- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
673-674

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suggestion - Suggestiv - Sugi - Sugillation - Suginfusorier - Suginjektor - Sugkammar - Sugljud - Sugmage - Sugmaskar - Sugmudderverk - Sugmun - Sugning - Sug- och tryckpump - Sugpapper - Sugplåt - Sugpump - Sugslang - Sugtratt - Sugvatten - Sugvårtor - Suheir - Suhl - Suhm, Peter Frederik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det fall, där en stark suggestibilitet förenar sig
med en afsevärd grad af moralisk undermålighet.

Föreställningslifvets återverkan på de kroppsliga
funktionerna, sådan man ofta möter densamma i
hysterien, yttrar sig ofta på det sätt, att denna
återverkan inträder utan något inflytande utifrån
genom själfsuggestion (autosuggestion). Vid
suggestionens användning i sjukdomars botande
har läkarens inflytande ofta att utkämpa en hård
kamp med dylika autosuggestioner. Dessa kunna
uppträda i form af "fixa idéer", hypokondriska
föreställningar m. m. Ett villkor för framgången af
läkarens sträfvanden är, att han vinner sin patients
förtroende. Det är på denna väg läkaren ofta nog
med lika mycken säkerhet, äfven utan användning
af hypnotism, når ett suggestivt inflytande,
och mången läkare har på denna grund öfvergett
hypnosen som ett öfverflödigt och ej alldeles
ofarligt konstgrepp. Den terapeutiska suggestionen är
naturligtvis icke något universalmedel och har aldrig
af dess utöfvare i senare tid blifvit framställd
som något sådant. Den har sin förnämsta verksamhet
inom neurosernas område och därmed besläktade
rubbningar, där icke några djupare organiska
förändringar förefinnas. Men det förhållandet,
att man otvifvelaktigt med den terapeutiska
suggestionen kan inverka äfven på det sympatiska
nervsystemet och därigenom på kroppens näringsförlopp,
föranleder det uttalandet, att bärvidden för den
terapeutiska suggestionen ännu icke är fullt känd.
O. T. S. (G-s.)

Suggestiv (se Suggerera), antydande, idéväckande,
mycket sägande, tankediger; egnad att framkalla
suggestion (se d. o.). – Suggestiv fråga, sådan
fråga, genom hvilken man lägger svaret i munnen på
den tillfrågade. Inom rättegångsväsendet betecknas
med termen suggestivfråga sådan snärjande fråga, som
af domaren ställes till anklagad eller vittnen så, att
omständigheter, som han afser att af dessa få erkända
eller omvittnade, äro af honom inlagda i frågan
såsom redan bejakade. Enligt nutida rättsåskådning
äro suggestivfrågor otillåtliga.

Sugi, bot. Se Cryptomeria.

Sugillation (af lat. sugillare, slå någon blå),
med., utådring af blod i och under huden, hvarigenom
fläckar uppkomma af röd, rödbrun eller brunblå
färg. Sugillationer härröra af sjuklig (patologisk)
förändring i väfnaderna, särskildt kapillärkärlen,
såsom i skörbjugg och i purpura hæmorrhagica (=
Werlhoffs fläcksjukdom), eller framkaiias genom stötar
eller slag. Sådana "traumatiska sugillationer" eller
"blåmärken" kunna erhålla mycket stor utsträckning
därigenom, att det "extravaserade" (ur kärlen
utträngda) blodet genomtränger och "infiltrerar"
under angränsande hud belägen bindväf, i synnerhet
om denna är mera lös och lucker. Genom hematinets
oxidation ändra dessa blåmärken småningom sin färg
från rödblått till grönaktigt och gult under den tid,
som åtgår till det sugillerade blodets omsättning
och bortskaffande genom den uppsugning, som lymf-
och blodkärl verkställa. O. T. S. (J. Å.)

Suginfusörier, zool. Se Infusionsdjur, sp. 612.

Suginjektor, mek. Se Injektor.

Sugkammar, fys., metallarmar med spetsar, som användas
vid elektricitetsmaskiner (se d. o., sp. 205).
T. E. A.

Sugljud, språkv. Se Inspiratoriska språkljud.

Sugmage, zool. Se Insekter, sp. 712.

Sugmaskar, Trematodes, zool., en till plattmaskarnas
klass hörande ordning, som omfattar plattade,
stundom bladformiga, oledade maskar, som
på grund af sitt parasitiska lefnadssätt äro
försedda med vidfästningsredskap i form af hakar
och sugskålar. Dessa maskar äro med få undantag
samkönade. Somliga utveckla sig utan förvandling,
andras utveckling är förbunden med generationsväxling
(se Fortplantning). Man har delat denna ordning i två
grupper. 1) Monogenea äro försedda med minst tre
sugskålar och vanligen äfven med hakar; utvecklingen
sker direkt utan förvandling, och det stora flertalet
lefver som "yttre parasiter" på fiskars hud och gälar;
2) Digenea ha högst två sugskålar och aldrig hakar;
de utvecklas genom generationsväxling och lefva
inuti andra djurs kroppar. Jfr Distomum.
L-e.

Sugmudderverk, skpsb. Se Mudderverk.

Sugmun, zool. Se Insekter.

Sugning, fys., ett uttryck, som ofta begagnas
för att beteckna flera på lufttrycket beroende fenomen.
Man säger t. ex., att vattnet suges upp i
vattenpumpen, då pumpstöfveln drages uppåt, i
st. f. att säga, att den yttre luften trycker upp
vattnet i rummet under pumpstöfveln, då luften
där förtunnas. - Alla sugfenomen kunna på
detta sätt hänföras till ett yttre tryck. A. Bi-n.*

Sug- och tryckpump, mek. Se Pump, sp. 586.

Sugpapper. Se Papper, sp. 1501.

Sugplåt. Se Löständer, sp. 301.

Sugpump, mek. Se Pump.

Sugslang. Se Brandväsende, sp. 1494.

Sugtratt, metall. Se Göt, sp. 882.

Sugvatten, sjöv. Se Bakström.

Sugvårtor, bot., detsamma som haustorier (se d. o.).

Suheir, mindre riktig namnform på arabiske
skalden Zuhéir.

Suhl [sol], stad i preussiska reg.-omr. Erfurt
(prov. Sachsen), på Thüringerwalds
södra sluttning. 14,468 inv. (1910). Högre
realskola. S., hvars järnindustri fortfarande är
af betydenhet, var redan på 1400-talet berömdt
för sin vapenfabrikation. 1550-1634 försåg
S. icke blott Tyskland, utan äfven andra länder
med gevär. Det har fortfarande tillverkning
af gevär jämte porslin, maskiner m. m.
(J. F. N.)

Suhm, Peter Frederik, dansk historiker,
f. 18 okt. 1728 i Köpenhamn, d. där 7 sept. 1798,
fick genom läsning af Holbergs skrifter lust att
själf skrifva. 1746 blef han student, kort därpå
hofjunkare (han var af gammal adel), 1748 assessor
i hofrätten och 1751 etatsråd. Men hvarken
hoflifvet eller ämbetet tillfredsställde honom, och han
började sin litterära verksamhet med att öfversatta
klassiska verk och franska skådespel. 1751 reste
S. till Trondhjem och gifte sig 1752 med en rik
köpmansdotter, Karen Angell (f. 1732, d. 1788),
samt kom därigenom i tillfälle att uteslutande
sysselsätta sig med vetenskapliga och bokliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free