- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
561-562

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stålpennor - Stålrand - Stålsköld - Stålstick - Stålsvärd (Ståhlsverd), Magnus - Ståltrianglar - Ståltryck - Ståltråd - Ståltrådskanon - Ståltrådslina - Ståltrådsnät - Stålvtpansar - Stålört - Stålörtsfamiljen - Stånd - Stånd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(se fig.), fullt jämgoda ined de engelska, tillverkas
dock numera af A.-b. Sveriges pennfabrik i Stockholm,
hvars årliga tillverkning uppgår till omkr. 200,000
gross (29 mill. st.) i 40 olika sortiment. Den svenska
originalpennan "Stella" är särskildt omtyckt. Jfr
Reservoarpenna. G. S-n.

Stålrand. Se Bröd, sp. 452.

Stålsköld, krigsv. Se Kanon, sp. 785.
illustration placeholder
Vadstället, ett stålstick (från 1840-talet),

förminskadt återgifvet i autotypi.

Stålstick (Siderografi; se d. o.) tillhör den
andra hufvudgruppen af de grafiska konsterna,
där bilden framställes fördjupad (se Grafisk
konst
). Förfaringssättet uppfanns af amerikanen Jacob
Perkins
(f. 1766, d. 1849), närmast
för sedeltryck (1809) och tillämpades af honom efter
hand för konsttryck, sedan han 1818 flyttat öfver
till London och 1820 associerat sig med Charles Heath,
hvarefter maneret snart spred sig till Tyskland,
Frankrike o. s. v. Det var under 1820-talet och
därpå följande årtionden mycket omtyckt, särskildt i
England, och kan anses som en modern tillämpning af
den redan på 1500-talets början af A. Dürer och andra
nyttjade järnetsningen. Materialet är dekarboniseradt,
d. v. s. från sin kolhalt befriadt och därigenom
uppmjukadt, stål, på hvars fernissade yta teckningen
utföres med en radernål, hvarefter plåten underkastas
hastig etsning i mycket svag syra. Sticket kan i
särskild press öfverföras till flera plåtar genom
förmedling af en dekarboniserad och sedan åter
härdad stålcylinder. Före tryckningen härdas plåten
ånyo. Tryckningen (ståltryck) sker på samma
sätt som koppartryck (se d. o.). Stålsticket eger
vida större hållbarhet och mera praktisk användbarhet
än kopparsticket, enär plåten kan tåla tusentals
aftryck och sålunda möjliggör mycket stora
upplagor. Det utmärkes tillika genom sirlighet,
som beror dels på själfva teckningsmetoden, dels
på möjligheten att skarpt och tydligt återge äfven
hårfina streck och nästan omärkliga punkter. Men
det lider af en hög grad af stelhet och af brist
på djup i koloriten. Mest begagnades det for
"måleriska utsikter", gallerier af kvinnliga
"skönheter" o. d., men vardt föråldradt, sedan man
lärt sig att förståla kopparplåten samt äfven att
ta galvanoplastiska kopior af den. F. n. används
stålsticket hufvudsakligen för mera praktiskt ändamål
vid tillverkningen af värdepapper, banksedlar o. d.
Upk.*

Stålsvärd (Ståhlsverd), Magnus, ingenjörofficer,
militärförfattare, f. 20 juni 1724, hette eg.
Tjeder, men adlades 1751 med namnet S. Han
ingick som volontär vid Fortifikationen 1740,
blef underofficer vid Upplands regemente 1742 och
deltog såsom sådan i kriget i Finland. 1745 blef han
underkonduktör vid Fortifikationen, hvarefter han
ingick i fransk tjänst vid regementet Royal suédois,
där han s. å. blef fänrik och 1747 löjtnant. 1748
öfvergick han som kapten i westfaliska kretsens
tjänst. Återkommen till Sverige, blef han kapten
1750 och placerad i Landskrona, men 1751 blef
han informationsingenjörkapten vid Lifgardet
samt var dessutom lärare vid Fortifikationen och
K. Kadettkåren från 1752. Som invecklad i hofpartiets
revolutionsplaner 1756 blef han dömd till döden
och 23 juli s. å. afrättad. Hans Föreläsningar i
regulière fortification
(1755) är af stort värde. Hans
befästningsförslag utmärkas för riklig användning af
bombfasta hvalf. L. W:son M.

Ståltrianglar. Se Klocka, sp. 317.

Ståltryck. Se Stålstick.

Ståltråd, eg. tråd af härdbart järn, används i vissa
delar af Sverige liktydigt med järntråd (se d. o.).
F. S-e.

Ståltrådskanon. Se Kanontillverkning, sp. 797.

Ståltrådslina. Se Järntrådslina.

Ståltrådsnät, befästningsk., ett annat namn på
järntrådsnät (se d. o.).

Stålytpansar, krigsv. Se Pansar, sp. 1431.

Stålört, svenska namnet på släktet Gentiana (se
d. o.).

Stålörtsfamiljen, bot., namn på fam. Gentianaceæ.

Stånd, liten af bräder och plankor gjord, flyttbar
salubod, som begagnas på ett torg eller annan öppen
plats, t. ex. vid marknad.

Stånd, jaktv. 1. Benämning på villebrådets,
speciellt högdjurs, beständigare eller mera fasta
uppehållsorter. Sålunda talar man om älgstånd,
rådjursstånd o. s. v. Ordet används äfven för att
beteckna sammanfattningen af alla de individer af
visst djurslag, som finnas på en dylik plats. Man kan
sålunda tala om ett stort älgstånd. - 2. Villebrådet
säges göra stånd, då det stannar för och låter
uppehålla sig af skällande (eller, som termen äfven
lyder, ställande) hund. Af våra villebrådsarter är
det hufvudsakligen älg och björn, som jagas efter
denna metod. - 3. Hönshunden säges göra stånd, då
den, kännande vittringen af villebrådet, stannar i
karakteristisk, stående (eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free