- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
741-742

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundsvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och 956 man sjöfolk. Mest framstår S. som medelpunkt
för en storartad trävarurörelse från en mängd sågverk
på Alnön samt fastlandets kust på ömse sidor om staden
mellan Ljungans och Indalsälfvens mynningar. Där
ligga ock 6 trämassefabriker (Söråker, Vifstavarf,
Ortviken, Nyhamn, Essvik och Svartvik). Distriktets
sågverk, belägna vid Kringerfjärden, Alnösundet,
Stadsfjärden och Svartviksbukten, äro 36 med
tills. 223 sågramar, 69 kantverk, 30 hyfvelverk och
32 klyfsågar. Värdet af den årliga träutförseln från
distriktet uppgår till omkr. 30 mill. kr. På norra
sidan af fjärden ligga Heffners sågverk och Ortvikens
cellulosafabrik, på den södra Mons och ett stycke
s. därom

illustration placeholder

Fig. 8. Kyrkan.



Kubikenborgs sågverk; vid Alnösundet strax n. ö. om
fjärden bl. a. Vifstavarf, Skönvik, Sund, Tunadal,
i Svartviksbukten (omkr. 10 km. från S.) Svartvik,
Essvik och Nyhamn. Äfven inom staden finnas
åtskilliga industriella anläggningar, bl. a. 5
mek. verkstäder (143 arb.), 2 sågverk och hyflerier
(43 arb.), 5 snickeri- och möbelfabriker (30 arb.), 1
pappersmassefabrik (38 arb.), tills. 44 arbetsställen
med 675 arb. och ett försäljningsvärde af 4,6
mill. kr. (1915). Elektricitetsverket, som förhyr
kraft från Vii kraftstation i Ljungan i Tuna socken
och har ångreserv, har i afseende på likströmsnätet
18,4 km. trådlängd för matarledningar och 31,22
km. för fördelningsledningar samt beträffande
växelströmsnätet för högspänningsfördelningskabeln
en trådlängd af 19,56 km. och för sekundär
fördelningsledning 57,17 km. Inköp af Hammarforsen
i Indalsälfven för stadens kraftbehof är
ifrågasatt. Gasverkets rörnät har en längd af
10,753 m., och dess tillverkning 1916 var 359,000
kbm. Vattenledningen, som förses med vatten från den
inom staden belägna Sidsjön, har en

illustration placeholder

Fig. 9. Gustaf Adolfsstatyn på Stora torget.



rörnätslängd af 26,516 m., och afloppsledningarna
äro 23,290 m. Antalet vattenklosetter är 552 st. I
afseende på kommunikationer till lands står staden i
förbindelse med Norra stambanan medelst järnvägslinjen
S.–Ånge. Lokala trafiken förmedlas genom en elektrisk
spårväg, som från Stenstadens medelpunkt går på norra
sidan af fjärden till Ortviken och på den södra till
ett stycke bortom Kubikenborg. Spårvägens utsträckning
utefter Alnösundet i n. och till Svartviksbukten
i s. är planerad. Östkustbanan Gäfle–S.–Härnösand
är påbörjad. Af kreditanstalter finnas i staden:
hufvudkontor af Sundsvalls enskilda bank, Medelpads
landtmannabank, Sundsvalls kreditbank
och Sundsvalls sparbank samt afdelningskontor af
Riksbanken, Stockholms handelsbank och Upplands
enskilda bank (i hvilken Sundsvalls handelsbank numera
uppgått). Handelskammaren för Västernorrlands och
Jämtlands län är förlagd till staden. – I kyrkligt
afseende tillhör staden Medelpads östra kontrakt. Vid
val af ledamöter till riksdagens Andra kammare hör
den till Medelpads valdistrikt och, i afseende på
inskrifning af värnpliktige, till rullföringsområdet
n:r 65. I staden utges tre politiska tidningar:
"Sundsvalls-posten" (moderat), "Sundsvalls tidning"
(lib.) och "Nya samhället" (soc.), alla 6 ggr
i veckan.

Stadens grundläggare är Gustaf II Adolf. Provisoriska
stadsprivilegier utfärdades af rådet 23 aug. 1621,
hvarigenom till staden donerades bl. a. de då till
Selångers socken hörande hemmanen Sund, Köpstaden
(där ortens marknadsplats förut var belägen) och
Åkersvik äfvensom Sundet (nu Selångerån) invid
och ö. om stadsplatsen. Fullständiga privilegier
utfärdades af konungen 15 april 1624. Staden anlades
till väsentlig del i afsikt., att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free