- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
363-364

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Struck, Hermann - Strudel - Strudshavn - Strudwick, John Melhuish - Struensee, Karl August - Struensee, Johann Friedrich

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom radoringar och litografier - porträtt, landskap,
motiv från Palestina, från Venezia, Berlins utkanter
o. a. orter, senast In Russisch-Polen, krigsdagbok i
23 litografier (1916). Den största samlingen af hans
verk finns i Weimars museum. S. har skrifvit Die kunst
des radierens
(1908). Katalog öfver hans grafiska
arbeten utgafs 1912 af A. Fortlage och K. Schwarz.
G-g N.

Strudel [strödel], ty., vattenhvirfvel, fors i Donau
(se d. o., sp. 707).

Strudshavn, handelsplats och
ångbåtsstation strax v. om Bergen,
S. Bergenhus amt, Norge. 132 inv. (1910).
K. V. H.

Strudwick [straMwik 1. straMik], John Me1huish,
engelsk målare, f. 1849 i Clapham vid London,
studerade i Kensingtonskolan, vid akademien och
för Burne Jones, slöt sig till den prerafaelitiska
riktningen och målade preciösa kompositioner
med slanka drömmande unga kvinnor, som stirra
in i det oändliga, eller med sagokompositioner
af tämligen sökt djupsinne: Elaine, De sex
jungfrurna, En kärlekssång, Min älskade har gått
att plocka liljor, Vid porten till Gud faders hus
.
G-g N.

illustration placeholder

Struensee [stro’ense]. 1. Karl August S.,
tysk-dansk ämbetsman, f. 1735, d. 1804, var
son till prästen i Halle Adam S. (f. 1708,
d. 1791), som 1757 blef prost i Altona och 1759
generalsuperintendent för Slesvig och Holstein och
ifrigt arbetade för Slesvigs förtyskning. S. blef 1757
professor i matematik vid riddarakademien i Liegnitz
och kallades i maj
1771 till Köpenhamn, där han blef ledande
medlem af finanskollegiet. Vid broderns fall
1772 blef han fängslad, men frigafs 1/2 år
därefter och återvände till Tyskland. Där blef
han 1778 direktör för en bank i Elbing och 1782 för
"Seehandlung" (se d. o.), slutligen 1792 minister för
preussiska handels- och tullväsendet. I vederlag för
den orätt han lidit i Danmark upptogs han 1789 som
medlem af danska adeln.

2. Johann Friedrich S., den föregåendes broder,
dansk statsman, f. 5 aug. 1737 i Halle, d. 28 april
1772 i Köpenhamn, tog 1757 medicinsk doktorsgrad,
följde s. å. fadern till Altona samt blef 1758
stadsfysikus där och fick efter hand stor praktik
genom nya och dristiga kurer. 1763 utgaf han
tills. med D. Panning "Monatsschrift zum nutzen und
vergnügen". I motsats till sin pietistiske fader var
S. en afgjord fritänkare, hyllade encyklopedisternas
läror och hade böjelse för vällefnad samt mycket
lösa grundsatser i sedligt hänseende. Han trädde
tidigt i förbindelse med den hållningslöse grefve
Rantzau-Ascheberg och vann dessutom E. Brandts
vänskap. Då Kristian VII i maj 1768 reste utomlands,
blef S. på dessa mäns rekommendationer hans lifmedikus
på resan och vann till den grad hans ynnest, att han
efter
hemkomsten blef etatsråd redan 12 maj 1769 och 17
jan. 1770 fick sig boning anvisad på Kristiansborgs
slott. Efter hand fick S. fullständigt herravälde
öfver den sinnessvage konungen, och ehuru urspr.
illa ansedd af drottning Karolina Matilda för sitt
dåliga rykte, vann han också hennes ynnest, dels
som läkare för henne och kronprinsen (Fredrik VI),
dels som mellanhand mellan henne och konungen. I
maj 1770 blef S. konferensråd och föreläsare hos
konungen ; men redan förut, ung. från årets början,
knöts det brottsliga förhållande mellan honom och
drottningen, hvilket blef så ödesdigert för dem bägge.
illustration placeholder

Under sommarens
lopp undanträngde S. konungens förre gunstling grefve
Holck och fick i hans ställe sin vän Brandt insatt
som konungens ständige umgängesvän. Han lyckades
äfven få Rantzau återkallad till hofvet och störtade
med hans hjälp 13 sept. 1770 dåv. premiärministern
grefve H. J. E. Bernstorff. Kort förut (4 sept.) hade
S. utverkat en kabinettsorder om afskaffandet af
censuren och införandet af oinskränkt tryckfrihet,
hvilken orders kungörande väckte uppmärksamhet öfver
hela Europa och förskaffade konungen en offentlig
tacksägelse af Voltaire. Därmed börjades S:s styrelse,
som varade i 16 månader och satte en stark prägel på
utvecklingen i Danmark. Väl lät S. geheimekonseljen
bestå till 27 dec. 1770 och nöjde sig med att som
"maître des requêtes" föredraga dess förslag inför
konungen, men dess makt var bruten, och efter
dess upplösning infördes en kabinettsregering,
såsom bäst öfverensstämmande med konungens envälde;
i allt utfärdades 600 kabinettsorder under nämnda
tidrymd. Slutligen blef S. 14 juli 1771 utnämnd
till geheimekabinettsminister, med fullmakt att
utfärda kabinettsorder under kungligt sigill och
utan konungens personliga underskrift, så att han
i själfva verket blef enväldig. En vecka förut hade
prinsessan Lovisa Augusta blifvit född, allmänt ansedd
som frukten af hans förbindelse med drottningen,
och en vecka därefter, på hennes döpelsedag, blef S.,
tillika med Brandt, upphöjd till grefve. Emellertid
hade en stark ovilja mot S. väckts bland folket;
dels förargade man sig öfver, att intet gjordes för
att dölja nyssnämnda förhållande, dels upprördes
man öfver den godtycklighet, hvarmed reformerna
genomfördes, och den ringaktning, som visades för
folkets språk (alla skrifvelser till och från konungen
voro afrättade på tyska), sedvänjor och meningar. Den
tryckfrihet, som S. hade genomfört, blef ett mäktigt
vapen mot honom själf; de bittraste angrepp och de
hätskaste beskyllningar utslungades emot honom,
så att han 7 okt. 1771 åter nödgades inskränka
den. Misstankar närdes om, att S. ej allenast bedrog,
utan äfven misshandlade konungen och att han umgicks
med planer på att afsätta honom och göra drottningen
till regentinna;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free