- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
453-454

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ströms vattudal - Strömsättning - Strömsö - Strömtransformator - Strömtäthet - Strömur - Strömvatn - Strömvatten - Strömvändare - Strömvärme - Strömö - Ströpulver - Strörote - Ströäng - S.T.T.L. - Stuart - Stuart, Karl Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undersökningar erhållits dels genom statsanslag,
dels genom bidrag från Ströms och Frostvikens
socknar, har på Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förordnande af kapten A. Lundström 1917 upprättats
ett fullständigt förslag till sammanhängande farled
genom Ströms vattudal och Kvarnbergsvattnet med ett
farledsdjup vid sommarlågvatten af minst 2,1 m.,
minsta bottenbredd af 16 m. i jord, 18 m. i berg -
dock för en första utbyggnad tänkt begränsad till 8,4
m. såväl i jord som bergsektion - samt slussar med 2,0
m. tröskeldjup, 6,5 m. portöppning och 45,0 m. nyttig
längd. Förslaget omfattar hufvudsakligen anläggning
af en kanal vid Gäddede med en sluss, en kanal vid
Bågaede med två slussar samt dessutom rensningar
i "Frostviksvattendraget" vid Karlströmmen,
Lappstruckan och Sjulsåsen. Den sträcka, som behöfver
bearbetas, har vid Gäddede en längd af 880 m. och vid
Bågaede af 690 m. Totalkostnaden är beräknad till
1,707,000 kr. för den första och 1,967,000 kr. för
den fullständiga utbyggnaden. Totala farledssträckan
från byn Skogen längst upp vid Kvarnbergsvattnet,
förbi Gäddedeforsen och vidare genom Hetögeln,
Fågelsjön och Sjulsvattnet (gemensamt benämnda
"Frostviksvattendraget"), förbi Bågaedeforsen
samt genom Stråkvattnet, Torsfjärden. Svaningssjön,
Dragen och Strömsvattnet får en längd af omkr. 140 km.
Fmn.

Strömsättning. Se Ström 3.

Strömsö. Se Drammen.

Strömtransformator, elektrot. Se Elektriska
mätinstrument
, sp. 299 och fig. 21.

Strömtäthet, elektrot., d. v. s. strömstyrkan räknad
per enhet af en lednings genomskärningsarea, mätes i
ampère per kvmm. Strömtätheten får icke öfverskrida
en viss gräns för ett visst ledningsmaterial, om detta
ej skall förstöras genom en alltför stark uppvärmning.

A. E-m.

Strömur, Hämodromometer l. Hemodromometer (af
grek. haima, blod, dromos, lopp, och metron, mått),
fysiol., apparat för att bestämma den blodmängd, som
på tidsenhet genomströmmar ett blodkärl. Mest bekant
är den af Ludwig och Dogiel 1868 beskrifna
apparaten, som utgöres af ett U-formigt glasrör,
hvars skänklar äro utvidgade till ballonger. Genom
en särskild krananordning kunna dessa växelvis
sättas i förbindelse med kanyler inbundna i den
centrala resp. perifera sträckan af ett blodkärl. Vid
försökets början är den ena ballongen fylld med olja,
den andra med defibrineradt blod. Blodströmmen från
den ena stumpen af blodkärlet undantränger oljan
i den ena ballongen, under det att motsvarande
blodmängd från den andra ballongen drifves in i
kärlets fortsättning. Man observerar den tid, som
åtgår för att drifva öfver innehållet från den ena
ballongen till den andra. En utveckling af denna
apparat lämnades af R. Tigerstedt (1891). De båda
glasballongerna ersättas af ett rakt cylindriskt
rör. Oljelagret i den Ludwigska apparaten ersattes
med en ihålig lätt metallkula, som med ytterst
ringa friktion får glida inuti cylindern och härvid
markerar gränsen mellan den inströmmande och den
i kärlet utdrifna blodmängden. Jfr Hemodromograf.

