- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1241-1242

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försvarsvännerna haft stor framgång vid valen,
voro dock utsikterna ringa för regeringens
försvarspropositioner, enär motståndarna hade
majoritet ej blott i Andra kammaren, utan äfven i
gemensamma voteringarna. Regeringsförslagen upptogo
det före valen offentliggjorda programmet med en
ökad årskostnad för försvaret af 11 mill. kr. samt
ökning af värnpliktsåldern med 3 år. Till täckande
af engångskostnaderna skulle af de mera bemedlade
utgöras en värnskatt (se d. o.) af 75 mill. kr.,
fördelade på 3 år. Af de liberala yrkandena
upptog regeringen krigslagarnas humanisering
och tillsättande af en militieombudsman. Ett
försvarsutskott på 24 personer under K. Staaffs
ordförandeskap hade att pröfva förslagen. Men någon
enighet inom utskottet syntes ej kunna åstadkommas. Då
utbröt 1 aug. Världskriget och framkallade snart
ett afgörande af svenska härordningsfrågan. 7
aug. riktade socialisternas ledare Hj. Branting
en maning till de borgerliga partierna att i
anledning af kriget söka finna "en enande linje",
och 8 aug. meddelade Staaff statsministern, att genom
medverkan af ledamöter från liberala samlingspartiet
kunde så väl i utskottet som i kamrarna påräknas
majoritet för hufvudpunkten i regeringsförslaget om
infanteriets öfningstid. Äfven i öfrigt tillstyrkte
utskottet i allt väsentligt regeringsförslagen. 12
sept. bifölls försvarsutskottets betänkande
utan votering i Första kammaren och med 129
röster mot 70 (socialdemokraterna) i Andra
kammaren. Vänstra flygeln af liberala samlingspartiet
("Norrlandsliberalismen") afgaf 25 afsiktligt
ogiltiga sedlar. Under världshändelsernas tryck
hade således den största gärning, som svenska
folket någonsin utfört till försvarets stärkande,
blifvit fullbordad. – Hammarskjöldska ministären,
som bildats för att lösa försvarsfrågan, ställde
efter dess afgörande sina ämbeten till konungens
förfogande, men på konungens anmodan kvarstannade
samtliga statsråd för att fullfölja redan påbörjade
åtgärder till att upprätthålla rikets neutralitet och
möta alla de svårigheter, som Världskriget beredde
äfven neutrala stater och ej minst S. Någon särskild
önskan från vänsterpartierna att bli representerade
i regeringen uttalades då icke. Strax efter krigets
utbrott utfärdades svensk neutralitetsförklaring
(likalydande danska och norska utfärdades samtidigt)
med riksdagens enhälliga godkännande. Senare
yrkade ett fåtal s. k. aktivister ur olika partier
(äfven det socialistiska) offentligt (i skriften
"Sveriges utrikespolitik i Världskrigets belysning")
S:s deltagande i kriget på centralmakternas sida,
men härifrån togo i riksdagen (1915) samtliga
partiledare å sina partiers vägnar bestämdt
afstånd. "Aktiviströrelsen" föranledde ett par
uteslutningar ur socialdemokratiska partiet.

Till skydd för neutraliteten inkallades kort
efter krigets början beväringen och vissa klasser
af landstormen. Flottans fartyg förlades längs
kusterna för att hindra kränkning af neutraliteten
på svenskt område. Exportförbud för vapen, ammunition
och annan direkt krigsmateriel utfärdades, och äfven
transitering af sådana varor förhindrades. Småningom
utfärdades äfven exportförbud på en hel mängd andra
varor, i första rummet lifsmedel, men licenser
medgåfvos i många
fall. Svenska regeringen häfdade kraftigt folkrättens
grundsatser och en handelspolitisk neutralitet. Gång
på gång måste S. beifra neutralitetskränkningar
från de krigförandes sida. Under 1915 jagade ryska
kryssare 2 juli tyska minfartyget "Albatross" in
på svenskt sjöterritorium vid Gottland och fortsatte
beskjutningen på svenskt vatten. 11 okt. angrep och
utplundrade en engelsk undervattensbåt tyska ångaren
"Germania" på svenskt sjövatten vid Kristianopel. 21
okt. blef svenska undervattensbåten "Hvalen" beskjuten
af en armerad tysk trålare på svenskt farvatten
(nära Abbekås udde), hvarvid svenske flaggstyrmannen
A. M. Sellin sårades till döds. 20 dec. togo två
tyska kanonbåtar svenska ångf. "Argo" nära Utlängan på
svenskt område. 1916 sänkte en engelsk undervattensbåt
19 juni tyska ångaren "Ems" på svenskt vatten. Ryska
torpedbåtar uppbringade 11 juli tyska ångfartygen
"Lissabon" och "Worms" innanför tremilsgränsen
(vid Grönskaten, strax utanför Bjuröklubb s. om
Skellefteå), torpederade 16 juli tyska ångaren "Syria"
med kronolots ombord på svenskt sjöterritorium
(vid Grusbottens prick utanför Bjuröklubb)
och kapade under svensk flagg 18 aug. n. om
Klecksöarna, nära Husum, tyska ångaren "Desterro"
(med svensk kronolots ombord). Tyska krigsfartyg
uppbringade 27 juli i Lundåkrabukten engelska ångarna
"Ambassador" och "George Allen" samt sänkte 3 aug. två
trälastade svenska fartyg. Svenska regeringen aflät
allvarliga protester, och i flera fall erhöllos full
upprättelse och skadeersättning. Strängare svenska
neutralitetsregler utfärdades, och de krigförandes
undervattensbåtar förbjödos (1916) utom i vissa
undantagsfall att gå i svenskt vatten. För att
förebygga neutralitetskränkningar på svenskt
territorialvatten iordningställdes Kogrundsrännan i
Öresund och förbehölls 14 juli uteslutande svenska
fartyg, hvilket föranledde 30 aug. 1916 protester af
de italienske, engelske, franske och ryske ministrarna
i Stockholm såsom stridande mot sjöfartsfördrag
och gynnande tysk sjöfart. Protesterna gendrefvos
i ett kraftigt svar af utrikesministern 9 sept. Mot
kompensationer för svenska fartyg fick sommaren 1917
ett antal engelska fartyg, som varit innestängda
i ryska hamnar, passera nyssnämnda farled. Stora
sträckor af Östersjön, Öresund och Kattegatt minerades
af de krigförande och vållade svenska sjöfarten
stora förluster. Tre svenska ångare förolyckades
(6–7 dec. 1914) på (antagligen tyska) minor, som utan
föregående varning utlagts på den nya traden till
finska hamnen Mäntyluoto, hvarefter sjötrafiken på
Finland för en tid afbröts. – Under kriget närmade
sig de tre nordiska länderna hvarandra, hvilket tog
sig uttryck i likalydande neutralitetsförklaringar
och gemensamma protester mot kaperier samt, på konung
Gustafs initiativ, i trekonungamötena i Malmö (18–19
dec. 1914) och Kristiania (28–30 nov. 1917) samt flera
konferenser mellan rikenas stats- och utrikesministrar
(9–11 mars 1916 i Köpenhamn, 19–22 okt. s. å. i
Kristiania och 9–11 maj 1917 i Stockholm). Likalydande
protester afgåfvos mot sjökrigsrättens sönderbrytande,
Englands förklaring af Nordsjön som militärt område
och upphäfvande af Londondeklarationen (se d. o.),
mot engelska och tyska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free