- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
963-964

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska dagbladet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tidningsaktiebolaget Sverige med docenten d:r
Helmer Key såsom hufvudredaktör. Alltsedan 1
maj s. å. har d:r Key innehaft denna befattning,
med undantag för tiden nov. 1907 till mars
1908, då kanslisekreteraren G. Zethelius var
hufvudredaktör och ansvarig utgifvare. I sept. 1898
inträdde Karl Gustaf Tengvall i tidningens
redaktion och verkade där till nov. 1907, dels som
redaktionssekreterare, dels som Keys medredaktör
och ansvarig utgifvare. Redaktionssekreterare ha
varit S. Cedersten, K. Palm, L. Ljunglund, J. Rydén,
E. Andersson, G. Åsbrink, D. Olsson, E. Severin och
(från 1911) E. Stomberg. Ekonomidirektör är sedan
1900 G. Grönfors.

Tidningen vann hastig spridning, under den äldre
regimen mest i landsorten. Till denna framgång
bidrog väsentligt den politiska ställningen. 1884 års
händelser i Norge, där vänstern då kom till väldet,
framkallade på många håll i Sverige en antinorsk
stämning, som fordrade för sig ett eget blad. Äfven i
Sveriges inre politik framträdde riktningar, som icke
ansågo sig tillräckligt företrädda af förut befintliga
organ. I politiken var Svenska dagbladet från början
utprägladt konservativt. Det förde fördenskull fejd
äfven mot de konservativa regeringarna, när det
ansåg dessa förtjänta af klander. Sitt förnämsta
syfte betecknade tidningen själf vara att bidraga
till höjandet af nationalandan. Därför tog den liflig
del i försvaret gentemot norska anspråk för Sveriges
rätt att uteslutande handha utrikesärendena, och när
den protektionistiska rörelsen började på allvar,
såg den däri ett medel icke blott att höja landets
materiella välmåga, utan ock att förmå nationen att
mera än hittills lita på sina egna krafter. Från
och med H. Keys öfvertagande af redaktörskapet
har tidningens program i viss mån förändrats och
väsentligt utvecklats. Jämte uppgiften att vara
ett snabbt och mångsidigt verksamt nyhetsorgan
har tidningen intagit i politiskt hänseende en
framstegsvänlig och mer moderat hållning. Det
program och den nya insats i svensk politik, som
tidningen företrädde, kan sammanfattas i lösenordet
om "försvar och reformer", en syntes af de båda
bärande elementen i de mot hvarandra stridande
politiska hufvudriktningarna, hvilken då ställde
tidningen utanför partierna. Vid sidan af detta
politiska program upptog tidningen arbetet på att
bereda ett dittills i svensk press icke förekommande
bredt rum för kulturens och bildningens intressen,
därvid egnande särskild uppmärksamhet åt arbetet på
att återväcka intresset för svensk kultur och dess
traditioner. Detta var af V. von Heidenstam planlagdt,
förverkligades af honom, O. Levertin och T. Hedberg
och gjorde tidningen till det s. k. nittiotalets
organ. Men framför allt har tidningen vinnlagt
sig om att arbeta för och främja försvarsväsendets
utveckling, äfvensom att tillvarataga och vidga den
kulturella och vetenskapliga odlingens intressen. Stor
uppmärksamhet har sålunda egnats åt försvarsfrågan,
åt nationalekonomiska spörsmål och åt vetenskap,
konst och litteratur. I utrikespolitiskt hänseende
har tidningen städse häfdat Sveriges nationella
själfbestämningsrätt och under det fr. o. m. 1914 pågående
Världskriget intagit en opartiskt neutral hållning.

Under den första tiden var Svenska dagbladet
endast morgontidning, men hösten 1885 började det
utkomma både morgnar och aftnar i Stockholm. De
båda upplagorna hade delvis samma innehåll, och
kvällsupplagan var i det närmaste lik den upplaga,
som med aftontåget sändes till landsorten. Denna
kvällsupplaga indrogs för hvardagarna med 1887
års utgång, och därefter utgafs kvällseditionen
endast på söndagarna. Fr. o. m. 1 maj 1897 har
tidningen uteslutande varit morgontidning, med
en hufvudstadsupplaga och en landsortsupplaga,
fr. o. m. 1917 benämnd "nationalupplagan". Bägge
upplagornas sidantal är i regel 16 (hvartill ofta
kommer B-nummer med 4-8 sidor); formatet, äfven lika
för båda upplagorna, är 8-spaltig folio. Sedan många
år tillbaka har tidningen varit rikt illustrerad,
särskildt i söndagsnumren, men äfven i hvardagsnumren,
med porträtt och bilder till dagskrönikan. Från
och med 1913 har den sin egen klichéanstalt, som
utrustad med förstklassig materiel utför arbete
äfven för andras räkning än tidningens. - Svenska
dagbladet var först inrymdt i förhyrda lokaler vid
Klara västra kyrkogata, men inflyttade 1897 i det för
tidningen särskildt uppförda huset n:r 6 vid Klara
södra kyrkogata. Då äfven detta hus med anledning af
tidningens betydande utveckling befanns otillräckligt,
inköpte tidningsbolaget 1915 den invid sistnämnda hus
belägna fastigheten i kvarteret Loen vid
Karduansmakargatan och lät, sedan den rifvits, ersätta den
med en nybyggnad, hvari tidningens tryckeri och
sätteri, ekonomi- och prenumerationsafdelningar
samt klichéanstalten erhållit fullt tidsenliga och
rymliga lokaler. Det gamla huset är nu efter grundlig
ombyggnad och modernisering till största delen
upptaget af redaktionslokalerna. - I ekonomiskt
afseende har Svenska dagbladet genomgått en snabb
utveckling. Aktiekapitalet utgjorde 1907 1,100,000
kr., men höjdes 1917 till 2,200,000 kr., närmast
i sammanhang med de omfattande nyssnämnda ny- och
ombyggnader, som då egde rum inom bolagets fastigheter
efter ritningar af professor I. Tengbom. Det bolag,
som eger Svenska dagbladet, hade sedan 1897 benämnts
Tidningsaktiebolaget Sverige, men namnet ändrades
1917 till Svenska dagbladets aktiebolag. Omslutningen
af bolagets affärer har varit i ständig stegring och
uppgick 1900 till 1,049,000 kr., 1905 till 1,584,000
kr., 1910 till 2,184,000 kr. och 1917 till 3,459,000
kr. Bolaget har de senaste åren på aktiekapitalet
utdelat 10 proc. - I maskintekniskt hänseende
har Svenska dagbladet alltid gått i spetsen. Den
är t. ex. den första tidning på den europeiska
kontinenten, som införde maskinsättning (Mergenthaler
linotype). Prenumerationspriset, som under tidningens
trettioåriga tillvaro med hänsyn till såväl den
ökade omfattningen som de fördyrade omkostnaderna
ökats, är nu 26 kr. om året för Stockholmsupplagan
och 16 kr. för nationalupplagan. Lösnummerpriset
är 10 öre. Tidningens nuvarande personal utgöres
af på redaktionen fast anställda medarbetare 32,
på ekonomiafdelningen 20, på korrekturafdelningen
9, på klichéafdelningen 19 och på sätteri- och
tryckeriafdelningarna 97.

Jämte de förut omnämnde redaktörerna och
redaktionssekreterarna må af den personal, som varit


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free