- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
553-554

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ståhlberg, Kaarlo Juho - Ståhlbrand, Karl Johan - Ståhlsverd - Stål - Stål, Karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enär han vägrat tillämpa den Bobrikovska
värnpliktsförordningen. Han tog anställning som
kanslibiträde vid Helsingfors’ drätselkammare,
men kallades redan 1905, vid den konstitutionella
ordningens återupprättande, till senator och chef för
Handels- och industriexpeditionen. Han erhöll 1907
på begäran afsked och utnämndes 1908 till professor
i förvaltningsrätt vid universitetet. S. har utöfvat
en trägen skriftställarverksamhet på det juridiska
och, i dagspressen, på det politiska området. Han
har publicerat en stor mängd artiklar i tidskriften
"Lakimies" samt flera broschyrer och betänkanden
i sociala frågor. Hans förnämsta arbeten äro Om
lösdrifveri enligt finsk rätt
(licentiatafh.,
1893), bearbetningen af Ehebergs finanslära (2
uppl.) samt arbetet Suomen hallintooikeus (Finlands
förvaltningsrätt; I, 1913). S:s kommentarer till
lagarna om jordlega och om kommunalförvaltningen
på landet äro förtjänstfulla. Sina i tidningar
och tidskrifter offentliggjorda svar på frågor i
juridiska ämnen, särskildt från nyssnämnda områden,
har S. utgett under titeln Lakiasioita (Lagfrågor;
1912). Efter att ha fungerat som sekreterare i flera
landtdagsutskott invaldes S. af staden Fredrikshamn
i borgarståndet vid landtdagen 1904-05 samt af det
ungfinska partiet i enkammaren 1908 (den senare),
1909, 1914 och 1917 (bägge) samt var därunder
led. af utskott, särskildt i grundlagsutskottet
(ordf. 1909). 1914 valdes han till landtdagens
talman. Sedan 1908 har S. varit fullmäktig i
Finlands bank. S. är en af de inflytelserikaste
ledarna för ungfinska partiet och tillhör dess
majoritet, som i nationalitetsfrågan närmar sig
det gammalfinska partiet. Efter ryska revolutionen
i mars 1917 utsågs han af den nya senaten till
ordförande i kommittén för ny konstitution.
T. C.

Ståhlbrand, Karl Johan (kallade sig i Amerika
Carlos John Mueller Stohlbrand l. Stolbrand),
svensk-amerikansk militär, f. 11 maj 1821 i Öllsjö,
Skepparslöf, Kristianstads län, d. 3 febr. 1894
i Charleston, ingick 1839 som konstapel vid Vendes
artilleri, tog 1850 afsked som sergeant och utvandrade
till Amerika, där han bosatte sig i Chicago eller
omnejd. Han sysslade där med landtmäteri, som han lärt
i Sverige, innan han blef militär. Han deltog lifligt
i landsmännens i Chicago politiska och sociala lif och
var bl. a. en af initiativtagarna till organiserandet
af den första föreningen, "Sällskapet Svea", bland
Chicagos svenskar 1857 samt var dess ordf. i flera
år. Vid inbördeskrigets utbrott 1861 samlade han
ett antal frivilliga, som utgjorde ett kompani lätt
artilleri, i spetsen för hvilket S. ställdes med
kaptens rang. Redan efter två månader utnämndes han
till major och senare till chef för artilleriet under
general John A. Logan. För ådagalagda förtjänster
stod S. i hög gunst hos denne, och när han 1863
öfvertog kommandot öfver 15:e armékåren, följde
S. med och sattes till chef för artilleribrigaden,
som räknade 10 batterier. Han deltog i ett antal
bataljer och utmärkte sig för stor oförskräckthet och
skicklig taktisk ledning. I jan. 1865 utnämndes han
till brigadgeneral, den högsta rang i aktiv tjänst,
som någon svenskfödd man uppnått inom amerikanska
armén. Han bosatte sig senare som plantageegare i
staten Syd-Carolina,
där han lifligt deltog i de politiska striderna och
beklädde olika ämbeten, bl. a. i flera år direktör för
statens fängelse. Han sysslade äfven med mekaniska
problem och gjorde flera uppfinningar, bl. a. en
undervattensbåt. O. A. L-r.

Ståhlsverd. Se Stålsvärd.

Stål, metall,, används i flera olika
betydelser. Urspr. afsågs därmed järn, som på grund
af en viss kolhalt, minst omkr. 0,45 proc., kunde
genom hastig afkylning från rödvärme,
härdning (se d. o.), erhålla tillräcklig hårdhet för att
användas till skärande verktyg. Sedan man funnit, att
vissa tillsatser, såsom krom, volfram och molybden
i tillräcklig mängd, kunde, oberoende af kolhalt och
härdning, åstadkomma liknande resultat, benämndes
äfven dylikt järn stål. I öfverensstämmelse med
hvad förhållandet är i engelskan används slutligen
stål ofta liktydigt med götjärn i allmänhet,
oafsedt dess kolhalt. Då fartyg eller broar sägas
vara byggda af stål, menas sålunda därmed, att de
utgöras af - i regel ganska mjukt, icke härdbart -
götjärn; med stålskenor menas skenor af götjärn
till skillnad från dylika af puddeljärn etc. Det är
äfven i denna bemärkelse, som ordet stål ingår i vissa
sammansättningar, t ex. stålgjutgods, nickelstål. Se
vidare Järn, sp. 383 ff. Jfr Bessemerprocessen,
Glödstålsberedning, Göt, Götmetall, Manganstål,
Martinprocessen och Nickelstål. Om kiselstål, kromstål
och snabbsvarfstål l. snabbstål se Specialstål.
F. S-e.

Stål. 1. Karl S., fortifikationsofficer, författare,
f. 7 nov. 1803 i Stockholm, d. där 5 jan. 1884,
blef 1821 underlöjtnant vid Ingenjörkårens
fortifikationsbrigad. 1822-27 tjänstgjorde han
vid Vanäs, sedan Karlsborg, och byggde det första
fästningsverket där. 1828 förordnades S. att
vara informationsofficer i befästningskonst vid
krigsakademien på Karlberg. 1829 blef han löjtnant vid
Ingenjörkåren, 1833 lärare i byggnadskonst och 1836
äfven i befästningskonst vid Högre artilleriläroverket
å Marieberg, hvarjämte han s. å. förordnades till
informationsofficer i topografi vid Karlberg. S. ledde
befästningsarbetena n. om Stockholm 1831, uppgjorde
ritningar till och utförde ny verkstadsbyggnad
vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori m. m. 1837
befordrades han till kapten, och detta och följande
år företog han en utrikes studieresa. 1839 uppgjorde
han förslag till befästning af Slite på Gottland
samt blef major i armén och tjänstgörande major
vid krigsakademien och några år senare styresman
för undervisningen vid detta läroverks öfre
afdelning. I denna senare egenskap var han kraftigt
verksam för de praktiska militäröfningarnas och
den teoretiska undervisningens ändamålsenliga
ordnande samt utarbetade 1845 ett förslag till
omorganisation af krigsakademien. Han befordrades
1849 till öfverstelöjtnant och 1858 till öfverste
vid Ingenjörkåren samt var tillika militärled.
å Krigskollegii fortifikationsdepartement, tills
han 1868 nedlade sina militära befattningar. S. var
dessutom anlitad i flera andra värf. Sålunda var han
led. af Krigshofrätten 1861-68 och i direktionen
öfver Allmänna barnhuset 1850-60 samt ordf. i
Slöjdskolans styrelse 1859-68 och uppgjorde förslaget
till denna skolas nybyggnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free