- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1365-1366

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydafrikanska kriget - Sydafrikanska partiet - Sydafrikanska republiken - Sydafrikanska unionen - Syd-Amerika - Syd-Apenninerna - Syd-Arran - Syd-Australien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sydafrikanska kriget. Se Boer-kriget.

Sydafrikanska partiet, benämning på det holländska
folkelementets politiska sammanslutning i
Syd-Afrika. Partiet framgick ur det 1881 bildade
förbundet Afrikander-Bond (se d. o.) och har efter
Syd-Afrikas politiska enande (1909-10) stundom
kallats Nationalistpartiet till skillnad från
"unionisterna", dess väsentligen af det engelska
folkelementet bestående motparti, som i främsta
rummet betonar den brittiska rikssynpunkten,
medan Sydafrikanska partiet mest framhäft den
holländsk-sydafrikanska nationalitetstanken.
V. S-g.

Sydafrikanska republiken var länge det officiella
namnet på republiken Transvaal (se d. o.).

Sydafrikanska unionen (eng. The union of South
Africa
), den 1909-10 åvägabragta federativa
sammanslutningen af de själfstyrande brittiska
kolonierna i Syd-Afrika (se d. o., sp. 1351 ff.).

Syd-Amerika. Se Amerika.

Syd-Apenninerna. Se Apenninerna.

Syd-Arran [-ä’r8n], öar vid Irlands västkust. Se
Arran 3.

Syd-Australien (eng. South Australia), en af
staterna i Australiska statsförbundet, omfattande
södra hälften af mellersta Australien mellan Stora
australbukten i s. och 26° s. br. i n. (se kartan
till art. Australien). I v. markerar 129° ö. lgd
gränsen mot Väst-Australien, i ö. 141° ö. lgd gränsen
mot Victoria, Nya Syd-Wales och Queensland. Före
1911 hörde till S. äfven Nordterritoriet (se
Nord-Australien), men detta ställdes då direkt
under Australiska statsförbundets styrelse. S:s
areal är 984,332 kvkm. Från Stora australbukten
intränga Spencer- och S:t Vincentvikarna, åtskilda
genom Yorke-halfön. Väster om den förra ligger
Eyres halfö med flera halfcirkelformiga bukter
på sin västra kust. Utanför S:t Vincentviken och
Yorkehalfön ligger den stora ön Kangaroo, skild från
fastlandet genom Investigator straits och Backstairs
passage. Från Kap Jervis vid det sistnämnda sundet
går mot n. en bergskedja, som i sin sydligaste del
kallas Mount Lofty och nordligare Flinders’ range
och som slutar omkr. 30° s. br., dess högsta topp är
Mount Remarkable (969 m.). Äfven i sin nordvästra del
har S. ett omfattande bergparti, Musgravekedjan, med
toppen Mount Woodroffe (omkr. 1,600 m.), den högsta
i hela det inre Australien. Största delen af landet
är öken, nästan utan nederbörd. Särskildt är västra
delen, Stora Victoriaöknen, öde. Söder om denna öken
går Nullarborplain, hvars kalkstenstaffel går ända
ned till kusten, hvilken är lika öde som det inre
och alldeles saknar hamnar. Den enda flod, som för
vatten året om, är Murray; de andra äro periodiska
s. k. creeks (Torrens creek, Cooper creek m. fl.). Af
sjöar (alla saltsjöar eller saltträsk) märkas vid
Murrays mynning Albert och Coorong, hvilka egentligen
äro laguner. Nordligare, ö. om Flinderskedjan, ligga
sjöarna Calabonna, Blanche och Gregory samt v. om
denna kedja Torrens-sjön, Gairdnersjön samt mellan
dem några mindre. Nordligast och störst är Eyre-sjön
(se Eyre). – Klimatet är i allmänhet varmt, torrt och
sundt. Regntillgången är störst på sydöstra kusten;
i det
inre förekomma stundom häftiga skyfall och förhärjande
hagelstormar. Den egentliga regntiden pågår från
midten af maj till början af okt. Nederbörden har i
Adelaide under 52 år varit i medeltal 538,5 mm. Under
den varmaste månaden, febr., stiger temperaturen ända
till 45° C., under aug. sjunker den i Adelaide ned
till 0°.

Befolkningens antal 1911 var 408,558 pers. (103 män
mot 100 kvinnor). Invandringen, som förr var betydlig,
har numera efterträdts af en utflyttning, som vissa
år är större än inflyttningen. Folktillväxten är
därför icke så snabb som förr (1855–66: 34,7 proc.,
1901–11: 12,7 proc.) och beror till största delen på
födelseöfverskott (7,000–8,000 om året). De största
kyrkosamfunden vid folkräkningen 1911 voro det
anglikanska (113,781 pers.), det romersk-katolska
(50,964), det lutherska (26,681); 100,402 voro
metodister, 21,863 baptister, 22,567 presbyterianer
o. s. v., kineserna voro 255. Staten lämnar intet
bidrag till religiösa ändamål. Undervisningsväsendet
lyder under ett särskildt departement, och
omkostnaderna för detsamma utgå mestadels från
härför anslagen statsjord. Primärundervisningen
är afgiftsfri, obligatorisk och osekterisk. 1914
funnos 812 fackskolor och 27 högre skolor. Sedan 1874
finnes ett universitet i Adelaide. Dessutom funnos
åtskilliga skolor tillhörande religiösa samfund och
några enskilda skolor.

Näringar. Ekonomiskt beror S. främst på jordbruk och
boskapsskötsel. Ehuru den senare icke är så storartad
som i Australiens östra stater, utgjorde dock 1915
antalet hästar 253,000, nötkreatur 227,000, får
nära 3,7 mill. och svin 66,000, och öfver 388,500
kvkm. voro 1914 upplåtna till betesmarker. I enskild
ego med full besittningsrätt eller på arrende
voro vid 1914 års slut 52,600 kvkm., hvaraf 18,660
kvkm. voro odlad jord. Skördeafkastningen var 1913–14
5,85 mill. hl. hvete, 470,000 hl. korn, 436,000 hl
hafre, 580,800 ton hö, 33,500 ton potatis samt 12,5
mill. liter vin. På många trakter tränger jordbruket
nu undan boskapsskötseln, tack vare de med konst
bevattnade områden, hvilkas areal ökas. Härtill
används icke blott vatten från floderna, särskildt
Murray, utan man har gräft brunnar, äfven artesiska,
i torra områden och börjat på dessa öde trakter odla
dadelpalmer. Fruktodlingen är betydande. Jordbruket
har dock att kämpa med flera faror, såsom torka,
förödande heta vindar, gräshoppssvärmar och kaninernas
förödelser, hvarför skördarna kunna växla högst
betydligt. Så var skörden af hvete, korn och hafre
1914–15 endast en fjärdedel af föregående års
skörd, hö- och vinskördarna mindre än hälften af
motsvarande skördar 1913–14. – Bergsbruket lämnar
hufvudsakligen koppar, silfver och guld. Kopparn har
det största värdet (1915: 561,247 pd st.). Silfver
upptäcktes 1841 i trakten af Adelaide, koppar 1843
s. om Adelaide, 1845 vid Burra-Burra samt 1860 och
1863 på Yorke-halfön vid Wallaroo och Moonta, där
de mest gifvande grufvorna ligga. Silfver finnes i
bergen vid Kap Jervis samt på gränsområdet till Nya
Syd-Wales, v. om staden Silverton (se d. o.). I samma
område träffas också guld (vid Teetulpa) och äfven
annorstädes. Produktionsvärdet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:21:11 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0735.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free