- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
359-360

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strophiola - Strophomena - Strophulus - Stropp - Stross - Strossa - Strossmayer, Josip Juraj - Stroud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Strophiola, Nafvelvårta, bot., en utväxt vid
sidan af nafveln på ett frö.

Strophomena Bl. (af grek. strefein, böja, och
mene, måne), paleont., ett under silur-, devon- och
karbontiden lefvande brachiopodsläkte med lång, rak
låsrand, det större skalet svagt hvälfdt, det mindre
urholkadt. Skalens utsida vanligtvis med radierande
ribbor och koncentriska tillväxtstrimmor. I
Sveriges, särskildt i Gottlands, öfversilur
är S. rhomboidalis Wilk. synnerligen vanlig.
illustration placeholder

A. Hng.

Strophulus (Strophulus infantum), med.,
ett hos barn förekommande hudutslag, hvilket kan
betraktas som ett särskildt slag af nässelfeber
(urticaria) eller åtminstone är denna mycket
närstående. Utslaget består af knappnålshufvudstora
eller något större hårda papler eller blåsor,
som nästan alltid sitta på röda upphöjda fläckar
(nässelfläokar). Utslaget förekommer mest på
bålen samt på extremiteterna, företrädesvis på
deras sträcksidor. Likasom vanligt nässelutslag
är äfven strophulus starkt kliande. Sjukdomen kan
börja redan under första lefnadsåret och recidiverar
ofta under längre tid. Hos barn öfver 3 år är den
sällsynt. Framkallande orsaker äro öfvernäring eller
motsatsen eller andra matsmältningsrubbningar,
ehuruväl man stundom påträffar utslaget hos till
synes friska barn. Behandlingen blir symtomatisk,
yttre klådstillande medel samt reglering af dieten.
L. Mbg.

Stropp. 1. Ridk. Se Sadel. - 2. Sjöv.,
ett kort tåg, hvars ändar äro fästa till hvarandra
(vanligen genom kortsplits) så, att en krans
bildas. En viss sort däraf kallas serveginstropp (fig.
1),
illustration placeholder
Fig. 1. Servegin-

stropp.
illustration placeholder
Fig. 2. Kräng-

ögonstropp
illustration placeholder
Fig. 3. Grip-

stropp

som utgöres af en otvinnad härfva kabelgarn,
bundna ("märlade") tillsammans, hvarigenom stroppen
blir mjuk och böjlig samt därför företrädesvis används
vid tacklingens ansättning. Är en stropp lång och
afsedd för tyngders upphissning, får den namn af
länga. Blockstroppar (se Block 3 med fig.) kunna
vara af flera olika slag: najstropp (utan hake),
krängögonstropp (med rundt öga att kränga öfver
rundhult e. d.; fig. 2), gripstropp (med två grenar
för att sammansys rundt något föremål; fig. 3),
stjärtstropp (jfr Stjärt), sadelstropp (kort tåg
med ett i hvarje ända istroppadt block) m. fl. Jfr
Ansätta, Påslagning och Smyga samt fig. i dessa.
2. R. N.*

Stross, bergsv., det ställe i en grufva, där
malmbrytning egentligen bedrifves. Så talar man om
takstross och takstrossning, då malmen brytes i taket
af grufrummen, sulustross, då den brytes på sulan
(bottnen), väggstross, då arbetet sker på en vägg,
pallstross. då det sker i en pall, o. s. v. Th. N-m.

Strossa, gruffält. Se Stråssa gruffält.

illustration placeholder

Strossmayer, Josip Juraj, kroatisk biskop
och kyrkopolitiker, f. 4 febr. 1815 i Essek, d. 8
april 1905 i Djakovo (Slavonien), härstammade från
en urspr, tysk släkt, afslutade sina teol. studier
1834 i Budapest, där han blef bekant med Kollár
(se denne), prästvigdes 1838 och fick anställning
i Peterwardein. Därpå blef han teol. doktor i Wien
och vicerektor vid seminariet i Djakovo; ett par
år tjänstgjorde han ock som professor i matematik
och fysik. Han utnämndes 1847 till hofpredikant
och 1849 till biskop i Djakovo äfven för Syrmien
och Bosnien. Som sådan verkade han kraftigt för
den sydslaviska kulturens höjande, blef medlem af
Matica ilirska, inrättade skolor på egen bekostnad och
utgaf läroböcker. Han stiftade (1861) den sydslaviska
akademien i Agram, hvars beskyddare han blef 1867,
samt dess förträffliga konstgalleri och bidrog
med en donation till inrättandet af det kroatiska
universitetet i Agram 1874. Delvis med egna medel
byggde han den ståtliga romanska katedralen i Djakovo
(1866-82). I sin kyrkopolitik stod han på konservativ,
autonom ståndpunkt och ifrade varmt för kroaternas
nationella själfständighet; efter 1867 uppträdde
han mot österrikiska monarkiens klyfning och Ungerns
därigenom framträdande maktställning och öfvergick
till oppositionen ("Obzor"-partiet). Ungrarna,
bland hvilka han var mycket impopulär, beredde
honom många obehag, och när han 1888 skickade ett
hälsningstelegram till Kiev med anledning af det
900-åriga religionsjubileet, fick han en varning från
högsta ort. Som medlem af vatikanska konsiliet 1869-70
väckte han stor uppmärksamhet genom sina frimodiga
anföranden. Han ifrade varmt för en försoning mellan
den öster- och västerländska kyrkan och var en
afgjord motståndare till den jesuitiska strömningen
i kyrkan; han påyrkade en reformering af kanoniska
lagen i modern riktning och trodde, att den nationella
friheten skulle bli en garanti för den kyrkliga. Med
dessa åsikter blef han tämligen isolerad, och efter
proklamerandet af påfvens ofelbarhet, hvilken dogm han
kraftigt bekämpade, drog han sig frivilligt undan från
det politiska lifvet. I Kroatien och Slavonien lefver
hans minne som den främste sydslaviske mecenaten
och upplysningsfrämjaren. A-d J.

Stroud [sträu/d], köping i engelska
grefsk. Gloucester, vid Thames-Severnkanalen. 8,767
inv. (1911) i hela urban district. S. är hufvudort
för klädesindustrien i västra England, (J. F. N.)


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free