- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
951-952

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska akademien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lottning lämnade n:r 1. Direktör blef genom lottning
vid samma tillfälle Kellgren, och till sekreterare
valdes Rosenstein. Kompletteringsval företogos efter
hand af led. Den första märkliga tilldragelsen i
Svenska akad:s historia är dess första pristäfling,
minnesvärd, emedan Gustaf III därvid själf genom
ett äreminne öfver Lennart Torstenson eröfrade
sin akademis högsta pris. Städse stödd af sin
stiftares synnerliga gunst och under hans nästan
oafbrutna personliga deltagande, utvecklade sig
akad. i lugn, tills den genom konungens död, 1792,
förlorade sin för hvarje fosterländskt intresse varmt
nitälskande beskyddare. Den nye regenten, hertig
Karl, saknade sinne och smak för akad:s verksamhet,
och den mäktige Reuterholm fattade snart afgjord
motvilja mot denna institution, hvartill troligen
bidrogo hans gäckade förhoppningar om att bli dess
medlem. Anledning till en bestämd brytning fick den
för alla jakobinska idéer skuggrädda regeringen,
då A. G. Silverstolpe 4 mars 1795 i sitt inträdestal
öfver Axel v. Fersen d. ä. utan räddhåga kritiserade
1789 års statshvälfning. Följden blef, att akad. 7
mars suspenderades, och först sedan Gustaf IV Adolf
själf öfvertagit styrelsen, öppnades akad. ånyo
20 nov. 1796. Från denna tid har akad:s verksamhet
fortgått ostörd. Dennas litterärt viktigaste resultat
föreligga i Svenska akademiens handlingar (1:a serien,
från 1786, 5 dlr; 2:a serien, från 1796, 62 dlr, 3:e
serien, från 1886, 28 dlr till 1916), som genom de
i dem införda äreminnen, inträdes- och direktörstal
samt minnesteckningar af berömda svenskar, öfver
hvilka akad. präglat sin skådepenning, lämna rikt
material för studiet af svensk vältalighet. Bland
minnestecknarna märkas särskildt Nordin, Franzén,
som skrifvit omkr. en fjärdedel af samtliga
minnesteckningar, Atterbom, Beskow, Svedelius,
Böttiger, af Wirsén, Annerstedt och Schück. På
senare tider ha dessa minnesteckningar alltmer fått
karaktären af vetenskapliga biografier. Handlingarna
innehålla f. ö. prisbelönta skrifter samt af
led. författade afhandlingar och dikter. Akad:s
rent vetenskapliga verksamhet koncentrerar sig
kring dess arbete på "uppodlandet och stadgandet
af svenska språket" särskildt genom utgifningen
af en grammatik och en ordbok. Till stafningens
fastställande utarbetade Leopold sin bekanta
Afhandling om svenska stafsättet, hvilken utkom
1801 i akad:s handlingar och som genom att införa
konsonantfördubbling och framställa grundsatsen om
främmande ords stafning efter de inhemskas mönster
framkallade häftig opposition Gustaf IV Adolfs förbud
för akad:s tidning att använda det nya stafsättet
gjorde, att reformen icke strax fick den omfattning,
som man åsyftat. En Svensk språklära utarbetades på
akad:s uppdrag af led. Enberg och utgafs 1836. Verket
hade rätt stor omfattning, men är i betydelse
ingalunda jämförligt med Leopolds stafningslära. För
åstadkommande af en ordbok fördelades till en början
de olika bokstäfverna mellan akadrs led., men denna
arbetsmetod visade sig inom kort högst opraktisk. Det
anmärkningsvärdaste resultatet af denna första period
i akad:s ordboksarbete är utan tvifvel Kellgrens
ypperliga instruktion för medarbetarna (1787). 1793
anställdes J. Stenhammar som amanuens med åliggande
att under akad:s tillsyn arbeta
på ordboken. Efter hans död, 1799, tillsattes
emellertid ingen ny amanuens, och arbetet afstannade
nästan h. o. h. Med ifver återupptogs det, först
då Beskow blef sekreterare (1834). Liksom sina
föregångare fattade denne dock uppgiften mer ur vitter
än ur vetenskaplig synpunkt och trodde på möjligheten
af ett arbete fördeladt mellan ledamöterna. Från olika
myndigheter och personer infordrades ordlistor med
förklaringar på tekniska och vetenskapliga termer,
och 1846 anställdes K. E. Kindblad vid ordboksarbetet,
hvilket emellertid under denna anordning blef föga
fruktbärande, om ej möjligen för det förberedande
samlandet. 1855 uppdrogs ordboksarbetet åt professor
K. A. Hagberg i Lund, biträdd hufvudsakligen af
A. F. Dalin; samlandet af språkprof lämnades åt
akad:s amanuens F. A. Dahlgren. Det af denne
hopbragta materialet utgafs 1914–16 af Evald
Ljunggren under titeln "Glossarium öfver föråldrade
eller ovanliga ord och talesätt... från och med
1500-talets andra årtionde"; det omfattar öfver
18,000 artiklar med mer än 46,000 språkprof. Genom
det inflytande, hvilket Rydqvist som medlem af
akad:s granskningskommitté kom att utöfva, blef
under denna tid den lingvistiska principen alltmer
gällande vid arbetet. Sedan Hagberg 1864 aflidit,
utgaf akad. 1870 ett häfte af Ordbok öfver svenska
språket. A
, med företal af Rydqvist. 1874 utgaf den
tillika en af Dahlgren uppsatt, af Rydqvist granskad
Ordlista öfver svenska språket (7:e uppl. 1900). 1916
utgaf akad. äfven en Ordförteckning över svenska
språket
, närmast tillkommen för att tjäna som
stafningsregulator. 1880 utkom på dess initiativ
en Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen af Elias
Fries. 1884 anförtroddes akad:s ordboksarbete närmast
åt professor K. F. Söderwall under öfverinseende af
professor T. Wisén; efter Söderwall har professor
E. H. V. Tegnér och sedan O. Hoppe under Tegnérs
öfverinseende haft högsta ledningen. Ordboksarbetet
har sedan 1884 varit förlagdt till Lund och på
senare år utvidgats högst betydligt; det sysselsätter
f. n. (1918) 8 fasta medarbetare; dess årliga budget
är 70,000 kr. 1893 utkom första häftet af Ordbok öfver
svenska språket
, monumentalt utstyrd och utarbetad
efter moderna vetenskapliga grunder; f. n. (1918)
föreligga färdiga partierna A–Bod, C–Distingera och
E–Efterkontroll, omfattande 268 ark. En betydande
utvidgning af akad:s verksamhet egde rum 1900, då
Nobelstiftelsen trädde i funktion. Svenska akad. hade
nämligen åtagit sig att vara prisutdelare af det
litterära priset och bildade s. å. Svenska akad:s
Nobelinstitut
(se Nobelinstitut), som står under
ledning af en därtill utsedd medlem af akad., och
det därmed förenade Svenska akad:s Nobelbibliotek.

Af de många prisstiftelser, stadigvarande eller
tillfälliga, som fästs vid Svenska akad., äro
Lundbladska priset (se d. o.), kungliga priset
(l. Karl Johans pris, se d. o.) och Zibetska priset
märkligast. Det förstnämnda stiftades 1789 af
professor J. Lundblad, hvilken för rättigheten att
i Lund anlägga ett tryckeri utfäste sig att årligen
till akad. lämna en summa af 50 rdr sp., hvilken utan
täflan kunde ges åt den, som vunnit stora priset
eller utgett en förtjänstfull skrift. Under årens
lopp blefvo dessa villkor något förändrade;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:34:22 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free