- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1235-1236

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tingsten och finansministern E. Biesèrt. Envoyén
E. Trolle blef utrikesminister, landssekreteraren
A. Schotte civilminister, folkskolläraren F. Berg
ecklesiastikminister och redaktören D. Bergström
konsultativt statsråd. Vid början af 1906 års riksdag
utträdde ett 40-tal led. ur landtmannapartiet och
bildade under ledning af H. Andersson i Nöbbelöf
(Skifarp) nationella framstegspartiet (se d. o.),
som dock i allt hufvudsakligt samverkade
med landtmannapartiet. Till nya kaserner och
uniformer beviljade riksdagen på regeringens
hemställan nära 28 mill. kr. Folkskollärarnas
löner höjdes med ökade statsbidrag. Lagar antogos
ang. frihetsstraff och villkorlig frigifning
samt medling i arbetstvister genom särskilda
förlikningsmän. Riksdagen godkände regeringens förslag
om förbud för bolag att i vissa fall förvärfva
fast egendom i öfre S. (den s. k. Norrlandslagen,
se Norrlandsfrågan). Ministärens viktigaste
uppgift var att söka bringa rösträttsfrågan till
lösning. Liberala samlingspartiets förslag från 1904
om allmän rösträtt i enmansvalkretsar framlades af
regeringen och bifölls af Andra kammaren med 134
röster mot 94. Första kammaren däremot antog med
118 röster mot 24 ett förslag om proportionella
val till båda kamrarna, hvilket förslag först
framburits af förre jordbruksministern A. Petersson
i Påboda. Ett af statsministern i Andra kammaren
under debatten fälldt yttrande om herremakt och
folkmakt föranledde Trolle och Tingsten att inge
sina afskedsansökningar. Statsministern begärde
att få upplösa Andra kammaren, men det ansåg
konungen oformligt, då denna kammare bifallit den
kungl. propositionen. Hela ministären begärde då sitt
afsked. Konungen anmodade då A. Petersson i Påboda
att bilda en ny ministär. Denne afböjde anbudet,
men ingick i den rådkammare, som nu bildades
af generaldirektören A. Lindman (29 maj 1906–7
okt. 1911), som varit sjöminister i Lundebergska
ministären. Äfven Trolle och Tingsten inträdde i den
nya regeringen. Justitierådet Albert Petersson, som
tillhört Lundebergs ministär, blef justitieminister
och fabriksidkaren K. Swartz finansminister. Bland
konseljens senare ledamöter må nämnas grefve A. Taube
som utrikesminister, O. Malm som krigsminister och
grefve Hugo Hamilton som civilminister.

Rösträttsfrågan var nu omsider mogen för lösning. Vid
1907 års riksdag framlade regeringen förslag om
proportionella val för båda kamrarna äfvensom för
landsting och stadsfullmäktige, valperioden för Första
kammaren nedsatt från 9 till 6 år, valkretsarna
fördelade i 6 grupper, med val inom hvarje grupp
hvart 6:e år, valrätt till Andra kammaren för hvarje
välfrejdad man från och med kalenderåret, efter det
han fyllt 24 år, med villkor att han fullgjort sin
värnplikt samt erlagt påförda utskylder till stat
och kommun för sista 3 åren. Hela riket fördelades i
56 valkretsar. Stad, som ej egde utse 3 riksdagsmän,
skulle välja med landsbygden. I samband därmed skulle
den kommunala rösträtten begränsas från 100 röster
i stad och 5,000 röster på landsbygden till högst 40
röster för hela riket. Äfven i landskommunerna skulle
beräkningen ske efter inkomsthundrade. På grund af
D. Perssons i Tällberg
motion tillfogades förslag om lika arfvode för Första
kammarens ledamöter som för den Andras och nedsättning
af census för valbarheten från 80,000 till 50,000
kr. af fastighets taxeringsvärde och från 4,000
till 3,000 kr. för taxerad inkomst, hvilka förslag
accepterades af regeringen. Sammanjämkningsförslaget
antogs hvilande af Första kammaren med 110 röster
mot 29 och af Andra med 128 röster mot 98. Vid 1909
års riksdag blef rösträttsreformen definitivt godkänd
i Första kammaren med 119 röster mot 22 och i Andra
med 158 röster mot 53.

Konung Gustaf V:s trontillträde, 8 dec. 1907,
föranledde ingen ändring i konseljens
sammansättning. Det omfattande reformarbete, som
påbörjats af Staaffs ministär, fortsattes med ej
mindre kraft under Lindmans statsministertid. De
ministeriella ärendena öfverflyttades till hela
statsrådet. En administrativ högsta domstol under
namn af Regeringsrätt (se d. o.) upprättades. I
samband därmed bildades af led. i Högsta
domstolen och Regeringsrätten ett Lagråd
som regeringens och riksdagens rådgifvare i
lagstiftningsfrågor. För centrala ämbetsverken
och flera tjänstemannakårer genomfördes en
omfattande reglering af tjänstskyldighet, löner och
pensioner. Prästerskapets löneförhållanden
undergingo en genomgripande omändring med väsentlig
förbättring af de lägst aflönades ställning. För
prästvalen utsträcktes rösträtten äfven till
de kommunalt röstberättigades hustrur med lika
rösträtt för alla. Borgerligt äktenskap medgafs
för alla ledamöter af statskyrkan. Nya arrende- och
hyreslagar beslötos, och en särskild uppsiktslag till
att hindra jordbrukets förfall på trävaruindustriens
hemman i Norrland och Dalarna utfärdades. En ny
lag för aktiebolag till att skydda minoritetens
rätt genomfördes. Progressiva arfs-, inkomst- och
förmögenhetsskatter antogos. För afverkadt virke
infördes en ny kommunal skatt, benämnd skogsaccis
(se d. o.). Ny banklag utfärdades. Tulltaxan
omarbetades, och sockerbeskattningen
omreglerades. Betydande anslag beviljades till
järnvägsanläggningar i öfre Norrland, till stora
elektriska kraftstationer i Trollhättan, Porjus och
Älfkarleby samt till en farled för stora fartyg mellan
Vänern och Västerhafvet. Med Grängesbergsbolaget och
dess lappländska bolag ordnades de tilltrasslade
eganderättsförhållandena, så att staten erhöll
preferensaktier för 40 mill. kr. och en viss royalty
för malmbrytningen i Gällivare och Kirunavaara. En
ny lag om sjukkassor antogs, medel anvisades
till sjukkasseväsendet, och en tillsynsmyndighet
däröfver anordnades. Förbud utfärdades för kvinnors
nattarbete i vissa yrken. Statsanslag beviljades
för organiserande af arbetsförmedling. Kommunernas
ofta missbrukade lånerätt begränsades. Genom en ny
skjutsstadga aflyftes skjutsningsbesväret fullständigt
från jordbruket. Den högre tekniska undervisningen,
landtbruksskolorna och navigationsskoleväsendet
omreglerades. Storstrejken (se Strejk) 1909 föranledde
regeringsförslag om en arbetsaftalslagstiftning, men
denna vann ej Andra kammarens godkännande. Sjögränsen
mot Norge fastställdes, och genom skiljedom i
Haag bekräftades S:s rätt till de omtvistade öarna
Grisbådarna (se d. o.) i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:59 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free