- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
593-594

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stängselanordningar - Stängsellinje - Stängselskyldighet - Stängselvitsord - Stängvadar - Stängvant - Stängvindare - Stänkbord - Stänkhare - Stänkvälling - Stäpp - Stäppantilopen - Stäppboskap - Stäpperna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

timmerkors (fig. 3) böra utläggas i flera
rader, sammankopplas och väl förankras; i likhet med
ett slags spöpalissader kunna de anordnas så,
illustration placeholder
Fig. 3. Timmerkors

att trädens, resp. pålarnas, tjockändar genom
vidfästa tyngder hållas fast tryckta mot bottnen,
hvarigenom en delvis fast, delvis flytande spärr
uppstår. Propellersnärjare göras af tågvirke och
hängas ned i vattnet från träkors (fig. 4) eller af

illustration placeholder
Fig. 4 och 5. Propellersnärjare.


med bojar uppburna trossar (fig. 5). - Såsom framgår
af de olika spärrmedlens beskaffenhet, kunna vissa
af dem ej forceras ens af de starkaste fartyg, under
det att andra blott kunna hejda småfartyg. Äfven
det kraftigaste spärrmedel kan dock undanröjas,
om det ej bevakas och försvaras. Stängsellinjernas
läge bör därför vara sådant, att det kan tagas under
försvararens verksamma artillerield; spärren i sin
helhet jämte farvattnet framför densamma bör under
mörker kunna väl belysas, och noggrann bevakning
af båtar eller från land måste vara anordnad. Har
den anfallande emellertid, detta oaktadt, lyckats
betvinga spärrens försvar, bör han omedelbart
påbörja stängselanordningarnas undanröjande. Väg
genom minfält beredes genom svepning eller draggning
eller ock genom kontraminering (se d. o.). Genom
försänkning beredes väg lämpligast genom sprängning.
Sjöpalissader uppfiskas och undanföras eller
afsprängas. Flytande stängsellinjer lossas från land
och förankring samt undanhalas eller undanskjutas
framför fartygsstäfvarna. Kvistiga trän, timmerkors
och propellersnärjare fiskas och bortbogseras. -
Måste en spärr forceras, innan den försvarandes
eld kunnat tystas, försvåras undanröjandet äfven af
flytande stängselanordningar.
Stängselflottar söker man då spränga isär genom
rammning, där ej önskadt resultat kunnat ernås
genom beskjutning eller sprängning medelst själfgående
minor; och äfven bomstängsel rammas eller afsprängas;
men försänkningar kunna svårligen undanröjas, om ej
försvarselden tystats. L. W-son M.

Stängsellinje,
krigsv. Se Spärr 2 och
Stängselanordningar.

Stängselskyldighet, jur., dets. som
hägnadsskyldighet. Se Hägnad och
jfr Stängsel.

Stängselvitsord, jur.
Se Hägnad.

Stängvadar, f sk. Se Fiskredskap, sp. 451.

Stängvant. sjöv., tåg, som
sidovägen stöttar en märsstång, i det dess ena
ända är krängd öfver stångtoppen och den andra är
"ansatt" till märsranden. Jfr Tackling.
H. W-l.

Stängvindare l. Stängvindarrep, sjöv.,
ett groft tåg, hvarmed märsstänger upp- och nedtagas.
R. N.*

Stänkbord, skpsb.,
en liten lös bräda, som sättes ofvanpå
relingen å båtar, vanligen endast för- och
akterut, för att skydda för stänk. R. N.*

Stänkhare, jaktv., benämning på en under stöfvarjakt
tillfälligtvis uppstött, af hundarna ej drifven hare.
G. G.

Stänkvälling (fr. soupe au lait et
aux oeufs filés
), kokk., göres af mjölk, hvetemjöl,
ägg och salt. Om så önskas, kan man tillsätta smält
smör, kanel och socker. De fasta ingredienserna
röras ihop till deg eller smet och blandas i den
kokande mjölken.

Stäpp (ry. stepj), en mer och mindre gräsbevuxen,
trädlös slätt. Ehuru om våren rika på blommor
(företrädesvis gräs och lökväxter), kunna sådana
slätter af brist på vatten icke odlas och ega därför
endast en nomadiserande befolkning. Stäpper bilda
en öfvergångsform till öknen; de förekomma under
flera olika namn: Ungerns puszta, les landes i
sydvästra Frankrike, hedarna (die heiden) i norra
Tyskland, Syd-Amerikas savanner, llanos, pampas och
campos samt Nord-Amerikas prärier äro alla stäpper.
J. F. N.

Stäppantilopen, zool. Se Antiloper, sp. 1145.

Stäppboskap, husdjurssk., förekommer sedan urminnes
tider på Asiens stäpper och har därifrån invandrat
till Europa, hvarest den numera uppträder i flera
olika rastyper. I Ungern och på Balkanhalfön
finns den ungersk-siebenbürgiska typen (se
fig. 15 å pl. II till art. Nötkreatursskötsel)
med mycket långa och hos korna lyrformiga
horn, som vid spetsarna stå ända till 2,3 m. från
hvarandra. Hudfärgen är skiffergrå. Hårfärgen är hvit
eller grå i olika schatteringar. Svanskvasten är
svart. Närbesläktad med denna typ är stäppboskapen
i europeiska och asiatiska Ryssland (se
Podolisk stäppboskap). Från stäppboskapens stamträd anses
äfven de långhornade raserna i Italien och Portugal
ha utgått. Näst zebuboskapen torde stäppboskapen
vara världens talrikaste rasgrupp. Hithörande
djur användas hufvudsakligen som dragare och till
slakt. Mjölkafkastningen är obetydlig. Se vidare
Boskapspest. H-F-

Stäpperna, generalguvernement i ryska Central-Asien,
urspr, bildadt 1883 genom förening af prov. Akmolinsk,
Semipalatinsk och Semirjetjensk, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free