- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
405-406

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strålsvamp - Strålturbin - Stråpärlor - Stråssa gruffält - Stråsäd - Stråt - Stråvalla - Sträckankare - Sträckare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Strålsvampsjukdomen, aktinomykos
öfverföres icke från djur till djur eller från djur
på människa, utan båda infekteras genom växter,
på hvilka svampens sporer förekomma; bland
olika växtdelar synas särskildt sädesax och gräsagn
spela en viktig roll som bärare af svampsporerna.
Den vanligaste primära lokalisationen af
strålsvampsjukan är digestionskanalen, framför allt
munhålan och densamma intilliggande organ och
väfnader, såsom spottkörtlarna, kinderna och
käkarna. Stundom kunna lungorna utgöra platsen
för den primära sjukdomshärden; i sällsynta fall
kan den första sjukdomshärden vara belägen i huden.
De sjukliga förändringarna äro af inflammatorisk
natur och framträda i början som tumörliknande
väfnadsförstoringar. I sin början är sjukdomen
lokal och kan då genom kirurgisk behandling
ofta bringas att upphöra. Eljest sprider sig
sjukdomen dels därigenom, att processen griper
öfver på omgifvande frisk väfnad, dels genom
metastasbildning, så att svamparna kommit ut i
blodbanorna, i hvilka fall sjukdomen merendels
leder till död. - Hvad djuren beträffar,
förekommer sjukdomen hos nötkreatur och svin, men
sällan hos hästar och hönsfåglar. Då sjukdomen ej
hunnit för stor utveckling, har jodkalium visat
sig vara ett särskildt godt botemedel. Det ges,
upplöst i vatten, invärtes till fullvuxet nötkreatur
i dos af 6-8 gr. en gång dagligen under några veckors
tid med uppehåll en eller annan dag, i händelse tecken
till förgiftning skulle visa sig. Då svulsten efter
2-3 veckors behandling minskats med en tredjedel af
sitt omfång, försvinner den småningom, utan att man
vidare behöfver använda jodkalium. De kreatur,
hos hvilka svulsterna tagit större utveckling,
t. ex. i käkbenen, måste nedslaktas. Köttet kan
utan olägenhet användas till människoföda, endast
svulstmassan förstöres. G. H. C.A.L.*

Strålturbin.
Se Turbin.

Stråpärlor. Se Glaspärlor.

Stråssa gruffält, urgammalt gruffält
i Ramsbergs socken, Ramsbergs bergslag,
Örebro län, omkr. 5 km. från Storå station på
Frövi-Ludvika-banan. Bergarten i trakten utgöres af
en ljusgrå leptit. Malmerna inom fältet äro dels
blodstenar, dels svartmalmer, som delvis förekomma
utan bestämda sidoskölar. De öfvergå då småningom
i bergarten. Sedan metoder att genom anrikning
tillgodogöra äfven relativt fattiga järnmalmer
utarbetats, har S. erhållit mycket stor betydelse på
grund af sina stora tillgångar på dylik malm med i
genomsnitt 35-40 proc. järn, och detta gruffält är
numera föremål för brytning i stor skala i samband
med anrikning. Det 1907 färdigbyggda anrikningsverket
enligt Gröndals metoder ombyggdes och fördubblades,
sedan fältet 1912 öfvergått i Österreichische berg-
und hüttenwerks ego. 1917
förvärfvade; det uf Trafika.-b. Grängesberg
Oxelösund. Anrikningsverket (se fig.) är därefter med
sina 8 kulkvarnar det största i Sverige. Ombyggnaden
fullbordades 1917. Äfven stort briketteringsverk
finnes. Anläggningarna i öfrigt äro äfven fullt
moderna och ha numera egen normalspårig järnväg,
Stora-Stråssa. Aktiekapitalet, urspr. 1,620,000 kr.,
ökades 1917 till 4,070,000 kr. Fältets malmareal är
38,000 kvm. (1917). 1916 utgjorde bergbrytningen
213,869 ton. I anrikningsverket förarbetades
s. å. 194,220 ton malm, hvaraf erhållits 82,027 ton
slig, hållande 66 proc. järn, 0,100 proc. svafvel och
0,005 proc. fosfor. Under 1916 tillverkades 40,681
ton briketter.

Malmen brytes till stor del i dagbrott. Förutom
Storgrufstöten, som af ålder omtalats för sin
storlek, finnas de nyöppnade dagbrotten Nygrufvan
och Östergrufvan. - I närheten ligger Blanka
odalfält
inom samma socken. Inom detta finnas
flera stora grufstötar och grufvor. Fyndigheten
utgöres af blodsten, som håller omkr. 66
proc. järn och ligger på gränsen mellan en grå
hälleflintgnejs och en granit. Det djupaste
schaktet inom detta fält är Beskows schakt, som
uppnått 107 m. djup. 1916 byggdes till detta fält en
smalspårig järnväg från Stråssa för tillgodogörande af
varpen. Blanka odalfält eges af Guldsmedshytte a.-b.
Th. N-m. T. Z-n.

Stråsäd. Se Fodermedel och Spannmål.

illustration placeholder
Anrikningsverket vid Stråssa gruffält.


Stråt (Stråtar) kallas i finska geografiska
litteraturen de egendomliga vattendrag, som genomskära
finska sjöplatån och till större delen
långsmala sjöar samt ha en
mycket liten aflopps-hastighet.
A. G. F.

Stråvalla, socken i Hallands län, Viske härad. 1,877
har. 312 inv. (1916). Annex till Värö, Göteborgs
stift, Fjäre och Viske kontrakt.

Sträckankare, bygnk. Se Förankring.

Sträckare, Sträckmuskel l. Extensor, fysiol.,
muskel, som åstadkommer en uträtning i en ledgång,
t. ex. af armen i armbågsleden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free