- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
881-882

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svea - Svea - Svea - Svea artilleriregemente - Sveaborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Adam (Wetterbergh) medverka samt blef under en följd
af år kalenderns trogne medarbetare. I öfrigt innehöll
kalendern bidrag från de olika släktleden af svenska
litteratörer alltifrån Em. Flygare-Carlén, Orvar Odd,
Talis Qualis, Mellin, Crusenstolpe och Frans Hedberg,
Viktor Eydberg, Snoilsky och H. Wieselgren till
Strindberg, Heidenstam, Fröding, Selma Lagerlöf
och Levertin, liksom konstnärernas rad omfattar en
längd från J. V. Wallander och A. Malmström till Karl
Larsson och hans samtida. "Sveas" exempel följdes af
andra likartade kalendrar ("Norden", "Iduna", "Flora",
"Freja", "Nornan" m. fl.). Efter 1900 hade emellertid
kalendern att utstå en allt starkare konkurrens
med de i illustrativt afseende mera imponerande
julbladen med deras större format, i hvilka de nya
reproduktionsmetoderna kommo till större rätt, under
det att texten mera sköts åt sidan, och 1907 utgaf
kalendern sin 64:e och sista årgång (för 1908),
hvarvid man hade försökt genom minskning i omfång
och pris bevara dess ursprungliga karaktär af billig
folkkalender. Se K. Warburg, "Svea 1845-1894. En
litteraturhistorisk återblick" (i "Svea" för 1894).

K. W–g.

Svea, illustrerad tidning. Se Svenska familj-journalen.

Svea, brand- och lifförsäkringsbolag. Se
Brandförsäkring, sp. 1469, och Lifförsäkring, sp. 433.

Svea artilleriregemente (n:r 1) uppstod vid det stora
artilleriregementets delning 1794 (se Artilleri). Det
sattes genom 1830 års omorganisation på 6 batterier
om 8 kanoner och 3 depåbatterier, hvartill 1849 kom
ett fotbatteri (uppsatt 1831 och tilldeladt Jämtlands
fältjägarregemente). Genom 1872 års organisation
erhöll regementet 10 batterier om 6 kanoner (2
batterier i Norrland blefvo aldrig fullt uppsatta)
och 3 fästningskompanier (på Vaxholm). Genom 1892
års organisation afgaf regementet, som 1893-1904
kallades Första Svea artilleriregemente, personal
till Norrlands och Andra Svea (nuv. Upplands)
artilleriregementen och sattes därefter på 6
batterier. Fästningskompanierna hade redan därförut
uppgått i Vaxholms artillerikår. Genom 1901 års
organisation erhöll regementet 9 kanon- och 2
fälthaubitsbatterier (om 4 pjäser), i 4 divisioner och
en volontärstyrka om 357 man (trumpetare medräknade);
sitt värnpliktiga manskap erhåller det från 4:e
arméfördelningens område, östra delen af Svealand. Det
är förlagdt i Stockholm. - Regementets historia är
samlad af officerare vid regementet i "Anteckningar
om Kungl. Svea artilleriregemente 1794-1894" (1898). ’
C. O. N.

illustration placeholder
Fig. 1. Kartskiss af Sveaborg på 1790-talet,

förenklad efter två 1792 upprättade kartor.


Sveaborg (fi. Viapuri), sjöfästning omkr. 5
km. utanför Helsingfors. Redan 1723 var tal om att
göra Helsingfors till "Place d’armes och rendevous för
arméen", och 1737 påpekade generalkvartermästaren
Löwen nödvändigheten af en "fortificerad hamn" i
Finland 1738 tillstyrkte Defensionsdeputationen
Helsingfors hamns befästande, och 1739 års
Fästningskommission inlämnade förslag härtill. Intet
arbete hann dock utföras före 1741-43 års ryska krig,
och vid dettas slut inlämnade fortifikationskaptenen
Virgin ett nytt befästningsförslag; men det blef
först med anledning af en af Augustin
Ehrensvärd
(se, d. o. 2) utarbetad
defensionsplan för Finland, som frågan om Helsingfors’
befästande med allvar togs före. Dennes förslag
till place d’armes vid Helsingfors, som skulle
bli både land- och sjöfästning, fastställdes
9 nov. 1747. Om landfästningen se Helsingfors,
sp. 360 och 361. Sjöfästningen skulle bestå af
hufvudbefästningar på Vargö, Stora och Lilla Öster
Svartö, Väster Svartö och Vargskär samt mindre verk på
Stora Räntan, Långörn, Ungsmunsberget
m. fl. st. Alla oförsvarade sund skulle
försänkas. Befästningsarbetena påbörjades redan
1748; men 6 april 1750 föreslog Ehrensvärd, att
sjöfästningen i anseende till "bristande trupper"
och verkens vidsträckthet" skulle inskränkas till
"Vargskärsholmarne". 19 nov. fastställdes i följd
häraf en ny befästningsplan, enligt hvilken
arbetena vid Helsingfors skulle upphöra. Inom S.,
som sjöfästningen nu kallades, fortsattes däremot
befästningsarbetena, men "penningbrist, vankelmod
och intriger" verkade ofta hämmande. Biträdd af
en talrik fortifikationsstab, fortfor Ehrensvärd
att leda arbetena ända till 1765–66 års riksdag,
då han af mössorna entledigades och ersattes af
fortifikationschefen Virgin. Vid 1769–70 års riksdag
återgåfvo dock hattarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:33 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free