- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
537-538

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Style - Stüler, Friedrich August - Styli novi - Styliplankton - Styliter - Styli veteris - Stylobat - Stylocalamites - Stylodisk - Stylografi - Styloliter - Stylolitkalk - Stylonychia mytilus - Stylophorum diphyllum - Stylopiserad - Stylops - Stylopyga - Styltflugor - Styltor - Styltrötter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sextondes stil. - S. Louis-treize [\wl träs]. Se
Ludvig den trettondes stil. - S. marotique
[maråtirk]. Se Marot, sp. 1043. - S. ogival
[åjiva’1]. Se Gotik, sp. 10, och Ogive. -
S. rayonnant
[räjånä’], en berömd fajansstil från Rouen.

illustration placeholder

Stüler, Friedrich August, tysk arkitekt,
f. 28 jan. 1800 i Mühlhausen (Thüringen),
d. 18 mars 1865 i Berlin, studerade i Berlin
för Schinkel, blef 1832 hofbyggnadsråd och
direktor för slottsbyggnadskommissionen i
Berlin, 1842 öfverbyggnadsråd och konungens
arkitekt i öfverbyggnadsdeputationen, 1849 en af
byggnadsakademiens direktorer och 1850 föredragande
råd i ministären. S. var en särdeles produktiv
konstnär, som rörde sig med lätthet och skicklighet
i de mest olika stilar, med förkärlek dock i gotik
och renässans. Bland hans arbeten märkas S:t Jakobi-,
Matthäus-, Bartholomäus- och Markuskyrkorna
i Berlin,
Freds- och Nikolaikyrkan i Potsdam, Börsen i Frankfurt
a. M. och slottet Hohenzollern. Han fullbordade
slottet i Schwerin och tillfogade på slottet i
Berlin kupolen öfver hufvudportalen (se
Schlüter). Bland hans arbeten i Berlin märkas äfven
Neues museum (1843-45) i anslutning till Schinkels
"Altes museum" samt Nationalgalleriet, som efter hans
utkast utfördes af Strack. Bland hans verk får ej
glömmas Nationalmuseum i Stockholm, som utfördes efter
hans på beställning utförda ritningar 1850-63. (Se
Nationalmuseum, sp. 532 samt afbildningarna där
och i art. Byggnadskonsten, pl. XXIII.) S. utförde
äfven en mängd ritningar till konstindustriella
föremål, möbler, porslin, arbeten i silfver
o. a. G-g N.

Styli novi. Se Styli veteris.

Styliplankton. Se
Plankton, sp. 1012.

Styliter (af grek. stylos, pelare)
l. Pelarhelgon kallades de kristne eremiter,
som för botöfning tillbragte största delen af sitt
lif på toppen af höga pelare. Den förste mera berömde
utöfvaren af detta slags askes, Simeon styliten,
lefde 390-460 i trakten af Antiokia och vistades 30
år af sitt lif på en 21 m. hög pelare. Sådana asketer
funnos ända in i 1100-talet i Syrien och Palestina.

Styli veteris och Styli novi, lat., af gamla stilen
och af nya stilen. Se Kronologi, sp. 40 och 42.

Stylobat (grek. stylobates, af stylos; pelare). Se
Krepidoma.

Stylocalamites, paleobot. Se Calamites,
sp. 972.

Stylodisk (jfr Stylus), griffelformig.

Stylografi
(af grek. stylos, griffel, och grafein, skrifva),
ett af en dansk kopparstickare P. C. Schöler 1845
uppfunnet, numera obrukligt förfaringssätt att ersätta
kopparsticksplåtar med en galvanoplastisk utfällning
(först en upphöjd och
därefter en å denna tagen fördjupad sådan) från en af
stearin, schellack, kopal och kimrök gjuten platta,
hvari en teckning inristats medelst stålnål.

Styloliter (af grek. stylos, pelare, och lithos,
sten), geol., ett slags egendomliga bildningar, som
förekomma i triasformationens (musselkalkafdelningen)
och äfven jurans täta kalkstens- och märgellager
i form af små tappar eller pelare, 3-30 cm. långa
och 1-6 cm. tjocka, vanligen längsefter strimmiga
eller fårade samt på tvären liksom försedda med
rynkor. De förekomma utan någon bestämd ordning, ofta
i stort antal tillsammans, ha vinkelrät ställning
i förhållande till kalkstensskikten och sträcka sig
från en skiktyta mer eller mindre långt in i närmast
öfverliggande skikt. Öfre ändan är ojämn och uppbär
stundom ett musselskal eller annan förstening eller
en liten flat sten eller en lerskolla. Styloliterna
utgöras af samma material som den kalksten, inom
hvilken de förekomma, men afgränsas mot denna
genom en ytterst tunn, talkig eller järnockrabelagd
aflossningsfog, som i viss mån påminner om en slint- 
eller glidyta (se Slintyta). I kalkstenen vid
Rudersdorf i trakten af Berlin och i Württemberg äro
de allmänna. Styloliternas bildningssätt är ännu
ovisst. F. Rinne och A. von Lasault ifrågasätta,
att de uppstått ungefär på samma sätt som
jordpelarna (se d. o.) vid Bozen och de s. k.
glaciärborden (se Glaciärer, sp. 1246),
men sannolikare torde vara, att ett musselskal eller
annat föremål under tiden för kalkstenens bildning
antingen långsamt nedsjunkit i det då mjuka kalk-
eller lerslammet, tills det träffat ett fastare skikt,
eller att ett på detta liggande skal i följd af under
detsamma samlade gaser eller luft långsamt höjt sig
ett kortare eller längre stycke i lodrät riktning
in i det ofvanliggande, ännu mjuka och lösa skiktet
och därvid åvägabragt den i det föregående omnämnda
aflossningsytan, hvilken i så fall torde någorlunda
öfverensstämma med det uppstigande föremålets
yttergränser. Freiesleben var den förste, som
beskref styloliter (i "Geognostische arbeiten",
I, 1807). Se ock Klöden, "Versteinerung der Mark
Brandenburg" (1834), och Gümbel, "Zeitschrift der
Deutschen geologischer gesellschaft" (1882, d. 34).
E. E.

Stylolitkalk, geol., på styloliter rik kalksten.

Stylonychia mytilus, zool. Se Infusionsdjur med
fig. 8.

Stylophorum diphyllum, bot., en i atlantiska
Nord-Amerika i fuktiga skogar förekommande
flerårig ört med gula blommor, hörande
till fam. Papaveraceæ och nära släkt
med Chelidonium. Se Che1idonin.
G. L-m.

Stylopiserad, zool. Se Sandbin.

Stylops, zool. Se Vridvingar.

Stylopyga, zool. Se Kackerlackor.

Styltflugor, zool. Se Långbenflugor.

Styltor, stänger med på en viss höjd till stöd för
foten fastsatta trästycken, nyttjades i forntiden
af vissa skådespelare, s. k. grallatores. Styltor
brukas ännu i "Les Landes" i Frankrike (se fig. i
art. Landes) m. fl. trakter vid genomvandrandet af
träsk. Att gå på styltor är en sport, som stärker
armarnas muskler och öfvar förmågan att balansera.

Styltrötter, bot. Se Rot, sp. 977.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free