- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
867-868

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svartskäck - Svartsmide - Svartsoppa - Svartspettar - Svart starr - Svart strålning - Svart temperatur - Svarttorp - Svartvatten - Svartvik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svartskäck. Se Skäck.

Svartsmide. Se Finsmide och Järnkontoret, sp. 404.

Svartsoppa, kokk. Redan spartanerna använde en
svart soppa, beredd af svinblod och bittra örter,
det senare för att gossarna ej skulle äta för mycket
och bli feta, hvilket var det värsta, som kunde hända
den för krig och sport benägne spartanen. Nu för tiden
är svartsoppa en i södra Sverige mycket omtyckt rätt,
som ätes i synnerhet vid Mårtensgåstiden. Den göres
af gåsens krås och blod, hvetemjöl, katrinplommon,
äpplen, portvin, lagerblad, nejlikor, starkpeppar,
ingefära, socker och salt. Gåskorf hör till. Vill
man ha svartsoppan billigare och ändå ganska god,
tages svinblod i st. f. gåsblod.

Svartspettar, zool. Se Hackspettsläktet.

Svart starr, oftalm. Se Starr.

Svart strålning, fys. Se Strålning.

Svart temperatur, fys. Se Pyrometer, sp. 671.

Svarttorp, socken i Jönköpings län, Tveta härad. 0,249
har. 884 inv. (1916). S. bildar med Lekeryd ett
pastorat i Växjö stift, Tveta kontrakt.

Svartvatten, Aqua hydrargyri 1. mercurialis
l. phagedænica nigra (af grek. fagein, äta, fräta)
eller endast Aqua nigra, med., benämndes en förr å
syfilitiska sår använd blandning af 4-8 gr. kalomel
(kvicksilfverklorur) och 480 gr. kalkvatten.
Svartvatten innehöll klorkalcium i lösning, hvarjämte
en blandning af kalomel och kvicksilfveroxidul var
uppslammad i vätskan, hvaraf den svartaktiga färgen
uppkom. Vid användningen måste detta svartvatten
omskakas. Ett annat aqua phagedænica, utan epitetet
nigra, men ofta med tillägget aurea eller lutea,
bereddes af ungefär 10-15 cg. kvicksilfverklorid
(sublimat) på 30 gr. kalkvatten. Detta "vatten" var
grumligt med en genom utfälld gul kvicksilfveroxid
gulaktig färg och innehöll upplöst klorkalcium jämte
en ringa mängd
sublimat. Om endast 10 cg. eller därunder af
kvicksilfverkloriden användes, utföll hela
kvicksilfvermängden, och i lösningen fanns
endast klorkalcium. Med namnet a. phagedænica
decolor
1. liquor mercurialis betecknades en
lösning af sublimat (1 d.) och salmiak (2 dlr)
i 1,000 dlr vatten. Användningen var densamma
som af svartvattnet. Intet af dessa preparat
är numera i bruk eller har plats i Svenska
farmakopén. Äfven namnet svartvatten är obrukligt.
O. T. S. (C. G. S.)
illustration placeholder
Svartviks sågverk och fabriker.

Svartvik, storartad bruksanläggning i Njurunda socken,
Västernorrlands län, vid Ljungans utlopp i Bottniska
viken. Urspr. (från 1820) endast en utskeppningsplats,
hvarå kronan hade skeppsvarf, köptes platsen 1832
af Göteborgsfirman James Dickson & k:i, som där
anlade bl. a. två ångsågar 1873-74 och 1877-78,
hvaraf den äldre jämte ett hyfleri förstördes af eld
1906. Sedan James Dickson & k:i 1882 sålt alla sina
egendomar till Svartviks a.-b., öfvergick 1891 S. med
alla tillhörande hemman, skogar och inventarier till
ett syndikat, som bildade Trävarubolaget S., hvari
lottkapitalet 1897 utgjorde 1,6 mill. kr. och nu är
3,i2 mill. kr. Trävarubolaget S. har sedermera inköpt
flera stora egendomar och fastigheter, hvaribland
1911 Stockviks sågverk och lastageplats, 1912
Sörfors a.-b:s hemman och skogar med ett träsliperi för
våt mekanisk trämassa, 1915 och 1916 samtliga aktier
i Torpshammars
a.-b., hvarigenom sistnämnda bolags hemman och skogar
med tillhörande träsliperi för våt mekanisk massa och
en mindre såg nu disponeras af Trävarubolaget S.,
som där uppbyggt en större kartongfabrik, hvilken
hädanefter torde komma att förbruka större delen
af slipmassan. 1917 inköptes slutligen Klampenborgs
såg och lastageplats jämte ett större antal hemman
och skogar. Trävarubolaget S. egde 1917 inom socknen
jordbruksfastighet tax. till 111,157 kr. och annan
fastighet tax. till 3,547,100 kr. och inom Medelpads

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free