- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
565-566

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ståndrätt - Stånds - Stånsddragoner - Ståndsförfattning - Ståndsherrar - Ståndskall - Ståndskytte - Stånds- och prästedragoner - Ståndsperson - Ståndsprivilegier - Ståndsrepresentation - Ståndsriksdag - Stång - Stånga - Stångbett - Stångborr - Stångby - Stångböna - Stångcirkel - Stångdike - Stångebro - Stångenäs härad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tilltalades grad, 2 officerare af minst kaptens
grad, 2 subalternofficerare, 2 underofficerare,
3 af manskapet och 1 auditör. Sammanträdet sker
genast inför samlad trupp, och rätten får icke
åtskiljas, förrän dom är afkunnad. Till behandling
upptas endast brott, som enligt strafflagen för
krigsmakten är belagdt med dödsstraff. Domen går
ut på dödsdom, målets öfverlämnande till annan
domstol eller frikännande. För den tilltalades
dömande fordras 8 röster. Sedan rätten blifvit
upplöst, öfverlämnas utslaget och protokollet
till högste befälhafvaren på stället, som genast
låter befordra dödsstraff till verkställighet. Har
detta icke följt inom 24 timmar efter utslagets
afkunnande, skall målet öfverlämnas till vederbörlig
krigsöfverdomstol för att där upptagas till pröf-ning.
(C. O. N.

Stånds, bot. Se Senecio.

Ståndsdragoner l. Stånds- och prästedragoner
kallades det rytteri, som under Karl XII:s
regering uppsattes af adelsmän, ståndspersoner och
präster. Befallning därom utgick 26 april 1700 och
innehöll, att en dragon skulle uppsättas och förses
med häst och utrustning för 800 dal. smt inkomst af
ståndspersoner i allmänhet, för hvarje rusttjänsthäst
af adeln och af prästerskapet för 100 mantal i
församlingen. Skyldigheten att uppsätta ryttare fick
dock lösas mot en vakansafgift af 200 dal. Redan 1702
befallde rådet en ny uppsättning af ståndsdragoner
till hälften mot den förra. Verkställigheten skedde
genom landshöfdingarna. Ståndsdragonerna bildade
två regementen, Stenbocks och Barnekows, det senare
skånskt, hvilka deltogo i polska och ryska krigen
och där gingo förlorade. De uppsattes ånyo 1712, 1715
och 1716, men försvunno efter fredens återställande.
C. O. N.

Ståndsförfattning, en statsförfattning, som
utmärkes däraf, att folkrepresentationen är
grundad på ståndsindelning (se Stånd). En sådan
författning var den svenska till 1866 och den finska
till 1906. Numera torde Mecklenburg (se d. o.,
sp. 1369) vara det enda land, som har en fullständig
ståndsförfattning; dess båda stånd: ritterschaft
och landschaft, sammanträda dock på en kammare.
S. B.

Ståndsherrar, Ståndsherrskap. Se Standesherren.

Ståndskall, jaktv., den ställande eller skällande
hundens skall inför hårvildt (däggdjur), som gör
stånd, eller träande fågel. Äfven drifvande hundar
skälla stundom ståndskall vid gryt, då det drifna
djuret gått under. Jfr Stånd 2, Ställa och Ställande
hund
.

Ståndskytte, jaktv., sammanfattande benämning
på de jaktmetoder, hvarvid jägaren, utan att
använda hund eller dreffolk, stillastående,
sittande eller liggande inväntar det vilda, för
att nedlägga det medelst skott. Dylikt skytte kan
företagas antingen vid boet, vid af rofdjur rifvet
och ej fullständigt förtärdt byte, vid utlagd
åtel eller där man med kännedom om villebrådets
vanor kan vänta, att det mera regelbundet brukar
passera (= skytte på växel, drag och streck). Till
ståndskytte i vidsträckt mening kan räknas äfven
skytte för bulvan och vettar samt kråkskytte för uf.
G. G.

Stånds- och prästedragoner. Se Ståndsdragoner.

Ståndsperson, förr benämning på person, som genom
förmögenhet och bildning m. m. intog en ställning
jämförlig med medlemmarnas af de två högre stånden
(adel och präster), t. ex. oadliga ämbetsmän,
brukspatroner, professorer; i allmänhet person med
god social ställning. (S. B.)

Ståndsprivilegier, lagar, som innehålla de
något af de forna svenska riksstånden förunnade
företrädesrättigheterna. Se vidare Privilegier.

Ståndsrepresentation, sådan folkrepresentation, som
hvilar på ståndsprincipen. Se Stånd, Ståndsförfattning
och Ståndsriksdag.

Ståndsriksdag, folkrepresentation grundad på stånd
(se d. o. och Ståndsförfattning).

Stång. 1. Farm. Se Baciller 2. - 2. Se Betsel,
Fordon och Sele. - 3. Mus. Se Harpa och Stråke. -
4. Skpsb. Se Mast och Tackling. - 5. Äldre
svenskt längdmått = 1/10 ref = 10 fot - 2,97 m. Jfr
Kvadratmått.

Stånga, socken i Gottlands län, Södra häradet. 3,980
har. 731 inv. (1916). Annex till Burs, Visby stift,
Södra kontraktet.

Stångbett. Se Betsel.

Stångborr. Se Borrmaskiner, sp. 1227.

Stångby, socken i Malmöhus län, Torna härad. 1,010
har. 485 inv. (1916). S. bildar med Vallkärra ett
prebendepastorat till Lunds universitet, Lunds stift,
Torna kontrakt.

Stångböna, bot. Se Phaseolus.

Stångcirkel. Se Måttverktyg, sp. 227, och Passare.

Stångdike. Se Täckdikning.

Stångebro, den sedan 1911 med Linköping införlifvade
plats, där fordom två broar ledde öfver Stångån,
Stora S., vid nuv. Nykvarn, och Lilla S., strax s. om
nuv. järnvägsbron. Vid S. utkämpades 25 sept. 1598
en afgörande strid mellan hertig Karl och konung
Sigismund. Bådas trupper uppgingo till omkr. 8,000
man, men då den senares två härafdelningar, som
urspr. innehade båda broarna, genom ett oväntadt
anfall förlorade Stora Stångebro och skildes från
hvarandra och hertigen kunde sända förstärkningar
till sina trupper vid Lilla Stångebro, blef konungen
fullständigt slagen. Enligt en uppgift skola 2,000
af hans män ha stupat. De närmaste följderna af
striden voro de till Polen flyktade rådsherrarnas
utlämnande till hertigen och slutandet af ett
fördrag, i hvilket Sigismund lofvade regera riket
efter sin kröningsed och skriftliga försäkring
och att inom 4 månader sammankalla riksdag samt
att hemförlofva sina trupper. I själfva verket
medförde dock slaget vid S. för Sigismund förlusten
af Sveriges krona. Efter omläggning af landsvägen
från Norrköping till Linköping byggdes på 1640-talet
en ny bro öfver Stångån på den plats, där den än
befinner sig. Först benämnd Nybro, har den sedan fått
det gamla namnet Stångebro. 25 sept. 1898 aftäcktes
utanför Linköping vid stranden af Stångån till minne
af slaget ett 9 m. högt monument af ljus granit.
K. B-n.

Stångenäs härad, i Göteborgs och Bohus län.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:59 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free