- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
581-582

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stämning - Stämning - Stämning - Stämning - Stämningsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

iakttagits. I brottmål, hvari talan om ansvar föres,
är beträtfande tid för delgifning af stämning endast
stadgadt, att delgifningen skall ske så tidigt,
att svaranden kan på förelagd dag inställa sig
för rätten. - Stämningens betydelse i tvistemålen
är ej inskränkt därtill, att den är oeftergiflig
som medel för rättegångs inledande. Den är, såsom
det säges i 1667 års sjölag, ej blott begynnelse
till all rättegång, utan äfven dess grundval. Det
är föreskrifvet, att i stämningen skall nämnas
saken, d. v. s. det materiella rättsförhållande, som
rättegången skall afse. Därigenom att sålunda saken
omnämnes redan i stämningen, uppdrar denna de gränser,
inom hvilka rättegången skall röra sig. Käranden får
ej under rättegångens lopp framkomma med yrkanden,
som ligga utom stämningens ram; sådant är otillåten
ändring af talan. Och domstolen får ej döma öfver
sådant, som ej är instämdt. Att stämningen i de
brottmål, hvari ansvarstalan föres, icke kan ega den
nu nämnda betydelsen af rättegångens grundval, följer
däraf, att i dessa mål stämning ej ens är af Döden,
därest man vill vid rätten väcka talan mot någon,
som själf är där tillstädes.

Stämning å vittne är icke nödvändig, för att vittnet
skall kunna höras i målet, men utgör förutsättning
för, att tvångsmedel skall kunna komma till användning
mot vittne, som tredskas att infinna sig. Viss tid för
delgifning af stämning å vittne är ej föreskrifven.

Offentlig kallas den stämning, som delges
genom anslag på rättens dörr och kungörande i
tidningarna; sådan stämning begagnas i konkurs.
E- K.

Stämning. 1. Estet. Stämningar tillhöra de
själstillstånd, som äro estetiskt fruktbara. Det
finns lyriska skalder, som alldeles öfvervägande
ge uttryck åt stämningslifvet och framför allt
återge sinnesstämningarnas tillståndsart, icke
känslornas orsaker och mål. Men äfven i berättelse
och skådespel är det vanligt, att personernas inre
lif af speglas i form af stämningar. Symboliskt, vid
besjälning af ickemänskliga ting, äro stämningarna
absolut härskande. Man har stundom nyttjat namnet
stämningskonster om sådana arter af konst, som icke
framställa (skildra) yttre verklighet, såsom musik,
byggnadskonst m. fl., i motsats mot framställande
konster. Denna stämningarnas allmänna betydelse
för konstalstringen är förklaringen till, att
"stämning" så ofta brukas för att känneteckna
konstnärliga intryck. Bland de estetiska känslorna
intaga stämningarna både till utbredning och vikt ett
så betydande rum, att frånvaron af dem rent af innebär
en viss motsats mot det konstnärliga. - Skaparstämning
är ett af leden i förloppet af en estetisk skapelses
tillkomst, det, då den konstnärliga idén ännu
icke bildats, men en disposition till .estetisk
verksamhet förefinnes. - 2. Psyk. Se Känslostämningar.
1. R-n B.

Stämning, mus., fastställande af enhet i instrumentens
tonhöjd, i öfverensstämmelse, med en antagen
normalton. Före 1600-talet var tonhöjden mycket
vacklande, och dessutom egde man då två slags
stämning, kammarton och korton, hvaraf den senare
var högre och användes i kyrkorna. Under 1600- och
1700-talen var stämningen
någorlunda likformig och växlade mellan 415
och 429 dubbla svängningar för tonen a1. Efter den
klassiska perioden drefs den småningom ända till
en half ton upp i höjden och varierade dessutom på
olika orter. För att göra slut på osäkerheten och den
onaturliga höjden, som hotade ruinera sångrösterna,
sänkte en i Paris 1858 sammanträdande kommitté
a1 till 435 dubbla svängningar i sekunden, och
denna normalton (se d. o.) har småningom vunnit
insteg på de flesta orter. En svårighet vid dess
införande är, att blåsinstrument måste göras nya,
emedan dessa - i olikhet med stränginstrumenten -
endast i mycket inskränkta tonskillnader låta sig
omstämmas, flöjten medelst proppskrufvens ställning,
oboen, klarinetten o. s. v. medelst utdragning
af de särskilda styckena. Af samma skäl stämmer
man ock i orkestern efter ett blåsinstrument,
vanligen oboen, såsom norm. Orgeln och pianot
stämmas i "liksväfvande temperatur" (se
Temperatur 2). A. L.*

Stämning,
tekn., ett inom snickeriyrket användt arbetssätt för
utskärning af tapphål för träförband. Det härvid
använda verktyget, stämjärn l. huggjärn,
kan ha rak, bågformig eller vinkelformad egg. Det
vanliga stämjärnet, som benämnes lockbetel, om eggen
är mindre än verktygets tjocklek, har eggen slipad
från ett håll (engelsk skärpning), med en vinkel af
25-35°, hvaremot vid tysk skärpning eggen är slipad
från båda sidor. Olika afarter af stämjärn äro de
af snickare, vagnmakare, bildhuggare, formskärare
m. fl. använda verktygen skräddjärn, med sned egg,
lutande 60-70°, flackjärn, skedjärn, hundfot,
regelyxa, rätvinkligt böjd, kantbetel, med 5-kantig
tvärskärning, samt getfot med 2 i vinkel ställda
eggar. -

illustration placeholder
Fig. 1 och 2. För maskiner afsedda lockbetlar.

c själfrensande lockbetel.

Stämmaskinerna arbeta antingen
med hastigt upp och ned rörligt stämjärn, som
stundom är själfrensande (fig. 1 c), d. v. s. försedt
med kilformig urtagning på baksidan för spånens
kvarhållande vid rörelsen uppåt, eller med kedjesåg
eller slutligen med kombineradt borr- och stämjärn,
vid hvilket en vanlig spiralborr för trä arbetar inuti
ett ihåligt stämjärn af kvadratisk tvärskärning,
försedt med 4 i rät vinkel ställda eggar,
hvarigenom borrhålets runda form skäres 4-kantigt.
G. S-n.

Stämningsman, jur., en person, som har offentligt
bemyndigande att verkställa delgifning af


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free