- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
529-530

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stuttgart - Stutzer, Albert - Stuxberg, Anton Julius - Stuyvesant, Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sengotiska rådhuset (1905) och den präktiga
järnvägsstationen, en af de vackraste byggnader
i sitt slag i Tyskland, samt Landesgewerbemuseum
(en praktbyggnad från 1896). På Schlossplatz restes
1841 en kolossal jubileumspelare till minne af
Vilhelm I:s 25-åriga regering. Statyer finnas af
grefve Eberhard, Schiller (af Thorvaldsen) m. fl. Af
offentliga samlingar eger staden bl. a. ett bibliotek
(600,000 bd, hvaraf 8,200 biblar och delar af bibeln,
4,600 inkunabler och 5,600 handskrifter), statsarkiv,
konst- och naturhistoriska samlingar samt ett
industrimuseum, öppnadt 1829 som teknisk skola. Högre
bildningsanstalter äro polyteknisk skola (1840),
en akademi för de bildande konsterna, 3 gymnasier, 1
realgymnasium, 4 högre realskolor, flickgymnasium,
konstindustriskola, musikkonservatorium, högre
handelsskola, högre lärarinneseminarium, anstalt för
blinda m. m. (Den 1862 inrättade tekniska högskolan
upphäfdes 1912.) - S. är säte för landets regering,
dess högsta domstol, ett evangeliskt konsistorium, ett
katolskt kyrkoråd och för generalkommandot öfver 13:e
tyska armékåren. Det är medelpunkten för bokhandeln
och den typografiska industrien i Syd-Tyskland. Det
har dessutom betydande tillverkning af färger,
kemikalier, musikinstrument, möbler, maskiner,
väfnader, choklad, musserande viner m. m. S:s
handel främjas väsentligt däraf, att staden är
medelpunkten för järnvägsnätet i Württemberg samt
beröres af de öfver Paris-Wien-Konstantinopel gående
expresstågen till Orienten. - Staden omnämnes
redan 1229 och blef 1482 alla de württembergska
ländernas hufvudstad. Dess blomstring daterar sig
från midten af 1700-talet; för dess försköning var
i synnerhet Vilhelm I (1816-64) mycket verksam. –
Under Världskriget bombarderades S. af franska flygare
23 sept. 1915 och 10 okt. 1916. (J. F. N.)

Stutzer [sto’tser], Albert, tysk landtbrukskemist,
f. 1849 i Semmenstedt, Braunschweig, 1877-98
föreståndare för landtbruksförsöksstationen i Bonn
och 1898-99 professor vid Breslau universitets
landtbruksinstitut, är sedan 1900 professor
i Königsberg. Han har arbetat företrädesvis på
laudtbrukskemiens och utfodringslärans områden och
författat bl. a. de populära handböckerna Düngerlehre
(18:e uppl. 1912), Futterungslehre (5:e uppl. 1912),
Die behandlung und anwendung des stalldüngers
(3:e uppl. 1909), Berechnung der futterrationen
(3:e uppl. 1910) och Die menschlichen nahrungs-
und genussmittel
(2:a uppl 1912). Han är led. af
Landtbruksakad. (1896). H. J. Dft.

Stuxberg, Anton Julius, zoolog, f. 12 april 1849
på Gottland, d. 30 nov. 1902 i Göteborg, blef
student i Uppsala 1869, filos. kandidat och doktor
där 1875 samt 1882 intendent för Göteborgs musei
zoologiska afdelning. Som zoolog deltog han i tre
af Nordenskiölds färder, nämligen 1875 till Novaja
Zemlja och Jenisej, västra Sibirien och Ryssland,
1876 till Jenisej samt 1878-80 med "Vega’’ rundt
om Asien och Europa. För zoologiska forskningar
besökte han 1897 Krim och Kaukasien. Hans förnämsta
zoologiska skrifter äro Bidrag till Skandinaviens
myriopodologi
(1871), Karcinologiska iakttagelser
(1874), för hvilken han af Vet. akad. erhöll
Flormanska belöningen, Myriopoder från Sibirien och
Waigatsch-ön
(1876). Evertebratfaunan i Sibiriens
Ishaf
(1880, 1882), Faunan på och kring
Novaja Semlja
(1886) samt Sveriges och Norges fiskar
(1895). Han utgaf Minnen från Vegas färd och dess
svenska föregångare
(1890), Djurskisser, några
blad ur våra dagars forskning
(1892-93), Från Krim
och Kaukasus
(1897), naturmålningar och bref med
illustrationer efter egna originalfotografier,
och Djurriket (s. å.), en läsebok för skolan och
hemmet, hvarjämte han öfversatte och bearbetade
största delen af bd I och II af Boving-Petersens
och Dreyers "Djurvärlden" (1899-1903). Han
var led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg
(1882).
illustration placeholder

(L-e.)

Stuyvesant [stö’j-], Peter, holländsk
koloniguvernör, f. 1592 i Scherpenzeel i Friesland,
d. febr. 1672 på sin landtgård Bouwerie utanför New
York, ingick på 1620-talet i krigstjänst i Västindien
och var 1634-44 guvernör öfver holländsk-västindiska
kompaniets koloni Curaçao. Vid ett anfall mot den
portugisiska kolonien S:t Martin 1644 blef han svårt
sårad och måste resa hem till Holland och där låta
amputera ena benet.
illustration placeholder

S. utsågs 1645 till Västindiska
kompaniets styresman i Nya Nederland (Nord-Amerika)
och anlände maj 1647 till denna kolonis hufvudort
Nya Amsterdam (nu New York). Han visade sig där
som en visserligen stundom själfrådig, men också
mycket dugande guvernör, förbättrade koloniens
försvarsväsen, stäfjade försäljningen af rusdrycker
och eldvapen till indianerna, införde i Nya Amsterdam
en efter de holländska städernas mönster anordnad
municipalstyrelse och eröfrade 1655 den närbelägna
svenska kolonien Nya Sverige (se d. o., sp. 156-
157). S. kufvade flera indianuppror (1655, 1658 och
1663), men underskattade den fara, som hotade från
England. 1664 öfverraskades han af ett anfall af en
engelsk flotta under öfverste Richard Nicolls och
nödgades (8 sept. s. å.) kapitulera. I Holland, dit
han hemreste 1665, sökte Västindiska kompaniet göra
honom till syndabock för alla sina missräkningar i
Nya Nederland, och S. återvände därför efter freden i
Breda till den dåmera engelska kolonien efter att ha
genomdrifvit stadgandet af fria handelsförbindelser
mellan Holland och New York. Jfr B. Tuckerman, "Peter
S." (1893), Mrs Schuyler van Reusselaer, "History
of the city of New York in the seventeenth century"
(2 bd, 1909), och Amandus Johnson, "The swedish
settlements on the Delaware 1638-1664" (2 bd, 1911).
V. S-g.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free