- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
693-694

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sullivan, James Edward - Sully, Maximilian de Béthune - Sully, Thomas - Sully-Prudhomme, René Francois Armand Prudhomme

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

co., som utger Spaldings världsbekanta
idrottsalmanacker, samt redaktör för dess almanack
för allmän idrott. Vidare var han utgifvare och
egare af "New York sporting Times". S. var ledare
för de segerrika amerikanska idrottsmannatrupperna
vid de moderna olympiska spelen, alltifrån
dem i Aten 1896 till spelen i Stockholm 1912.
E. B-ll.

Sully [syIi], Maximilian de Béthune, baron de Rosny,
hertig af S., fransk statsman, f. 13 dec. 1560 på
slottet Rosny, nära Mantes Ile-de-France), d. 22
dec. 1641 på slottet Villebon (dep. Loir-et-Cher),
härstammade från en flamländsk släkt Béthune, känd
sedan 1000-talet. Fadern hade på Condés sida deltagit
i hugenottkrigen, två yngre bröder till S. öfvergingo
till katolicismen, men S. förblef protestant.
illustration placeholder

Redan vid 10 års ålder blef S. föreställd för Henrik af
Navarra, som tog honom med sig till Paris, där han med knapp
nöd tack vare sin rådighet undgick
Bartolomeinattens blodbad (1572). Han kämpade
sedermera tappert i hugenotternas härar, till en
början under hertigen af Anjou och från 1585 i
Henriks af Navarra tjänst. Genom sitt giftermål
med Anne de Courtenay fick han en stor förmögenhet,
som han under inbördeskriget väsentligt
förkofrade, bl. a. genom inköp af tyska
hästar. S. utmärkte sig särskildt för tapperhet
och skicklighet som ingenjörofficer i flera af
tidens drabbningar, bl. a. vid Coutras (1587)
och Ivry (1590), där han blef svårt sårad.
Efter Henriks tronbestigning (1589) blef han snart
dennes förtrogne rådgifvare, uppmanade honom
att af statsskäl öfvergå till katolicismen,
men vägrade själf att följa exemplet trots
anbud om stora materiella fördelar från konungen.
1594 blef S. statssekreterare och fick ledningen
af finansförvaltningen, från 1595 som
öfverintendent (surintendant des finances).
1602 blef han markis, guvernör för
Bastiljen och öfverintendent för fästningsväsendet
{surintendant des fortifications) samt 1606 hertig
och pär. S. var en synnerligen trogen och nitisk
tjänare åt Henrik IV. Han kämpade vid dennes sida
i kriget mot Savojen, med hvilket han förmedlade
fred 1602, och ledde med stor skicklighet Henriks
underhandlingar med Jakob I af England. I den inre
förvaltningen främjade han med kraft och framgång
sparsamhet och opponerade sig med godt resultat mot
den slösaktighet Henrik utöfvade till förmån för
sina älskarinnor samt lyckades afstyra hans
giftermål med Gabrielle d’Estrées. En sann
vänskap förenade honom med konungen, som just var
på väg till S:s bostad, när han mördades
(1610). I synnerhet på det finansiella området
verkade S. ofantligt till Frankrikes fromma. Han
höll sträng räfst med skatteförpaktarna, upphäfda
en mängd skatteprivilegier och lär ha varit
betänkt på att upphäfva den tryckande saltskatten
(la gabelle). Han lät företaga flera nyttiga
åtgärder till jordbrukets höjande och uppmuntrade
grufdriften, men hade föga sinne för industriens
understödjande. Han arbetade mycket för vägars och
kanalers upprättande liksom för gränsförsvarets
stärkande. På grund af sina många reformer var
han mycket impopulär och drog sig tillbaka från det
offentliga lifvet kort efter Henrik IV:s död. S. utgaf
Mémoires des sages et royalles œconomies d’estat
... de Henry le grand ... et des servitudes
utiles
etc. (1638). Se Lavisse, "Sully" (1880),
och Philippson, "Heinrich IV und Philipp III"
(1873). E.A-t.

Sully [sa’li], Thomas, engelsk-amerikansk målare,
f. 1783 i Horncastle, Lincolnshire, England, d. 1872,
studerade i Richmond och Norfolk, öfverflyttade till
Förenta staterna 1806, studerade någon tid i Boston
för Gilbert Stuart, var bosatt i New York och från
1808 i Philadelphia, besökte London 1809-10, då
han målade för Benjamin West, och 1837-38, då han
utförde bl. a. ett porträtt af drottning Viktoria
i helfigur. Han var hufvudsakligen porträttmålare;
bland hans alster äro konterfej af La Fayette,
Francis
och Charles Kemble, Th. Jefferson,
G. F. Cooke.
Han målade äfven Washington öfvergår
Delaware.
G-g N.

Sully [sa’li], James, engelsk
psykolog, f. 1842 i Bridgwater, professor vid
universitetet i London. Sedan 1892 är S. den förnämste
representanten i England för den experimentella
psykologien och barnpsykologien. Hufvudarbeten: The
human mind
(1892) och Studies of childhood (1895).
S-e.

Sully-Prudhomme [syli’ prydå’mm], René
François Armand Prudhomme
, kallad S.-P., fransk
skald, f. 16 mars 1839 i Paris, d. där 6 sept. 1907.
Efter af slutade skolstudier på den "reala"
linjen skulle han genomgå en polyteknisk skola,
men hindrades af en svår ögonsjukdom, som
förändrade hela hans lefnadsbana. Intrycken af
sina matematiska och naturvetenskapliga studier
bevarade han emellertid under hela lifvet,
och de ge originalitetens prägel åt hans
diktning, men antyda kanske också dess
begränsning.
illustration placeholder

Någon tid tjänstgjorde han
som ingenjör vid järnverken i Creusot,
men då han med sin drömmande, nästan
sjukliga vekhet icke passade för det praktiska
lifvet, kastade han sig på juridiska studier
och arbetade samtidigt på en notaries kontor.
Under tiden infördes han i den krets af unga skalder,
som omgaf Leconte de Lisle (se denne), och mottog
där intryck för lifvet. En svår sorg, som
kastar sina skuggor öfver hela hans lif
och diktning, träffade honom, då den kvinna
han älskade gifte sig med en annan. Vers hade han
skrifvit redan i skolan; nu började han bli berömd
i en trängre krets af ungdomar och 1865
lyckades han få ut en samling Poèmes et stances,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free