- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1011-1012

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska läkaresällskapet - Svenska läraresällskapet - Svenska lärarinnors pensionsförening - Svenska lärares missionsförening - Svenska maskinbefälsförbundet - Svenska maskinistförbundet - Svenska maskinverken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sällskapets ledamöter), Regnellska prisfonden
(stiftad 1866 genom en gåfva, stor 10,000 kr.,
af A. F. Regnell, se denne), Alvarengafonden
(stiftad 1889, 18,320 kr., se Alvarenga); från
Pasteurfonden (st. 1892 genom en insamling bland
sällskapet) utdelas dels sällskapets Pasteurmedalj i
guld till framstående forskare inom bakteriologiens
och hygienens område, dels ock resestipendier för
studier inom de nämnda vetenskapsgrenarna; från
Anders Retzius-fonden (bildad 1896 genom en gåfva
af 30,000 kr. af änkefru Emilia Retzius) utdelas
dels sällskapets Anders-Retzius-medalj i guld åt
framstående anatomiska och fysiologiska forskare,
dels ock resestipendier för studier i anatomi och
fysiologi; från Berzeliusfonden (bildad 1898 genom
insamling bland sällskapets led.) utdelas sällskapets
Berzeliusmedalj i guld åt förtjänta forskare på
den medicinska kemiens område. De vetenskapliga
fonderna uppgingo 30 sept. 1917 till 260,426
kr. Därjämte förfogar sällskapet öfver åtskilliga
understödsfonder, afsedda att bispringa dels
nödställda läkare, dels aflidna läkares efterlämnade
familjer. Äldst är Schaumkellska understödsfonden,
stiftad 1833 genom testamentarisk gåfva, 3,000 rdr, af
kir. mag. J. E. Schaumkell (96,824 kr.). Den största
bland de många donationerna är gifven af änkefru Lotty
Bruzelius, som 1902 öfverlämnade 100,000 kr. till en
Ragnar och Helena Bruzelius1 donationsfond. Samtliga
understödsfonderna belöpte sig 30 sept. 1917 till
592,298 kr.

Litt.: J. Levertin, "Sv. läkaresällskapets
uppkomst och utveckling" (i "Sv. läkaresällsk:s
Nya handlingar", bd 11, 1859) och "Bidrag till
Sv. läkaresällskapets historia från 1858 till 1883"
(ibid. serien II, d. VIII, 2, 1884), och F. Lennmalm,
"Sv. läkaresällskapets historia 1808- 1908" (i
"Sv. läkaresällsk:s handlingar", bd 38, 1908),
samt "Sv. läkaresällskapet 1808-1908. Porträtt och
biografier" (1909). F. Lnm.

Svenska läraresällskapet kallades en förening,
afsedd "att vara ett föreningsband mellan lärarne
vid de allmänna läroverken"; den ville verka
för undervisningens, läroverkens och lärarnas
bästa, och bildades 1884. Styrelsemedlemmarna
voro 7, af hvilka 4 skulle vara bosatta i
landsorten. Stockholmsmedlemmarna, bland hvilka
utsågos ordf. och skattmästaren, utgjorde ett
verkställande utskott. Dess förste ordf. var
dåv. rektorn R. Törnebladh (se d. o.). Emellertid
blef af flera orsaker från början af 1900-talet
anslutningen till sällskapet ganska ringa. Därför
vidtogs, på förslag af Stockholms lärarsällskap,
1912 en omläggning af organisationen, och
namnet ändrades till Läroverkslärarnes
riksförbund
, hvars medlemsantal f. n. (1918)
uppgår till omkr. 1,190. Äfven lärarinnor vid
statens läroverk eller seminarier ega rätt att
inträda däri, och passiv medlem kan hvarje för
undervisningen intresserad man eller kvinna bli
genom inval af en lokalförening. Dessa föreningar
äro sammanslutna i 14 valdistrikt, som välja lika
många ombud i "deputeradeförsamlingen". Närmast
handhas förbundets angelägenheter af en styrelse
om 5 på tre år valda medlemmar (3 i Stockholm, 2
i landsorten). Deputeradeförsamlingen sammanträder
hvart tredje år och väljer ordf. samt bestämmer
årsafgiften. Ordf. är
f. n. rektor K. Bohlin. Allmänt möte kan af styrelsen
och deputeradeförsamlingen inkallas.

