- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1191-1192

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beslutande myndigheter samt dels magistrat, dels drätselkammare och en del särskilda nämnder (fattigvårdsstyrelse, hälsovårdsnämnd, byggnadsnämnd m. fl.) som verkställande myndigheter. Stadskommunernas antal 1918 var 103. Äfven länet har en kommunal representation, landstinget (se d. o.). Likaså har hvarje kyrkoförsamling en beslutande myndighet, kyrkostämman, hvars beslut verkställas af valda kyrkoråd och skolråd. Dock kunna dessa råd förenas till ett kyrko- och skolråd. Se f. ö. Kommun och dess sammansättningar. J. F. N.

Litt.: E. Fåhræus, ”Administratif och statistisk handbok” (1864; 4:e uppl. 1885), Th. Rabenius, ”Handbok i Sveriges gällande förvaltningsrätt” (I–III, 1871–75), G. A. Aldén, ”Medborgarens bok” (I, 1884; 13:e uppl. 1913), L. G. Linde, ”Sveriges finansrätt” (1887) och ”Sveriges ekonomirätt” (1888), H. Blomberg, ”Den nordiska förvaltningsrätten” (1887–88), K. G. Hammarskjöld, ”Bidrag till tolkning af k. förordningarna den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet och i stad samt om kyrkostämma” (1888), samt K. Hagman, ”Sveriges statsförvaltning” (1908) och ”Sveriges kommunallagar med förklaringar” (1911).

Lagskipning. Allmänna underrätter äro häradsrätter å landet och rådstufvurätter i städerna. Häradsrätterna bestå af en lagfaren ordförande, häradshöfdingen, och 12 å kommunalstämma valda lekmän, utgörande nämnden. Sju nämndemän äro dock domfördt antal,
så ock, i vissa slags mål, tre. Häradshöfding är i allmänhet ordf. i flera häradsrätter, som tillsammans bilda hans domsaga (123 domsagor, delade i 208 tingslag 1918). Nämnden deltar efter lag i afgörandet af alla förekommande frågor. Den öfverröstar domaren, om den är enhällig. Allmänna underdomstolar i stad äro rådstufvurätterna, tremannadomstolar, som bestå i vissa städer af endast lagfarna led., i andra af en lagfaren ordf. och två lekmän. I de största städerna utgöras rådstufvurätterna af flera afdelningar, hvar och en med 7 ledamöter. Allmänna öfverrätter äro: de tre hofrätterna, Svea i Stockholm, Göta i Jönköping och Hofrätten öfver Skåne och Blekinge i Malmö samt Högsta domstolen och Regeringsrätten. Hofrätterna döma på flera divisioner; hvarje division utgöres af fem ledamöter, af hvilka dock fyra äro domfördt antal, där tre äro om beslutet ense. Dömande ledamöter äro hofrättsråd och assessorer. Hofrätterna öfvervaka underrätternas verksamhet enligt särskilda föreskrifter. Högsta domstolen består af minst 12 ledamöter (f. n. 24). Enligt särskild arbetsordning dömer Högsta domstolen i regel på tre afdelningar, hvilka endast i vissa fall sammanträda till plenum. Målen föredragas för Högsta domstolen af revisionssekreterarna. (Om Regeringsrätten se d. o.) Förutom dessa allmänna domstolar finnas åtskilliga specialdomstolar (se vidare Domstol med hänvisningarna därifrån). Rättegångssättet hvilar fortfarande på väsentligen samma grundsatser, ur hvilka 1734 års lag framgick, hvars Rättegångsbalk ännu är gällande, dock med viktiga ändringar (se Rättegångsbalken). Offentlighet är rådande vid underdomstolarna, där förhandlingen är muntlig-protokollarisk, men icke vid öfverrätterna, där den är i det närmaste rent skriftlig. Ett legalt bevissystem, dock i praktiken betydligt modifieradt, härskar. Advokatstånd saknas. Äskar någon, hvilken hålles häktad som misstänkt för brott, hvarå straffarbete kan följa, hjälp i rättegången, skall K. M:ts befallningshafvande förordna lämplig person att honom vid rätten biträda. K. S–f.*

S:s vapen blef först genom lag af 15 maj 1908 lagligt fastställdt och skyddadt mot godtyckliga förändringar. Därigenom fastställdes äfven skillnad mellan stora riksvapnet (se fig. 4 till art. Riksvapnet och den under denna lämnade beskrifningen) och lilla riksvapnet (se fig. 5 till art. Riksvapnet).

Flaggans färg och form äro bestämda genom lag af 22 juni 1906. Se därom och om flaggans utseende i äldre tider Flagga samt pl. till denna art. – Nationalfärgerna äro gult och blått.

Ordnarna äro 5: Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden, Vasaorden och Karl XIII:s orden (se dessa ord, Ordnar, sp. 829–830, och pl. till denna art.). – Om medaljer, som af K. M:t eller konungen utdelas som belöningar, se Medalj 2.

S:s första bebyggande. Människans invandring i det nuv. S. har ej kunnat begynna, förrän den stora landisen hunnit afsevärdt draga sig tillbaka samt växt- och djurvärlden tagit det därigenom blottade landet i besittning. När detta skett, därom har de senaste årens geologiska forskning gett oväntadt bestämda upplysningar. G. De Geer har medelst en sinnrik metod beräknat landisens afsmältningstid genom en omfattande undersökning af årsskikten i de hvarfviga leror, som utanför isranden afsatte sig på hafsbottnen, men numera till följd af den starka landhöjning, som sedan dess egt rum, befinna sig på fasta landet. Hans lärjunge R. Lidén har efter samma metod räknat årshvarfven i Ångermanälfvens sediment från istidens slut till nutiden. Tillsammans ha de båda forskarna vunnit det preliminära resultatet, att ungefär 13,000 år förflutit sedan den tid, då isranden stod öfver Skåne, att densamma omkr. 3,000 år senare befann sig öfver mellersta S. och efter ytterligare 2,000 år hade nått mellersta Norrland, där den sista isryggen låg öfver södra Jämtland och norra Ångermanland. Mot fjällryggen uppdämde denna isbarriär en väldig insjö. Från den tidpunkt, då denna insjös vattenmassor sprängde isryggen och uttömde sig, räknar De Geer den postglaciala tiden, hvilken, enligt Lidén, omfattar omkr. 8,000 år.

Så snart det sydligaste S. befriats från istäcket, invandrade dit öfver den sammanhängande landbrygga, som det nuv. Danmark då ännu bildade mellan kontinenten och Skåne, en arktisk växt- och djurvärld (bl. a. renen). Sedan klimatet hunnit förbättras, följde björkskogen och därefter tallskogen med sin karakteristiska fauna. Detta skedde så pass tidigt, att t. ex. redan i Närke de från isen befriade markerna direkt tagits i besittning af skogen utan något föregående arktiskt skede.

Det är högst sannolikt, att horder af Mellan-Europas renjägare följt efter sitt norrut vikande villebråd ända till södra S. Vi ha dock ännu


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:33 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free