- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
985-986

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska järnvägsföreningen - Svenska järnvägsmannaförbundet - Svenska järnvägsmännens understödsförening - Svenska kakelugnsmakareförbundet - Svenska kanariefågeln - Svenska kancerföreningen - Svenska kaninafvelsföreningen - Svenska kanotförbundet - Svenska kemisk-tekniska, kvarn- och läderarbetareförbundet - Svenska kennelklubben - Svenska K.F.U.M.-kören - Svenska kollegiet - Svenska komiska teatern - Svenska kommunaltekniska föreningen - Svenska konstnärers förening

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svenska järnvägsföreningen. Se Järnvägsföreningen.

Svenska järnvägsmannaförbundet. Se Fackförbund och
Järnvägstjänstemannaföreningar.

Svenska järnvägsmännens understödsförening. Se
Järnvägstjänstemannaföreningar. Suppl.

Svenska kakelugnsmakareförbundet. Se Fackförbund.

Svenska kanariefågeln, zool., benämning på grönfinken.

Svenska kancerföreningen till kräftsjukdomarnas
bekämpande
. Se Kräfta, sp. 146.

Svenska kaninafvelsföreningen. Se Kaninskötseln,
sp. 770.

Svenska kanotförbundet, sammanslutning af de
kanotidkande föreningarna i Sverige, bildades 1904 som
sektion af Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund (se Idrottsorganisationer, sp. 366).

Svenska kemisk-tekniska, kvarn- och
läderarbetareförbundet
. Se Fackförbund.

Svenska kennelklubben. Se Kennelklubb.

Svenska K. F. U. M.-kören, en manskör, sammansatt
af utvalda sångare från hela Sverige, som tillhöra
Kristliga föreningen af unga män (se d. o.), räknar
sin uppkomst från 1894, då en svensk kör, ledd
af kamrer Axel Taube i Malmö, på inbjudan gästade
London vid K. F. U. M:s världskonferens samt gaf
konserter i Queen’s hall och Albert hall. Sedermera
har kören, som i regel består af 40-55 medlemmar (unga
tjänstemän, präster, ingenjörer, affärsmän, studenter
och handtverkare) samt från 1897 har till anförare
musikdirektören Hugo Lindqvist, uppträdt på ett 60-tal
orter i Sverige och på 32 platser utomlands samt
framstått som en af landets bästa, genom frisk och
sammansmält körklang, disciplin och sångarglädje, fint
känslig nyansering samt stilrent föredrag. Den har
sjungit vid K. F. U. M:s svenska nationalkonferenser
landet rundt och på sångarfärder till olika landskap,
vidare på färder till Köpenhamn, Norges större
städer (1902, 1904, 1916) och Nord-Amerika (1906),
öfverallt med fullständig framgång. Från 1903 ger
den årliga höstkonserter i Stockholm, där den äfven
hållit särskilda kompositörsaftnar, folkviseaftnar
m. m. Programmen ha burit en viss själfständig
prägel genom att vid sidan af kända saker upptaga
goda nyheter och i rätt stor utsträckning kyrkliga
sånger från tidigare århundraden. E. F-t.

Svenska kollegiet. Se Främlingskollegier.

Svenska komiska teatern. Se Stockholms teatrar,
sp. 72.

Svenska kommunaltekniska föreningen. Se
Kommunaltekniska föreningen.

Svenska konstnärernas förening, en sammanslutning af
idkare af bildande konst, räknar sin tillvaro från
19 dec. 1890. Den omedelbara anledningen till dess
bildande var denna: Konstnärsklubben (se d. o.) hade
1882 igångsatt ett konstlotteri för att skaffa medel
till ett "konstnärshus" med utställningslokaler. 1887
anordnade medlemmar af Konstnärsförbundet (se
d. o.) ett lotteri för
samma ändamål. Då byggnads- och kostnadsförslagen,
enligt fattade beslut, skulle framläggas till
samtliga konstnärers bedömande och då byggnaden
skulle vara konstnärskårens gemensamma egendom,
så väcktes inom Konstnärsklubben förslag, att
"till undvikande af eventuellt krångel i affärerna"
skulle bildas en allmän förening af manliga och
kvinnliga konstutöfvare. Upphofsmännen till förslaget
framhöllo, att ett allmänt konstnärssamfund skulle
ega större auktoritet i sin verksamhet än smärre
grupper egde, och man hoppades, att splittringen inom
konstnärslägret lättare skulle kunna biläggas, tack
vare denna sammanslutning. Inbjudning till föreningens
bildande utgick i nov. 1890, undertecknad af 9
konstnärer, bland dem 2 led. af Konstakademien. I de
stadgar, som antogos 19 dec. s. å. och 27 jan. 1891,
uppges föreningens syfte vara "att främja de svenska
bildande konstnärernas gemensamma intressen, särskildt
genom föranstaltandet af årliga utställningar" och att
i nämnda syfte söka fullfölja det från konstnärernas
sida redan i gång satta förslaget att åstadkomma
en utställningslokal i Stockholm. Medlemskap i
föreningen stod öppet för enhvar svensk konstnär,
som fått något arbete antaget på af föreningen ordnad
utställning. Detta ändrades senare till, att den,
som med sina arbeten efter föregående jurybehandling
deltagit i tre af föreningen anordnade utställningar,
kan af dess styrelse väljas till medlem. Dessutom
kan styrelsen till medlemmar invälja kända och
framstående konstnärer. Som stiftande medlemmar
egde de af Konstakademiens, Konstnärsförbundets
och Konstnärsklubbens dåv. medlemmar, som voro
utöfvande konstnärer, rätt att ingå, likaså
de konstnärinnor, som bidragit till något af
lotterierna. F. ö. bestämdes, att föreningen årligen
skulle anordna en utställning i Stockholm, till
hvilken alla svenska konstnärer skulle inbjudas
att insända arbeten. Dessutom borde utställningar
anordnas på andra platser inom landet. Föreningen,
som efter ett års tillvaro räknade 110 medlemmar,
bland dem 15 kvinnliga, började sin verksamhet
med att föranstalta ett nytt lotteri för
byggnadsplanens förverkligande. (Ang. bygget
se art. Konstnärsförbundet och
Konstnärsklubben.) Konstnärshuset - som eges
af Svenska konstnärernas förening - invigdes
7 jan. 1899. Redan 1891 inträdde en brytning
inom föreningen. Från en grupp inom densamma
- Konstnärsförbundets medlemmar - framkom det
yrkande, att föreningen hos Konstakademien skulle
hemställa, att denna skulle ändra sina stadgar så,
att Sv. konstnärernas förening tillförsäkrades rätt
att till hvarje ledig ledamotsplats uppställa tre
kandidater, af hvilka akademien egde att utvälja en,
samt att statens stipendier skulle vara tillgängliga
äfven för andra sökande än för akademiens
elever. Detta yrkande afböjdes af föreningen
såsom för tidigt väckt, hvarpå Konstnärsförbundet
genom ett tillägg i sina stadgar förband sig att ej
deltaga i någon annan svensk konstnärskorporations
utställningar än förbundets egna. Därmed var
Sv. konstnärernas förenings afsedda uppgift att
samla landets konstnärer till gemensamt arbete
omöjliggjord. 1898 utgingo 15 förbundsledamöter
ur föreningen. Dennas första utställning egde rum
våren 1892 och omfattade 132 arbeten af 62 utställare
(det märkliga förhållande är att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:21:11 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free