- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
437-438

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömmätare - Strömningsström - Strömnäs - Strömparterren - Strömras - Strömrensning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilkas sucessiva lägen kunna noggrant bestämmas
genom de riktningar, i hvilka de synas från land
eller från en förankrad båt. Såsom flottör kan man
begagna ett med botten och lock försedt bleckrör,
fylldt med små metallkulor, för att det skall sjunka
så djupt, att endast öfversta delen skjuter upp ur
vattnet (Cabeos staf), eller ett par genom en tråd
förenade ihåliga metallkulor, hvilka fyllas med
vatten jämnt så mycket, att den ena simmar på ytan,
men den andra håller sig nedsänkt till ett bestämdt
djup. För samma ändamål har man äfven användt
den vanliga loggen (se Logg). - Om strömmätare
för elektrisk ström se Amper e-meter, Elektriska
mätinstrument, Elektriska mätningar och Galvanometer.
R. "R.* H. Ohn.

Strömningsström, fys. Se Elektrisk e n do s-m os.

Strömnäs, ångsåg om 6 ramar, l cirkelsåg, 3 kant-
och 4 stafverk i Gudmundrå socken, Väster-norrlands
län, vid Ångermanland och S. hållplats på
Härnösand-Sollefteå järnväg (mellan Frånö och
Sprän^svikens stationer), tillhör S. aktiebolag
(bildadt 1877; aktiekapital 2,i mill. kr.), som inom
Gudmundrå, Ytterlännäs, Dals, öfverlännäs och Bjärtrå
socknar af Södra Ångermanlands nedre fögderi eger
jordbruksfastigheter om sammanlagdt 143,300 kr. (1916)
och annan fastighet i Gudmundrå socken tax. till
165,300 kr., hvaraf 130,000 kr. på S. ångsåg,
samt f. ö. skogsegendomar i andra fögderier och
län. Försäljningssumman af 1916 års tillverkning var
5,47 mill. kr. (nästan uteslutande papper), beroende
dels på den allmänna prisstegringen, dels på under
året upptagen tillverkning af bl. a. spinnpapper,
afsedt att användas i pappersgarnsindustrien.

Strömparterren, nu en liten lägre liggande del
af Helgeandsholmen i Stockholm, ö. om Norrbro,
från hvilken trappor leda dit ned. Den hette
urspr. "Barkareholmen". "Parterren vid Nya bron"
(nu Norrbro) anlades 1831 och blef en vacker
och frisk, af "Strömmen" omfluten plantering. Där
uppstod snart ett schweizeri, och sedan en orkester
börjat spela där om kvällarna, blef platsen det
mest omtyckta förfriskningsstället i Stockholm. Då
parken mot slutet af 1880-talet blef tillhåll
för en hel del sämre element, vållade detta i
förening med nykterhetsvännernas sträfvanden, att
spritutskänkningen slutligen borttogs. Restaurangen,
delvis belägen under Norrbro, bibehålies dock och
är företrädesvis ett frukostställe. I S. finnas
vackra blomstergrupper och ståtliga träd, i synnerhet
popplar, och den prydes f. ö. af V. M. G. Lindbergs
staty "Dimman". Jfr fig. i art. Norrström
och fig. 10 å pl. III till art. Stockholm.
J. C.

Strömras. Se Ström 3.

Strömrensning, upprensning af vattendrag för
bibehållande af vattendragets naturliga aflopp eller
skapande af friare passage för vattnet. De åtgärder,
som vidtagits till åstadkommande af förändring
af de naturliga vattenvägarna, ha åsyftat dels
att skapa bättre kommunikationer, dels att genom
afledning af öfverloppsvatten skapa förutsättningar
för nyodlingar. Båda dessa synpunkter framträda vid
de förslag, som i äldre tider fram-

ställdes. Särskildt under frihetstiden var
intresset vaket lör kanaler eller, som det hette,
"durch-fart". Förslag framställdes vid riksdagarna,
och dessa ledde stundom till undersökningar genom
särskild myndighet (kommission), såsom rörande
Trollhätte kanal eller förslaget till en vattenled
från Saima genom Päijänne m. fl. sjöar till Finska
viken på 1730-talet. Genom k. br. 20 febr. 1764
påbjöds, att strömmar och åar årligen skulle
vid lägsta vattenstånd rensas. Som motiv angafs
bl. a. att förhindra uppdämning, som kunde leda
till, att vattnet vid vårfloder banade sig ny väg
till skada för bl. a. vattenverk. Deltagandet
i ström-rensningsarbetet, som var en
medborgerlig skyldighet, inskärptes genom
Krigskollegii kung. 6 april 1786 särskildt
för soldater. Landshöfdingämbetena egde
öfvervaka förordningens fullgörande och vidtaga
härför erforderliga åtgärder. Som exempel på
strömrensningsarbeten under 1700-talet kunna
anföras de i Kumo älf, som började 1756. Bland
förgångsmännen på området kan nämnas finnen
J. Stenius. Litteraturen, äfven den akademiska,
visade lifligt intresse för dylika spörsmål, såsom
synes af t. ex. S. Chydenius, "De navigatione per
flumina et lacus" (1751), och Trozelius, "Om nyttan
och nödvändigheten af strömrensningen och kanalers
öppnande" (1761). På initiativ af H. G. Porthan
tillsattes genom k. br. 17 dec. 1799 en särskild
finsk strömrensningsdirektion, i hvilken utom Porthan
insattes bl. a. landshöfding E. G. Willebrand,
J. F. Aminoff och O. Wibelius. Porthan
tänkte sig, att strömrensningsarbeten skulle
kunna skapa möjligheter till nya vidsträckta
odlingsföretag. Direktionens arbete kom bl. a. att
bestå i rensning i Kumo älf; det kanalföretag, som
där påbörjades, blef sedermera ej fullföljdt. Genom
det anslag på 100,000 rdr, som beviljades vid
1818 års riksdag, skapades förutsättningar
för större företag. För ledande af arbetena
tillsattes 23 jan. 1819 en kommitté, bestående af
statssekreteraren A. G. Mörner, K. J. af Nordin
och major C. P. Hällström. Strömrensningsföretag
igångsattes i Ljungan samt i Indals- och
Vindel-älfvarna, särskildt med afseende på
skapande af flottleder. Kommittén sysslade äfven
med kanal-företag, såsom Åkers kanal, Väddö kanal,
kanalise-ring inom Klarälfven m. m. Den efterträddes
29 dec. 1827 af Storamiralsämbetets tredje afdelning,
som stod under ledning af B. B. von Plåten. Denna
efterträddes af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
(med instr. af 6 aug. 1841). Genom k. förordn,
af 28 dec. 1822 återupplifvades 1764 års
förordning. Landshöfdingämbetenas skyldighet
att öfvervaka verkställigheten förklarades så,
att de skulle söka genom öfverenskommelse mellan
befolkningen åstadkomma strömrensningen, om det
ej lyckades dem att ålägga den sådan. I lagen
af 20 juni 1879 ang. dikning och afledning af
vatten stadgades rätt till och skyldighet att
deltaga i sjösänkning, upprensning och fördjupning
af vattendrag för de jordegare, som därigenom
tillskyndades nytta. Rensning, som för vattendrags
bibehållande är af nöden, eger, enligt förordningen
af 30 dec. 1880 ang. jordegares rätt öfver vattnet å
hans grund, den företaga, som af uppgrundningen kan
lida men. Strömrensningskommitténs arkiv förvaras i
Väg- och vattcnbyggnadsstyrelsen. skrifvelser till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:33 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free