- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1351-1352

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syd-Afrika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1,304,000 hvita, 6,075,000 färgade; i Tyska
Sydväst-Afrika 14,800 hvita, 200,000 färgade samt i
södra delen af Mosambik 10,000 hvita och 1,700,000
färgade. Hela befolkningen i S. utgjorde alltså 9,3
mill. pers. Allra största delen (inalles 2,238,687
kvkm.) af S. är brittisk besittning. Detta område
är deladt i ofvan nämnda politiska enheter. Med
hänsyn till Basutoland, Betsjuanaland, Swasiland,
Syd-Rhodesia (se Rhodesia) och Tyska Sydväst-Afrika
hänvisas till dessa ord. Här nedan behandlas endast

Sydafrikanska unionen (eng. The union of South
Africa
). Den bildades 1909 i enlighet med en
engelsk parlamentsakt af 20 sept. s. å. Enligt
denna skulle kolonierna Kaplandet, Natal, Transvaal
och Oranjekolonien från 31 maj 1910 bilda ett
statsförbund, hvari de förra kolonierna blefvo
provinser under namn af Cape of Good hope, Natal,
Transvaal
och Orange free state. Konungen utnämner
en generalguvernör, som jämte ett råd utöfvar den
verkställande makten. Förvaltningen är fördelad
på högst 10 departement, hvilkas chefer kallas
statsministrar och äro ledamöter af verkställande
rådet. F. n. (1918) finnas en förste minister,
som äfven sköter ärenden rörande de färgade,
en minister för inrikes ärenden och för allmänna
arbeten, en för försvarsväsendet, en för bergverk,
industri och undervisning, en för järnvägar, hamnar
och finanser, en för rättsväsendet, en för post och
telegraf, en för jordbruk, en för statsjord, domäner
och en utan portfölj. Representationen (parliament),
som samlas minst en gång om året, består af en senat
och en representantförsamling. Senaten utgöres af 40
medlemmar, af hvilka, under de första 10 åren efter
unionens bildande, 8 utnämnas af generalguv. och
32 väljas (8 från hvarje provins). Efter dessa
10 års förlopp må representationen vidtaga andra
bestämmelser, men om detta ej sker, skall den gamla
ordningen fortfara. Hvarje senator måste vara brittisk
undersåte af europeisk härkomst, minst 30 år gammal,
ega rösträtt inom någon af provinserna och under minst
5 år ha bott inom unionen samt vara registrerad egare
af fastighet till ett värde af minst 500 pd, utöfver
intecknad skuld. Representantsförsamlingen (eng. The
house of assembly
) räknar 130 ledamöter, som äro
utsedda i unionskretsar till ett antal af 51 från
Cape of Good hope, 17 från Natal, 45 från Transvaal
och 17 från Oranjefristaten. Valrätt har den, som har
sådan rätt i sin egen provins, valbar är den, som är
brittisk undersåte af europeisk härkomst, har rösträtt
samt bott minst 5 år inom unionen. En medlem af ena
kammaren kan icke väljas till led. af den andra, men
en statsminister kan deltaga i debatten, ehuru icke
i voteringen, äfven i den kammare, hvaraf han icke är
led. Aflönade statstjänstemän (med vissa undantag) äro
icke valbara till någondera kammaren. Anslagsfrågor
måste först behandlas i representantsförsamlingen
och kräfva samtycke af gen.-guv. Denne har rätt att
sammankalla, att prorogera och upplösa parlamentet,
antingen båda husen eller endast house of assembly;
men senaten kan icke upplösas inom de 10 första åren
efter unionens bildande. Det första parlamentsvalet
förrättades 1910.
Pretoria är unionsregeringssäte, men unionsparlamentet
sammanträder i Kapstaden. I hvarje provins finnas
en administratör, utsedd af gen.-guv. för 5 år,
och ett provinsråd (provincial council), valdt
för 3 år. Detta råds medlemmar väljas efter
samma regler som led. i unionsparlamentet, men
krafvet på europeisk härkomst finnes ej. Led. i
provinsråden äro 51 i Cape of Good hope, 25 i Natal,
36 i Transvaal och 25 i Oranjefristaten. Det har
beslutanderätt i provinsens lokala angelägenheter,
såsom finanser, lägre undervisningsväsen,
jordbruk, fattig- och sjukvård, allmänna arbeten,
jakt och fiske samt straffbestämmelser för brott
mot lagar i dessa ärenden. Mot alla provinsrådets
beslut kan gen.-guv. inlägga veto. - Engelska och
holländska språken äro båda officiella. - Storlek och
invånare. Unionen omfattar inalles 1,225,278 kvkm. med
5,973,394 inv. (1911), hvaraf 1,276,242 européer eller
hvita och 4,697,152 infödingar och andra färgade. Af
hela folkmängden kommo 945 kvinnor på 1,000 män, af
européerna blott 863. 1904-11 var folkmängdstillväxten
15,4 proc., störst i Oranjefristaten (36,37) och
Transvaal (32,78 proc.); ensamt för de hvite var
ökningen 15,12, för de färgade 15,72 proc. Till
religion är befolkningen mycket blandad. Största
antalet tillhörde (1911) nederländska kyrkosamfund
(693,898 hvita och 204,702 färgade); närmast följde
i antal den engelska högkyrkan (255,640 hvita och
276,849 färgade). Dessutom funnos anhängare af de
flesta protestantiska kyrkor (kongregationalister,
metodister, lutheraner, baptister m. m.);
katolikerna räknade 53,793 hvita och 37,242 färgade,
hinduerna 115,701, buddisterna 1,783, muhammedanerna
45,842. Utan uppgifven religion voro 3,012,648. -
Folkundervisningen lyder under de olika provinsernas
myndigheter. Däremot hör den högre undervisningen,
till hvilken 1915-16 anslogos 108,790 pd st., under
unionen, som ger understöd åt 9 högre anstalter:
universitet (meddelar blott lärdomsgrader,
ej undervisning) i Kapstaden samt colleges i
Kapstaden, Stellenbosch, Grahamstown, Wellington,
Bloemfontein, Pretoria och Pietermaritzburg samt
bergsskola och teknologisk anstalt i Johannesburg. -
Rättskipningen är baserad på den holländska lagen,
sådan den lydde vid Kaplandets skilsmässa från
Holland (1806), ehuru många nya lagbestämmelser
tillkommit därefter, hvilka äro grundade på engelska
rättsprinciper. Högsta domstolen består dels af
en appellationsafdelning i Kapstaden, dels af
afdelningar i hvarje provins. Dessutom är hvarje
provins delad i distrikt under magistratsdomstolar
med en begränsad civil och kriminell domsrätt;
från dessa vädjas till provinsafdelningen af Högsta
domstolen och därifrån till appellationsafdelningen
i Kapstaden. - Finanser. 1916 stego unionens
inkomster till omkr. 17,5 mill. pd st. och dess
utgifter till 17,6 mill pd. Af inkomsterna voro
tullar och acciser 5,7 mill. pd, post-, telegraf-
och telefonmedel l,8 mill. pd, inkomster af grufdrift
2,1 mill. pd, inkomstskatt 1,4 mill. pd samt räntor
3,84 mill. pd. Af utgifterna gingo 1,3 mill. pd
till försvaret, 7,1 mill. pd till finansförvaltningen
(hvaraf 6,2 mill. utgjorde ränta på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:43 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0728.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free