- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
797-798

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suvorov-Rymnikskij, Aleksandr Vasiljevitj - Suvorov-Rymnikskij, Aleksandr Arkadijevitj - Suyderhoef, J. - Suys, Tieleman Frans - Suys, León - Suzdal - Suzerän - Suzeränitiet - Suzuribako - s.v. - SW. - Svaanaadalen - Svaanaaen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

generalfältmarskalk äfvensom flera andra hedersbetygelser, men
föll efter kejsar Pauls trontillträde (1796) i onåd
på grund af sitt klander af dennes nya uniformer
och militära förslag samt lefde någon tid, delande
sina bönders arbete, på sitt landtgods Kontsjanskoe
i guv. Novgorod. 1799 blef han dock i kriget mot
Frankrike generalissimus för de ryskösterrikiska
trupperna i Italien och s. å. af österrikiske kejsaren
utnämnd till riksgeneralfältmarskalk. 27 april
slog han fransmännen under Moreau vid Cassano, 29
s. m. intågade han i Milano och upphäfde Cisalpinska
republiken; 3 maj eröfrade han Pavia samt slog
sedan Moreau i upprepade strider och tog Turin;
17-19 juni besegrade han Macdonald vid Trebbia och 15
aug. Joubert vid Novi samt gjorde sig därefter till
herre öfver hela öfre Italien. Till belöning för dessa
bragder blef han af sin kejsare upphöjd i furstligt
stånd med namnet Italijskij. Betydelsen af de nämnda
framgångarna förminskades dock igenom tvister mellan
de österrikiske befälhafvarna och intriger i Wien
samt genom den befallning S. plötsligt erhöll att i
Schweiz förena sig med Korsakov och en österrikisk
kår. Under ytterligare svårigheter tågade han öfver
Alperna (Sankt Gotthard), men fick vid sin ankomst
veta, att Korsakov redan blifvit slagen. Genom
ett mästerligt återtåg räddade han då sin svårt
decimerade armé genom Graubünden in i Tyskland samt
beredde den vinterkvarter mellan floderna Iller och
Lech. Kort därefter hemkallades han af kejsar Paul,
som från denna tid ändrade politik och slöt sig till
Napoleon. På grund af ett obetydligt formfel föll
S. i onåd och blef vid sin återkomst icke mottagen
af kejsaren. Alexander I lät 1801 resa hans staty
i hufvudstaden. - S. utmärkte sig i sin krigföring
mera genom snabba rörelser och våldsamma angrepp än
genom omfattande beräkningar. Såväl i sin taktik som
till sin personlighet var han i viss mån barbar. Med
ytterlig brutalitet och förakt för människolif
förenade han en barnslig hjärtegodhet. Den största
enkelhet och arbetsamhet voro utmärkande drag i hans
enskilda lif. - 2. Aleksandr Arkadijevitj S., grefve
S.-Rymnikskij, furst Italijskij, den förres sonson,
militär och diplomat, f. 1804, d. 1882 i Petersburg,
ingick 1824 vid lif gardesregementet till häst. 1825
blef han, ehuru oskyldig, invecklad i dekabristernas
uppror och begaf sig, sedan han frikänts, till
armén i Kaukasus. Med utmärkelse deltog han med
densamma i fälttåget mot Persien. 1831 bevistade han i
Paskievitjs generalstab kriget i Polen. Utnämnd till
öfverste, erhöll han sedan flera diplomatiska uppdrag
vid tyska hof. Som generalmajor sändes han 1845 till
Kaukasus för att utrota vissa oordningar och missbruk,
som förekommo vid där förlagda trupper. 1846 blef han
kejsarens generaladjutant samt 1848 generallöjtnant
och generalguvernör i Östersjöprovinserna, där han
genom ett kraftigt försvar för provinsernas autonomi
vann stor popularitet. Under Krimkriget förde han
1854-56 befälet öfver trupperna vid Östersjökusten,
och 1859 upphöjdes han till general af infanteriet. På
grund af sin mycket stora popularitet bland balterna
återkallades han 1861 till Petersburg. Han inträdde
där i riksrådet och
utnämndes 1866 till generalinspektör öfver infanteriet.
1-2. (A-d J.)