J. E. J-n.

Strömvatn, norska sjöar. 1. Sjö i östre Slidre,
Kristians amtt. 1,022 m. ö. h. 28,14 kvkm. Omkr.
16 km. lång, ända till 3,5
km. bred. Längdutsträckningen går från ö. till
v. S., som är störst af Vinstervandene, mottar
från v. de stora vattenmassorna från Bygdin
(se d. o.) och afflyter i ö. genom Sjön till
Gudbrandsdals-Laagen. – 2. Sjö i Nordlands amt, 4,5
kvkm., 5 m. ö. h., har aflopp till Strömbugten.
K. V. H.

Strömvatten. Se Ström 3.

Strömvändare, elektrot, och fys., detsamma som
kommutator (se d. o. och Elektriska maskiner).

Strömvärme, fys., den af en elektrisk ström utvecklade
värmemängden, bestämmes genom Joules lag (se Galvanisk ström, sp. 660).

T. E. A.

Strömö. 1. Den största af Färöarna. 374 kvkm. 5,100
inv. (1916). Från den branta udden Myling i n. till
sydspetsen Kirkebö næs är ön 45 km. lång, men
blott 15 km. bred på den bredaste sträckan. Endast
9 kvkm. äro uppodlade. Jämte ett par mindre öar
utgör den Strömö syssel och indelas i två pastorat,
Nordströmö och Sydströmö; i det sistnämnda ligger
staden Thorshavn med 2,303 inv. (1916) och det
forna biskopssätet Kirkebö. Se vidare Färöarna. -
2. (Strömöy) Norsk ö. Se Saltfjorden.

1. E. Ebg.

Ströpulver, Pulvis adspersorius (af lat. adspergere,
utströ), farm., kallas de fint pulveriserade ämnen,
som begagnas att strö på huden vid vissa utslag, mot
klåda, "hudlöshet" o. d. På oskadad hud anbringas
ej sällan "puder" (se d. o.) å ställen, som genom
svettning eller, annan fuktighet lätt bli hudlösa,
t. ex. på de kroppsdelar, som hos späda barn ofta
fuktas af urin och afföringar. Härtill används
ofta vanlig stärkelse eller risstärkelse i form
af fint pulver. På diverse fuktande och andra
utslag användas ofta jämte stärkelse rå zinkoxid,
talk, borsyra, garfsyra, xeroform eller andra
pulverformiga antiseptica m. m. Stundom tillfogas
lokalt smärtstillande medel, såsom kokain eller
novokain. Ströpulver kallas äfven sådant pulver, som
nyttjas till konspergering af piller, d. v. s. till
att strö mellan dessa, så att de icke skola klibba
samman. Till sådant ströpulver begagnas vanligen nikt,
kaolin, magnesia, socker, pulver af kanel, lakritsrot,
altearot, kalmusrot o. d.

C.G.S.

Strörote, krigsv. Se Indelta armén, sp. 475.

Ströäng, kam., inom Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker förekommande, utom en fastighets
egentliga egoområde belägna, men till densamma
hörande naturlig ängsmark. Utredning om ströängarnas
rättsliga beskaffenhet m. m. finnes i en bilaga till
K. M:ts proposition n:r 242 till 1917 års riksdag.
R.V.

S. T. T. L. Se Sit tibi terra levis.

Stuart, svensk adlig ätt, tillhörande den
urgamla skotska ätten S:s Ochiltreegren, inkom
på 1560-talet till Sverige med Johannes (Hans)
S. (d. 1618), hvilken tjänade som kammarjunkare och
var verksam som öfverste, generalkrigskommissarie och
generalmönsterherre. Hans söner introducerades 1625
på Riddarhuset. En af hans sonsöner, Karl Magnus
(se S. 1), upphöjdes 1703 i friherrligt stånd,
men hans friherr liga ätt utgick med sonen 1742.

1. Karl Magnus S., friherre, fortifikationsofficer,
f. omkr. 1650, d. 5 dec. 1705 i Stockholm, tog 1669
anställning som pikenerare vid konungens


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free