- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1121-1122

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenstorp - Sventibold - Sventorp - Sven Tröst - Sven Tveskägg - Svep - Svepa - Svepe - Svepefjäll - Svepefoder - Svepeskål - Sverdrup - Sverdrup, Georg (Jörgen) - Sverdrup, Jacob Liv Borch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enda, två våningar hög och med ett brant stupande tak
försedd länga. På framsidan utskjuter ett fyrkantigt
tornlikt karnap och midtemot på andra långsidan ett
åttkantigt trapptorn. Materialet är rödt tegel utan
puts, men alla prydnadsdelar (kvadrer i murhörnen,
midtbandslister, konsollist, fönsterinfattningar)
af finhuggen sandsten. Dekorationens praktstycken äro
jämte portalen de sju gafvelröstena, hvilkas profiler,
alla olika, visa en förvånande rikedom jämte säkerhet
och elegans i formgifningen. S. är med säkerhet kändt
åtminstone från 1400-talet, då det genom gifte kom
från släkten Glob till släkten Ulfstand, På 1500-talet
kom det till släkten Ulfeld. 1669 bortbyttes det till
Metta Krabbe, f. Rosencrantz. Det gick därefter ur
hand i hand, 1699-1706 tillhörigt öfverkommissarien
Jos. Stiernblad, hvars hustru gifte om sig med Karl
XII:s general Axel Gyllenkrok. Hon stiftade 1743 två
fideikommiss. Stora Markie för släkten Stiernblad och
S. för släkten Gyllenkrook. Bland S:s innehafvare
i senare tid märkes mecenaten, stiftaren af Råby
räddningsinstitut frih. Ax. G. Gyllenkrook, hvars
brorsons son, frih. Axel Gyllenkrook, är innehafvare
af såväl S:s som Björnstorps fideikommiss.

Sventibold. Se Svatopluk.

Sventorp, socken i Skaraborgs län, Kåkinds
härad. 5,896 har. 1,457 inv. (1917). S. bildar med
Forsby ett pastorat i Skara stift, Billings kontrakt.

Sven Tröst, pseudonym för K. J. G. Snoilsky.

Sven Tveskägg. Se Sven, danska konungar 1.

Svep, sjöv. Se Svepa.

Svepa, sjöv. (af eng. sweep, sopa), akterom och
emellan två på kort afstånd bredvid hvarandra gående
båtar framsläpa en kätting eller ett nät eller ett
för ändamålet konstrueradt svep (minsvep) för att
undersöka, huruvida minor finnas utlagda i farvattnet
samt, då sådana anträffas, oskadliggöra dem.
H. W-l.

Svepe (lat. involucrum, af involvere, svepa omkring),
bot., kallas en samling af högblad, som sitta i
krans vid utgångspunkten för ett eller vanligen
flera blomskaft. Innan blomställningen ännu vuxit
ut, kunna svepebladen mer eller mindre omhölja och
sålunda skydda den outvecklade blomsamlingen. Hos
umbellifererna, de växter, som ha en parasolliknande
blomställning ("blomflock"), träffas ofta svepe,
dels tätt nedom de allmänna blomskaftens bas, allmänt
svepe
, dels vid de enskilda blomskaften, enskildt
svepe
, i den dubbla blomflocken. Hos hvitsippan
äro de tre svepebladen mycket lika de blad, som
utgå från rotstocken. Hos kompositerna är svepet
förändradt till ett svepefoder l. "blomholk",
af en eller flera rader fjällika högblad,
som omsluta blomställningen (en "blomkorg")
mer eller mindre fullständigt före blomningen.
O. T. S.*

Svepefjäll, bot. Se Sori.

Svepefoder, bot. Se Svepe.

Svepeskål, bot. Se Cupula.

Sverdrup, norsk släkt, sannolikt från byn S. vid
Haderslevfjorden, Slesvig, härstammar från köpmannen
Peder S., som omkr. 1620 bodde i Fredrikshald. – Se
M. Arnesem och J. Sverdrup, "Stamtavle över slægten
S." (1885; bristfällig).

1. Georg (döpt Jörgen) S., sonsons sonson
till ofvannämnde Peder S., statsman, f. 25 april
1770 på Lauga i Namdalen (N. Trondhjems amt),
d. 8 dec. 1850 i Kristiania, blef student efter
afgångsexamen vid Trondhjems katedralskola 1789 och
tog den s. k. "stora" lärar("skoleembeds"-)examen i
Köpenhamn 1798. Efter halftannat års studievistelse i
Göttingen 1799 lektor ("overlærer") vid Kristiania
katedralskola, flyttade han 1803 till Köpenhamn,
där han 1805–13 var professor i grekiska. S. hade
väsentlig andel i grundläggningen af Kristiania
universitet 1811 och var professor där 1813–41, först
i grekisk och till 1820 äfven i latinsk filologi,
sedan 1831 i filosofi, hvarjämte han 1820–45 var
universitetsbibliotekarie. Det var dock ej som
vetenskapsman, utan som politiker, som S. fick en
framstående plats i Norges historia. Han deltog i
"notabelmötet" på Eidsvold 16 febr. 1814 och var
där folksuveränitetens djärfve förespråkare
emot prins Kristian Fredriks arfsanspråk på norska
tronen. I riksförsamlingen var han en af de ledande
personligheterna, nedlade ansenligt arbete på
författningsverket och presiderade vid grundlagens
antagande 17 maj 1814 samt under de följande dagarnas
viktiga förhandlingar. Jämte Kr. M. Falsen var
S. på Eidsvold ledare för det flertal, som skänkte
Kristian Fredrik Norges krona. I aug. s. å. deltog
han i förberedelserna till konventionen i Moss. Ända
till det sista förblef han den unge konungens trogne
vän. 1818 och 1824 var S. stortingsman. Han författade
Utsigt över den græske, især atheniensiske handel
(i "Det skand. literaturselskabs skr.", 1807 o. 1813)
samt utgaf läroböcker i latin och historia. – Se Carl
W. Schnitlers bidrag i jubileumsverket "Eidsvold
1814" (1914). – S:s sonson Georg Fredrik Vilhelm
S
., f. 1841, d. 1912, öfverstelöjtnant och chef för
Oplandske landverkorps 1889-1906, var en af norska
kavalleriets kunnigaste och elegantaste ryttare
samt verkade som lärare och förf. för ridsportens
utveckling. Han kom 1866 in i Karl XV:s krets och
tillhörde hofvet som stallmästare till 1905.
illustration placeholder


2. Jacob Liv Borch S., broder till S. 1,
jordbruksfrämjare, f. 8 febr. 1775 på Lauga, d. 15
maj 1841 i Larvik, blef 1795 student i Köpenhamn,
var lektor ("overlærer") i Kongsberg 1807-12, var
1812-25 förvaltare af grefve Wedel-Jarlsbergs gods
Jarlsbergs hufvudgård och upprättade på sin egen gård
Sem i Borre Norges första landtbruksskola, som blef
ett mönster för alla senare norska inrättningar af
samma slag. S. utvecklade äfven en ganska omfångsrik
litterär produktion, i hvilken påverkan af A. Thaer
är märkbar. Bl. a. utgaf han Oeconomiske annaler
(1819-20), Magazin for landmanden (1828-32), Lærebog
i den norske landhuusholdning
(2 bd, 1832-34; 3:e
uppl. 1849), </i>Chemie for landmænd</i> (1836) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:34:22 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0601.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free