Suyderhoef, J. Se Suijderhoef.

Suys [syi’s], belgiska arkitekter. 1. Tieleman Frans
S
., f. 1783 i Ostende, d. 1861, studerade i Bruges
och för Percier i Paris, vann där Rompriset 1812,
blef efter sin hemkomst konung Leopold I:s arkitekt
och professor vid akademien i Bruxelles. Han uppförde
i nämnda stad Vilhelmsporten och Karmelitklostret, i
Antwerpen Lutherska kyrkan, Georgskyrkan i gotik och
Josefskyrkan i italiensk renässans, i Haag katolska
kyrkan
, dessutom slottet Mariemont m. m. Han var
verksam äfven som författare, utgaf ett verk om
Roms Panteon och (jämte Haudebourt) ett om palazzo
Massimo där. - 2. Léon S., den föregåendes son,
f. 1824 i Bruxelles. d. 1887, fullbordade Georgskyrkan
i Antwerpen 1853, byggde börsen i Bruxelles i Ludvig
XIV:s stil med rik ornamentik, 1868-73, badhuset i
Spaa (se d. o. med fig.). 1-2. G-g N.

Suzdal, kretsstad i ryska guv. Vladimir,
vid en biflod till Kljasma. 8,477
inv. (1900). Många kyrkor och kloster samt gamla
byggnader. Trädgårdsskötsel. S. består af tre delar,
af hvilka den mellersta, Kreml, är omgifven af en
hög jordvall. - S. var intill 1170 hufvudstad i ett
furstendöme, som bildats af Jurij Dolgorukij, från
hvars son Andrej Bogoljubskij de senare tsarerna af
Moskva härstammade. Residenset flyttades af den senare
till Vladimir. J. F. N.

Suzerän, fr. suzerain [sysrä7], länsherre (se
Länsväsen, sp. 197); stat, som har öfverhöghet
(öfver en annan stat).

Suzeränitet (fr. suzeraineté; se Suzerän) betecknade
under länsväsendets tid länsherrens rättigheter
gentemot vasallen. Nu används ordet för att ange,
att en stat statsrättsligt (jfr Protektorat) har
öfverhöghet öfver en annan, som saknar rätt att
deltaga i bildandet af dess statsvilja. Detta slag af
statsförbindelse kallas också lydstatsförhållande och
stundom oegentligt halfsuveränitet. Det gamla Tyska
riket var mot slutet af sin tillvaro principiellt
en suzeränitetsstat, men företedde också likheter
med ett statsförbund och en förbundsstat. Ett rent
suzeränitetsförhållande egde rum mellan Turkiet å ena
sidan och å andra sidan Rumänien och Serbien till 1878
samt Bulgarien 1878-1908. Förhållandet mellan England
och dess kolonier med parlamentarisk själfstyrelse
torde lämpligast kunna hänföras till denna typ. Jfr
Stat och Suveränitet. S. B.

Suzuribako, lådor, ofta praktfullt dekorerade, för
skrifmaterial (papper, tuschblock, rifsten o. s. v.),
som i äldre tider voro oundgängliga för hvarje bildad
japan (se Lackarbeten, fig. 1).

s. v., förkortning för sydväst och för lat. salva
venia
, med förlof.

Sw., vid växtnamn förkortning för svenske
naturforskaren Olof Swartz (se d. o. 1).

Svaanaadalen [svånå-] l. Svondalen, fjälldal s. om
Snehætta längst n. ut i Kristians amt, Norge,
genomströmmas af Svaanaaen l. Svona, som på vägen
genom Drivdalen antar namnet Driva (se d. o.).
K. V. H.

Svaanaaen [svånåen]. Se Svaanaadalen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:30:22 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free