- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
333-334

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strigolniker - Strijen - Strike - Strikt - Striktionsanodstrålar - Striktionselement - Striktionskatodstrålar - Striktionsventil - Striktur - Stril - Strilelandet - Striler - Strimmiga hyenan - Strimmiga plattstjärten - Strimsot - Strindberg - Strindberg, Johan August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inkomster, förkastade de kyrkliga traditionerna och
uppställde den apostoliska "urkristendomen" som
gudfruktiga och välgörande. En ytterlighetsgrupp
förnekade dock alla dogmer, äfven de apostoliska,
och Kristi gudomliga person. Efter sektens
försvinnande fortlefde dess läror en tid hos den s. k.
judaiserande sekten. A-d J.

Strijen [strejen]. Se Holland, sp. 978.

Strike [strajk], eng. Se Strejk.

Strikt (lat. strictus), stram, kortfattad, sträng,
noggrann. – Strikte (lat. stricte), noga,
punktligt; strängt taget, i inskränkt mening.

Striktionsanodstrålar. Se Anodstrålar. Suppl.

Striktionselement, fys., en mätare för höga
strömstyrkor. Om en elektrisk ström genomlöper en
ledare, uppkommer till följd däraf, att de enskilda
strömlinjerna attrahera hvarandra (jfr Elektrodynamik,
sp. 350), ett mot ledarens axel riktadt tryck,
striktionstrycket, hvars storlek är proportionell
mot kvadraten på strömstyrkan. Om ledaren är en
vätska, kan trycket mätas. Af denna princip har
amerikanen Northrup begagnat sig vid konstruktionen
af en strömmätare för höga strömstyrkor, det
s. k. striktionselementet. Strömmen flyter från
en kopparcylinder (A1), i fig.) genom ett medelst
en ebonitring (e) begränsadt kvicksilfverskikt (z) till en
annan kopparcylinder (A2). Två rör (P1 och P2),
fyllda med kvicksilfver, kommunicera genom öppningar
vid sina nedre ändar med kvicksilfverskiktet. Till
följd af det mot axeln riktade striktionstrycket
stiger kvicksilfret i det vid centrum befintliga
röret (P2) och sjunker i det andra röret (P1). Under
antagande af samma strömfördelning kunna trycket och
stighöjden i röret beräknas. För ett enda element
är stighöjden mycket liten, men genom att koppla
flera element efter hvarandra och genom att i rören
skikta vatten eller en annan specifikt lättare
vätska öfver kvicksilfret kan man starkt förstora
det. Northrup har sålunda konstruerat en strömmätare
för 2,000 ampere med en stighöjd af 50 cm. och
den ytterst ringa energiförbrukningen af 23 watt.
T- E. A.
illustration placeholder


Striktionskatodstrålar, fys. Om ett rör
för framställning af katodstrålar (se
d. o.) göres så, att elektroderna skiljas åt
genom en förträngning, så utgå från detta ställe
katodstrålar, s. k. striktionskatodstrålar, hvilkas
egenskaper särskildt studerats af A. Beiger (1905).
T. E. A.

Striktionsventil, fys. Se Ventil (Elektrisk).

Striktur (af lat. stringere, sammansnöra), med.,
hopsnörning (förträngning) af en kanal eller mynning,
så att passagen blir försvårad, men
icke alldeles afstängd, t! ex. i matstrupen
eller urinröret. Se vidare Urinorgan.
F. B. (J. A.)

Stril, trädg., apparat, som fästes vid
mynningen af röret på en vattenkanna för att sprida
vattnet i droppar.

Strilelandet [-lanne] kallas den del af norska
västkustens "strandflate" (se d. o.), som sträcker sig
längs mellersta området af S. Bergenhus amt, utanför
Bergen, med sina många större och smärre öar bebodd
af s. k. striler(se d. o.). K. V. H.

Striler (af strila, anstränga sig, sträfva), ofta äfven
Hav- l. Fiskestriler, kallas befolkningen i Bergens
närmaste omnejd, i synnerhet den, som bor på öarna
i den därutanför belägna skärgården. Namnet var
urspr, ett öknamn på de långsamme, misstänksamme
strilerna. Strilerna skilja sig likväl ej märkbart
från den angränsande landsdelens befolkning,
vare sig språkligt eller antropologiskt, och den
särprägel, som de fordom måtte ha haft i karaktär och
temperament, håller på att försvinna. Nödår och dyrtid
framkallade bland dem 1711, 1765 och 1813 -14 upplopp
och oroligheter. Jfr Bergen, sp. 1440. ’
K. V. H.

Strimmiga hyenan, zool. Se Hyendjuren.

Strimmiga plattstjärten, zool. Se Hafsormarna.

Strimsot, bot. Se Ustilagineae.

Strindberg, svensk släkt, som kan ledas tillbaka till bonden Anders
Olsson
, f. omkr. 1565 i Strinne by, Multrå socken,
Ångermanland. Dennes sonsons sonsons son, komministern
Henrik S., antog släktnamnet efter hembyn; det torde
vara liktydigt med Strandberg. Om den sistnämndes
son Sakarias (Zacharias) S. se Auroraorden. Jfr
J. Nordlander, "Norrländska samlingar", 2:1 (1915).

illustration placeholder

1. Johan August S., författare, sonson till Sakarias
S., f. 22 jan. 1849 i Stockholm, d. där 14 maj 1912,
var son till en köpman, miste som gosse sin moder,
som kort före S:s födelse blifvit vigd vid sina
barns fader, och fick snart styfmoder. I formeln
"rädd och hungrig" sammanfattade han sina hemminnen
från barndomen. S. inhämtade skolundervisning vid
Klara och Jakobs elementarläroverk samt Stockholms
lyceum. Tidigt framträdde hos honom ett oroligt
reflexionsbegär, som i förening med hans starka och
mot allt tryck upproriska, men eljest skyggt sig
döljande känsla skaffade honom under uppväxttiden
mången bitter stund, och ynglingens själslif
genomgick mer än en kris. Af särskild betydelse
vardt den religiösa väckelse, som till följd af stark
pietistisk påverkan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free