- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
883-884

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveaborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverledningen åt Ehrensvärd, men kort före sitt
frånfälle 1772 öfverlämnade denne "på nådig
befallning" befälet öfver finska fästningsbyggnaden
åt fortifikationschefen von Strussenfelt. Sveaborg var
då med undantag af befästningarna på Väster och Stora
Öster Svartö i hufvudsak färdigt. Vid krigsutbrottet
1788 sattes fästningen i provisoriskt försvarsstånd;
och 1791 säger fortifikationschefen Mannerskantz, att
S. då vore klart för ett defensivt krig, men för ett
offensivt fattades ännu mycket. Det oaktadt utfördes
intill 1808 föga ytterligare arbete på fästningen,
som då ansågs ha kostat 25,000,000 rdr. Befästningarna
(jfr fig. 1) voro nu följande: Gustafssvärd, som låg
på Vargskär och försvarade hufvudinloppet, ravelinen
Skanslandet (ej färdig), Vargö befästning (fig. 2),
som inneslöt skepps- och galärdockorna, fästet på
Stora Öster Svartö, som bestod af en yttre linje,
hornverket Hessenstein och kronverket Ehrensvärd,
Lilla Öster Svartö fäste, som inrymde tyggården,
Väster Svartö befästning, delvis ofullbordad,
kaponjären Löwen på en mindre holme och Långörns
fäste. Arméns flottas stora och lilla varf lågo på
Stora Öster Svartö; "Nya varfvet" låg vid Lilla Öster
Svartö. Fästningen hade delvis stormfria fronter
åt alla håll, men inre försvaret var tillgodosedt
endast på Gustafssvärd, Vargö och Stora Öster Svartö;
det bombfria utrymmet var otillräckligt. Enligt
opartiskt omdöme kunde S. 1808 "hvarken i afseende på
verkens beskaffenhet, förrådens tillräcklighet eller
besättningens numerär anses vara i fullt försvarbart
skick". - Enligt hvad inskriptioner å fästningsverken
ge till känna, utfördes befästningsarbetet
hufvudsakligen af härtill kommenderade trupper
under ledning af fortifikationsofficerare och
andra. Bland enskilde, som biträdde Ehrensvärd, må
nämnas skeppsbyggmästaren Chapman och byggmästaren
Thunberg (se dessa). Att Ehrensvärd själf var medveten
om sitt verks betydenhet, intygas af de ord han lät
inrista vid kungsporten på Gustafssvärd: "Sveaborg,
som rörer hafvet på
ena sidan och stranden på den andra, gjer Den kloke
Herraväldet öfver både haf och land" och "Ifrån
ödemarken äro dessa Vargskiärs holmar ombytte till
ett Sveaborg. Eftervärld, stå här på egen botn och
lita icke på främmande hjelp!"

När konungens order om krigsberedelse 14 febr. 1808
ankom till kommendanten på S. viceamiralen
K. O. Cronstedt, vidtog denne genast nödiga anstalter
för fästningens sättande i försvarbart skick,
hvarvid han kraftigt understöddes af den 71-årige
fortifikationsbefälhafvaren öfverste Wärnhjelm och
artilleribefälhafvaren major Hjärne. Fredsgarnisonen
ökades till 6,750 man stridande; 2 mars stodo
734 kanoner till valls, och härjämte funnos många
kastpjäser; och på den fortifikatoriska rustningen
samt förrådens fyllande arbetades oförtrutet, 1 mars
skref Cronstedt till konungen, att "Med proviant är
fästningen försedd till öppet vatten, krut felar

illustration placeholder
Fig. 2. Vargö befästning, sedd från hornverket Hessenstein på Stora

Öster Svartö (1760-talet). Efter en handteckning

af dåv. artillerikaptenen Erik Geete.



i händelse långvarig canonade komer at uthärdas. Jag
har ej öfver 40 skått per canon" (menas då
färdiggjorda; vid kapitulationen funnos kvar mer
än 60 skott per pjäs). Han lofvade emellertid
att "i det längsta uthärda". På morgonen 2 mars
anföllo ryssarna den till Helsingfors framskjutna
svenska förvakten och dref densamma utan svårighet
tillbaka in i fästningen. General Buxhœvden, som vid
middagstiden anlände till staden, kvarlämnade där
blott en observationskår på 2,000 man samt fortsatte
själf med återstoden af de ryska trupperna norrut. Den
lilla observationskåren lämnades förvånansvärdt nog i
fred och började 15 mars få förstärkning, hvarefter
belägringsbatterier och fästningens inneslutning
påbörjades; men först 1 april räknade ryssarna
inemot 6,500 man med 59 artilleripjäser. Hittills
hade Cronstedt förhållit sig passiv, om man undantar
ett olämpligt kanonerande på enstaka patruller. Sedan
Buxhœvden återkommit till Helsingfors och funnit,
att hvarken stormning eller formlig belägring
borde försökas, beslöt han blockera och bombardera
fästningen. Första beskjutningen egde rum 19 och 20
mars, men utan resultat. Buxhœvden började då den 21 de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:30:22 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free