Svenska lärarinnornas pensionsförening. Se
Lärarinnornas pensionsförening, Svenska.

Svenska lärarnes missionsförening. Se Mission,
sp. 673.

Svenska maskinbefälsförbundet är "en sammanslutning af
föreningar, innefattande examinerade maskinister och
maskintekniker i Sverige, hvilken åsyftar åstadkomma
en gagnande samverkan i alla maskinistkåren berörande
frågor, befordra detta yrkes speciella och ekonomiska
utveckling, hos myndigheter, korporationer och i
allmänhet utåt representera detsamma samt för öfrigt
främja och skydda gemensamma intressen". Förbundet,
som bildades genom öfverenskommelse mellan
Maskinistföreningen i Stockholm, Göteborgs
maskinistförening och Malmö maskinistförening,
eger bestånd sedan 1 jan. 1906, ehuru stadgarna
fastställdes först 10 febr. s. å. Till en början antog
organisationen namnet Svenska maskinistförbundet,
som dock, för vinnande af öfverensstämmelse
med i gällande förordningar för examinerade
maskinister använd benämning, ändrades till Svenska
maskinbefälsförbundet
. Stadgarna äro reviderade
1911. Genom aftal med Svenska redarföreningen
lyckades förbundet redan 1906 åstadkomma betydligt
förbättrade oeh samtidigt normerade löneförhållanden
för maskinister, och dess verksamhet har sedermera
för befordrande af yrkets intressen på såväl det
fackliga som det ekonomiska området varit mycket
betydande. S. utger "Tidskrift för maskinister"
(tidigare organ för Göteborgs maskinistförening),
som utkommer med minst 1 n:r i månaden. Utom de tre
förutnämnda föreningar, som från början anslötos
till förbundet och nu utgöra dess afdelningar i
Stockholm, Göteborg och Malmö, tillhöra sedan 1908
äfven flottans maskinistföreningar i Karlskrona och
Stockholm förbundet, hvilket därför f. n. (1918)
kan anses omfatta nästan alla vårt lands examinerade
maskinister. Organisationens tillgångar utgjorde vid
1916 års utgång omkr. 450,000 kr., hvaraf omkr. 36,000
kr. för förbundet gemensamma fonder. Förbundet
har sitt säte i den stad, där ordf. är bosatt
(f. n. Göteborg). Fmn.

Svenska maskinistförbundet. Se Svenska
maskinbefälsförbundet
.

Svenska maskinverken, Aktiebolaget (förkortadt
Maskinverken), en 1917 på initiativ af ingenjörerna
Fr. Hirsch och J. Ekelöf bildad sammanslutning af
hufvudsakligast 3 större svenska maskinverkstäder,
A.-b. Frank Hirschs maskiner, A.-b. Södertälje
verkstäder och Söderhamns Nya verkstads a.-b., i
ändamål att rationellt utnyttja hvarje verkstads
möjligheter och specialisering under gemensam
central- och försäljningsorganisation. Senare
har ock i sammanslutningen ingått Aug. Westmans
verkstads a.-b. (Östersund), hvarjämte Maskinverken
kontrollera en del mindre mekaniska verkstäder,
bl. a. A.-b. Norrtälje förenade verkstäder och
A.-b. Verktygsfabriken Svea (Sundbyberg). Bolagets
säte är Stockholm. Aktiekapitalet var från början
12 mill. kr., men har penom nyemission 1918 höjts
till 16 mill. kr. Hirsch startade 1897 i Stockholm
en maskinaffär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:21:11 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free