- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1243-1244

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kontrabandsregler och (14 febr. 1917) mot
tysk-österrikiska afspärrningen af vissa områden i
Nordsjön och Atlantiska hafvet (för det oinskränkta
undervattensbåtskriget) m. m. Regeringen hänvände
sig flera gånger äfven till andra neutrala makter
för att uppnå samverkan till att upprätthålla den
internationella rättens grundsatser. Då Nord-Amerikas
förenta stater, som under hela kriget försett
ententen med vapen och ammunition, afslagit
sådan samverkan, anmodade de neutrale att sluta
sig till deras för ententen partiska aktion med
hänsyn till det oinskränkta undervattensbåtskriget,
beklagade regeringen (6 febr. 1917), att Förenta
staternas intressen ej tillåtit dem ansluta sig till
dess förslag och afböjde att antaga deras såsom
"stående i fullständig strid med de grundsatser, som
varit ledande för S:s politik". Englands skärpning
af blockaden mot Tyskland och undervattensbåtskriget
vållade den neutrala handeln svårigheter. Upprepade
svenska underhandlingar med England (1915–17)
om en handelsöfverenskommelse nådde icke till
något betydande resultat. Englands beslag på 3,000
postpaket (julklappar) från Amerika till S. med norska
ångf. "Hellig Olav" i Kirkwall och på svensk post till
Amerika med Svensk-Amerikalinjens ångf. "Stockholm",
som själfmant gått in till Kirkwall för att låta
undersöka sig, föranledde svenska regeringen
att gripa till repressalier: den kvarhöll tills
vidare varor, som i postpaket sändes till och från
England i transit genom S. Traktatsvidriga ryska
befästningar på Åland väckte i vårt land mycken
oro och framkallade en interpellation i riksdagen
(se Ålandsfrågan). S. uppfyllde med stor kostnad
sina traktatsenliga förpliktelser genom att utan
ersättning befordra stora mängder af postpaket
till krigsfångarna och därtill förmedlade genom
Röda korsets försorg utväxling af krigsinvalider
(62,597 pers. 1915–febr. 1918) genom särskilda tåg
från Sassnitz till Haparanda och tvärtom (se därom
Sjukvård, sp. 734), hvarjämte Röda korset öfverbragte
massor af s. k. "kärleksgåfvor" till krigsfångar
(se Sjukvård, sp. 734–735). Två internationella
Röda-kors-kongresser höllos i Stockholm (nov. 1915 och
maj 1916) med representanter från båda de krigförande
lägren. S. åtog sig att bevaka intressena åt flera
krigförande makters undersåtar i fientliga länder,
Tysklands intressen i Ryssland samt (april 1917)
Österrike-Ungerns i Förenta staterna, hvarigenom den
diplomatiska personalen måste ansenligt förstärkas. –
I S:s inre förhållanden utöfvade Världskriget
betydligt inflytande på nästan alla områden och
nödvändiggjorde brådskande åtgärder genom en mängd nya
lagar och förordningar samt upprättande af särskilda
myndigheter. Moratorium (se d. o.) för in- och
utländsk gäld samt för försäljning af till konkurs
afträdd, utmätt eller pantsatt egendom infördes
för första månaderna. Riksbankens skyldighet att
inlösa sina sedlar med guld upphäfdes, och dess
sedelutgifningsrätt utsträcktes; enkronesedlar
började åter utges. I följd af brist på koppar
nödgades man slå skiljemynt äfven af järn. Först
utfärdades lag om förfogande öfver vissa varor
vid krig eller krigsfara med rätt för konungen att
sätta maximipris på lifsmedel, foder, bränsle, beklädnadsvaror
och liknande förnödenheter och för länsstyrelse
att försälja tredskande innehafvares varor af
dylikt slag samt för konungen att förordna om
sådan varas öfvertagande af staten mot lösen
till fulla värdet. 1916 aflöstes denna lag af
särskilda lagar om maximipris och förfoganderätt,
hvarvid den senare utsträcktes till allehanda
andra varor och produktionsmedel. Särskilda lagar
mot oskäliga pris och hyror antogos. Genom 1916 års
s. k. krigshandelslag bestämdes, att utfästelse, som
inskränker friheten att exportera eller importera
eller inom riket förfoga öfver varor, är ogiltig,
om den är eller antages vara af beskaffenhet
att tjäna främmande makts intresse, såvida icke
utfästelsen godkänts af K. M:t eller härför upprättad
myndighet. Förbud mot att öfverlåta svenska fartyg
till utlänning stadgades. I följd af Världskriget
uppstod allmän prisstegring, som inom landet
alltmera ökades genom knappheten på importartiklar
och svaga skördar, i synnerhet 1917. Prisökningen
på de viktigaste nödvändighetsartiklarna utgjorde
under kriget till april 1918 103 proc., på vissa
varor mångdubbelt. Somliga näringar fingo större
inkomster än förut, andra vida mindre genom brist
på råämnen. Jordbrukarna erhöllo högre pris för
sina produkter, men måste dyrt betala gödsel-
och fodermedel, hvilka från 1916 knappast kunde
importeras. – Redan i aug. 1914 upprättades flera
särskilda statskommissioner för de uppgifter,
som lågo utom statens vanliga verksamhet. Sådana
voro Statens industrikommission (se d. o.),
Statens handelskommission (se d. o.) och Statens
krigsförsäkringskommission
(se d. o.). Antalet
i samband med kriget förlorade svenska fartyg
under tiden aug. 1914–april 1918 var 170 om
174,970 brutto ton, hvaraf 115 fartyg om 113,921
ton förstördes genom undervattensbåtar, 35 om
43,244 ton genom minor, 12 om 12,421 ton ovisst
på hvilketdera af dessa sätt, och 8 om 5,383 ton
blefvo prisdömda; antalet vid förstöringarna omkomna
personer utgjorde 224). Vidare inrättades Statens
arbetslöshetskommission
(se d. o.). Under förra
åren af kristiden blef snarare brist på arbetare
än arbetsbrist. Stenarbetarna m. fl. drabbades dock
hårdt af krigstidsförhållandena, men åt dem bereddes
arbeten på andra områden. Krigsberedskapskommissionen
utreder den ekonomiska krigsberedskapen, och
Statens krigsmaterielkommission (se d. o.) har att
organisera sambandet mellan militära myndigheter
och industrien. Statens lifsmedelskommission
(se d. o.) med underlydande byråer fick med
anledning af knappheten på lifsförnödenheter i
uppdrag att importera brödsäd och fodermedel, så
länge det var möjligt. Kött, fläsk, ägg, smör och
fisk ställdes under ransonering, och försäljningen
däraf reglerades. Folkhushållningskommissionen (från
sept. 1916) fick det viktiga uppdraget att reglera
konsumtionen af socker (se d. o., sp. 227) och andra
lifsförnödenheter. Kommissionen tillsatte i hvarje län
en eller flera lifsmedelsstyrelser, och kommunala
lifsmedelsnämnder, förut flerstädes frivilligt
tillsatta, blefvo obligatoriska. Fr. o. m. nov. 1916
erhöll hvarje person rätt att enligt särskilda
kort köpa högst 1 kg. socker pr månad (för dec. 2
kg.). Sedan staten 8 jan. 1917 lagt beslag på all

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free