- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
535-536

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Styfhet - Styfhetspunkt - Styfkjortel - Styf lera - Styfmoder - Styfmorsblomma - Styfson - Styfsyskon - Styfsyster - Styfva upp - Styfver - Styfvippehafre - Styggebraeen - Stygisk - Styka, Jan - Styke - Styl - Stylaster - Style

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omkring en långskeppsaxel till vattenlinjen W’L’,
ändras icke storleken af nämnda krafter, ej heller
läget af fartygets tyngdpunkt, men lyftkraften flyttas
till det nya deplacementets tyngdpunkt C’, och båda
krafterna, som nu verka vinkelrätt mot W’L’, bilda
ett kraftpar, kalladt fartygets styfhetsmoment, hvilket med värdet P.GR eller, såsom
det vanligen uttryckes, P(r-a}sin v motväger
den krängande kraften och utgör mått på fartygets
statiska stabilitet. I denna formel kallas P.r.sin v
formstyfhetsmoment
, såsom endast beroende af fartygets
form, och P.a.sin v viktstyfhetsmoment, såsom beroende
endast af vikternas fördelning ombord.
illustration placeholder

Punkten M,
där vertikalen genom C’ vid krängning skär vertikalen
genom C på rät köl, kallas metacentrum och måste,
om stabil jämvikt skall ega rum, ligga ofvanför
G. Den enligt ofvanstående beräknade stabiliteten,
äfven kallad begynnelsestabilitet, kan på grund af
metacentrums förflyttning anses riktig endast till 8 à
10° krängning. På samma sätt erhålles styfhetsmomentet
vid krängning långskepps omkring en tvärskeppsaxel,
om i ofvanstående formler r utbytes mot R, som
betecknar afståndet mellan långskeppsmetacentrum
och deplacementets tyngdpunkt; styfhetsmomentet
blir i detta fall lika många gånger större än det
ofvan beräknade, som R är större än r. - På en
undervattensbåt i undervattensläge flyttas icke
vid krängning deplacementets tyngdpunkt, hvilken
punkt därför tillika är metacentrum; r resp. R är
noll, och styfhetsmomentet är P.a.(sin v). Häraf
framgår, dels att å ett dylikt fartyg G måste ligga
under C, om stabil jämvikt skall ega rum, dels att
undervattensbåtens statiska stabilitet är densamma
vid krängning långskepps- som tvärskeppsvägen. -
Stabilitetsgräns kallas den krängningsvinkel,
vid hvilken den statiska stabiliteten upphör;
krängning till denna vinkel medför således, att
fartyget kantrar. - Stabilitetstabell kallas en
i tabellform gjord sammanställning af ett fartygs
statiska stabilitet vid olika krängningsvinklar,
vanligen hvar 10:e grad. - Med ett fartygs dynamiska
stabilitet
förstås det mekaniska arbete, som man
behöfver nedlägga på ett fartyg för att ge detsamma
en viss krängning. - Stabilitetskurva, statisk och
dynamisk, kallas en grafisk framställning af fartygets
stabilitet vid olika krängningsvinklar; abscissorna
beteckna krängningsvinkeln, ordinatorna motsvarande
stabilitet i meterton. Jfr Metacentrum.
C. K. S.

Styfhetspunkt, skpsb. Se Metacentrum.

Styfkjortel. Se Dräkt, sp. 938.

Styf lera. Se Jordarter, sp. 114.

Styfmoder l. Styfmor till en person kallas den
kvinna, med hvilken hans fader gift sig, sedan hans
moder dött eller blifvit skild från fadern; bildligt
används uttrycket om en mindre välvillig vårdarinna. -
Styfmoderlig, mindre välvillig i fråga om underhåll
eller omvårdnad.

Styfmorsblomma, bot. Se Viola.

Styfson. Se Styfbarn.

Styfsyskon, Se Syskon.

Styfsyster. Se Syskon.

Styfva upp, sjöv., upphissa högre ett segel e. d.,
som för tillfället ej är tillräckligt sträckt. R. N.*

Styfver var under 1700-talet benämningen på ett
silfvermynt å 1 öre smt. Sedermera begagnades samma
namn för sjättedelen af 1 skilling b:ko. I dagligt tal
räknade man vanligen 2, 4 och 6 styfver i st. f. 1/3,
2/3 och 1 skilling b:ko. E. B. (K. A. W.)

Styfvippehafre. landtbr. Se Hafre, sp. 996. med fig.

Styggebræen, en 6,4 kvkm. stor, 4,8 km. lång
glaciär ö. om Galdhöpiggens (se d. o., sp. 581)
topp, Kristians amt, Norge, öfver S. och mellan
denna och Memurubræerne höja sig de vackra
norra, mellersta och södra Styggebrætinderne,
af hvilka den i midten når 2,234 m. ö. h.
K. V. II.

Stygisk. Se Styx.

Styka, Jan, polsk målare, f. 1858 i Lemberg studerade
vid akademien i Wien för Griepenkerl från 1879,
i Italien 1881-85 och i Paris från 1886. Han
målar historie- och genrebilder samt porträtt.
G-g N.

Styke, en nordtysk släkt. Till denna hörde Arent
S
., den mest fruktade af de s. k. vitaliebröderna,
som, under förevändning att undsätta Stockholm och
uppehålla det mecklenburgska väldet i Sverige under
1390-talet idkade sjöröfveri i Östersjön. S. slöt sig
sedermera till den upproriske riddaren Sven Sture
och anträffas 1398 som pantinnehafvare af slottet
Faxeholm i Hälsingland. Redan sistnämnda år bemedlades
dock en förlikning med drottning Margareta och året
därpå med hansestäderna. S. slog sig därefter ned i
Sverige och erhöll Nyköpings slott i förläning. - Vid
utbrottet af Engelbrekts resning innehades Nyköpings
slott af hans son Albrekt S. och Ringstadaholm
af sonen Henrik S. En dotter till Arent S.,
Birgitta, blef ingift i den gamla svenska Ulfsläkten.
K. H. K.*

Styl (fr. style, af lat. stilus l. stylus), en numera
obruklig form i st. f. stil (se d. o.).

Stylaster, zool. Se Cœlenterata, sp. 485.

Style [stil], fr., stil. S. auriculaire [åri-kylar],
en öfverdrifven barockstil inom 1600-talets
guldsmedskonst. - S. coupé [kopé], "bruten stil",
ett skrifsätt, som kännetecknas af idel korta,
inbördes oberoende meningar (t. ex. stilen i Victor
Hugos "Quatre-vingt-treize"). - S. flamboyant
[fläbciajä7]. Se Flamboyant - S. Henri deux
[äri; dö]. Se Henri-deux-sti1. Jfr
Guldsmedskonsten, sp. 606. - S. Louis-douze [Icol
dös]. Se Ludvig den tolftes stil. - S. Louis-quatorze
[Icoi katå’rs]. Se Ludvig den fjortondes stil. -
S. Louis-quinze [len kä’s]. Se Ludvig den femtondes
stil
. - S. Louis-seize [tol sas]. Se
Empirestil och Ludvig den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:59 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free