- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1345-1346

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svärja - Svärmanfall - Svärmare - Svärmarfjärilar - Svärmceller - Svärmeandarna - Svärmeri - Svärmning - Svärmoder - Svärmsporer - Svärson - Svärta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annars lefva de gamle gudarna ännu i språken,
såsom Oden i Sverige och Tor (Donar, Donner) i
Tyskland. Försvagade former af Guds namn, såsom
eng. Egad, cock o. s. v., äro ej sällsynta; i Wien
får man t. o. m. höra diminutivet Herrgöttel ("lille
Herre Gud!"). Fransmännen ha uppfunnit Parbleu i
st. f. par Dieu, Morbleu i st. f. mort de Dieu (Guds
död) o. s. v. Ur Kristi lidandes historia tagas
f. ö. åtskilliga dylika uttryck, t. ex. Vasserra
tri!
, en korruption af "Vårs Herras trä" (kors),
pina dö! (pina och död); helgonen åberopas ofta,
i synnerhet af katolska folk; ännu lefver dock
t. ex. i danskan kvar uttrycket Hillmend, alla
helgon! och i svenskan bekräftelseuttryck Jo, jo,
män!
(Jo, vid helgonen). Den onde, den lede, den
sure, Hornper, skam, djäfvu-len, fan, hin, katten,
raggen äro några bland de många namn, som folket
skapat för den onde ande, som tänkes som Guds
vrångbild och med hvilken människorna anses stå
på förtroligare fot än med den Högste. De ingå i
svordomarna oftare än de österländska benämningarna
Beelzebub, Satan o. s. v. På samma sätt i nästan
alla västerländska språk. På franska kan t. o. m. en
dam säga diable. Äfven i detta fall äro korrumperade
eller ock förmildrade benämningar vanliga; flera af
de ofvan nämnda äro sådana, och många andra finnas
som sv. jäkeln, jädran, fanken, fasen, fadren;
eng. deuce, diokens etc.; it. diaseolo, diamine
och andra diminutiv af diavolo. En hel mängd andra
uttryck, som ej alls innehålla goda eller onda makters
namn, har man kallat kvasi-svordomar, t. ex. eng. by
my faith
eller sp. caramba! Dessa "kvasisvordomar"
äro oändligt talrika och kunna efter den talandes
skaplynne varieras på oerhördt många sätt. Den ene
kan säga "vid mitt barns hufvud" och den andre "vid
fåglarna!" med ungefär samma mening; en människa kan
försäkra med ordstäfvet "ta mig katten" och en annan
med "jag vill vara skapt
som en sill i papper, om––––!, utan att någon
egentlig skillnad i meningen kan
påvisas. Litt. bl. a.: Olaus Petri, "Predican
emoot the gruffuelige eeder" (1539), Å. W:son
Munthe, "Om användningen af ordet Katt i svenska,
eder" (i "Studier i modern språkvetenskap",
utg. af Nyfilologiska sällskapet 1898) och
A. E. H. Swaen, "Figures of imprecation"
(i E. Kölbing, "Englische studien", 1898).
J. C.

Svärmanfall, krigsv., kallas vid kavalleriet det
anfall, som utföres med truppen, formerad i spridd
ordning. Därvid sträcker afdelningen ut sig så,
att ett led intages med några stegs mellanrum
mellan ryttarna; under anloppet sluta ryttarna
tillsammans. Svärmanfall används mot kavalleri i
spridd ordning, mot i upplösning stadt infanteri och
mot artilleri. - "Svärma" (ty. schwärmen) kallas
vid infanteriet i Tyskland och Österrike-Ungern
öfvergången till spridd ordning, och österrikarna
benämna den minsta enheten vid infanteriet (vår
halftropp) schwarm. C. O. N.

Svärmare. Se Svärmeri.

Svärmarfjärilar, Skymningsfjärilar, Aftonfjärilar,
Crepuscularia l. Closterocera, underordn. bland
fjärilarna. Se Aftonfjärilar. Förr plägade hit
föras fam. Sphingidæ, Anthroceridæ och Sesiidæ,
hvilka dock sinsemellan visa så stora olikheter,
att de enligt nyare åsikter ej kunna sammanföras i en
grupp. Sesiidæ har beskrifvits som en särskild
underordning under namnet stekelfjärilar
(se d. o.). Anthroceridæ l. Zygcenidæ beskrifves
under sistnämnda namn. Hvad som återstår af gruppen
sammanfaller sålunda med fam. Sphingidæ (se d. o.).
G. A-z.

Svärmceller, bot., nakna, cilieförsedda rörliga
celler hos kryptogamerna, som antingen äro gameter
(se Alger, fig. 9, 10, och Befruktning 2, sp. 1193)
eller tjänstgöra som förökningsorgan och då kallas
svärmsporer (se Spor). G. L-m.

Svärmeandarna, en af Luther gärna använd beteckning
för de riktningar, i hvilka han spårade ensidig
spiritualisin (se Spiritualism) och dit
han delvis räknade äfven Zwingli. Särskildt använde
han beteckningen mot Zwickauprofeterna (se d. o.).

Svärmeri, psyk., ett själstillstånd, under
hvilket känslorna och fantasien taga ledningen i
st. f. förståndet och den af detta ledda viljan. Man
frossar då i sina känslor och af dem understödda
fantasibilder, hvilka lämna erfarenhetens fasta
mark, och ledes än till overksamhet, än till
att företaga handlingar, som karakteriseras af
öfverdrifter rörande både mål och medel. Särskildt
under ungdomen framträda ofta böjelser för svärmeri
under det skede, då öfver hufvud ett högre och
rikare känslolif börjar utvecklas. De vanligaste
formerna af svärmeriet äro det erotiska svärmeriet,
natursvärmeriet (infördt särskildt af Rousseau) och
det religiösa svärmeriet. Det sistnämnda, som ofta
uppträder tillsammans med mysticism och pietism,
bryter vanligen med de kyrkliga banden och ärfda
dogmer och kan taga sig så våldsamma uttryck som
i bildstormarnas och vederdöparnas folkrörelser. -
Svärmare, person, som är böjd för svärmeri. S-e.

Svärmning. Se Bi, sp. 216, och Biskötsel, sp. 491.

Svärmoder, Svärmor, ens äkta makes moder.

Svärmsporer, bot. Se Cilier, Spor och Svärmceller.

Svärson, detsamma som måg (dotters man).

Svärta. 1. (Svärtuna) Socken i Södermanlands
län, Rönö härad. 9,952 har. 1,438 inv. (1917). Annex
till Nyköpings östra stadsförsamling, Strängnäs
stift, Nyköpings östra kontrakt. "Svärtuna" är icke
något Svär-tuna, utan Svärtu-na (fornsvensk ack. af
Svärta med best. art.). - 2. Gods (förr som järnbruk
vanligen kalladt Norshammar, hvilket namn det ännu
bär i officiella handlingar) i ofvannämnda socken,
vid Svärtaån och nära anhaltstation på statsbanelinjen
Järna-Nyköping-Norrköping, omkr. 10 km. från Nyköping,
omfattar 14 mtl inom socknen, tax. till 448,000 kr.,
samt S. kvarn, såg, tegelbruk, ålfiske och Hedvigsfors
kvarn, tax. till 49,600 kr. (1916). Borgmästaren
J. Danckwardt köpte 1646 af kronan hemmanet
Brolötstorp, hvaraf sedan blef S. gård, och
s. å. erhöllo han och hans måg Gert Störning
privilegium att vid Norrströmmen (Svärtaån) anlägga
stångjärnsbruk och masugn, och denna bruksrörelse var
vissa tider ganska blomstrande, helst malmen hämtades
ur egna närliggande grufvor och ansågs vara särskildt
lämplig för kanontillverkning, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:34:22 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0725.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free