- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1377-1378

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydstaterna - Sydsvenska dagbladet Snällposten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sydatlantiska staterna Delaware, Maryland, Virginia,
West-Virginia, Nord- och Syd-Carolina, Georgia
och Florida, hvartill kommer förbundsområdet
Columbia, b) de 4 östra sydcentrala Kentucky,
Tennessee, Alabama och Mississippi, samt c) de 4
västra sydcentrala staterna: Arkansas, Louisiana,
Oklahoma och Texas. Tillsammans upptaga de en areal
af 2,274,763 kvkm. med 29,389,330 inv. (1910). Elfva
af dessa stater (se Nordamerikanska inbördeskriget,
sp. 1165) bildade 1861 den s. k. konfederationen,
som sökte bryta sig ut ur unionen. J. F. N.

Sydsvenska dagbladet Snällposten, daglig morgontidning
i Malmö. Tidningspressen i Skåne, icke minst i
dess hufvudstad Malmö, intog sedan länge en mycket
obemärkt och inflytelselös ställning, då docenten i
kemi vid Lunds universitet, d:r B. A. Cronholm (se
Cronholm 2) 8 maj 1848 i Malmö började utge tidningen
Snällposten. Den politiskt upprörda tid, som inträdt
med våren detta år, rik på stora tilldragelser
öfverallt i Europa, väckte äfven i Skåne intresset
att följa med hvad som tilldrog sig i världen
samt gaf genast stadga och spridning åt den nya
tidningen, som genom en utförlig, omsorgsfullt skött
utrikesafdelning, en kunskapsrik, talangfull ledning
och en fin, vårdad stil omedelbart intog främsta
platsen inom tidningsvärlden i sydliga Sverige. Den
ställningen förstod Cronholm att bibehålla åt sin
tidning. Konservativ till sina politiska åsikter,
ådagalade han mera genom sin allmänna hållning
än genom ihärdigt och ifrigt ingripande i den
politiska meningsstriden sin förkärlek för det gamla
och häfdvunna, sin misstro mot det framträngande
nya. Egentlig politisk debattör var han ej; hans håg
liksom hans begåfning låg mera åt det litterära och
historiska: litteratur-, konst- och teaterkritik
samt fina skisser, tecknade ur dagens eller den
närmast förflutna tidens historia. Bland tidningens
medarbetare voro G. H. J. Ljunggren, G. Nyblaeus,
K. V. Skarstedt och E. von Qvanten.

Snällposten utkom i början två, från juli 1850 tre
gånger i veckan. Med den utveckling, som pressen och
tidningsläsandet i Sverige hunnit taga mot slutet af
1860-talet, började man emellertid äfven i Skåne känna
behofvet af en daglig tidning, och många påstötningar
gåfvos åt provinsens främsta organ att ombilda sig
till dagblad. Men Cronholms konservatism ställde
honom tveksam och obenägen äfven emot denna nyhet,
för hvilken han ännu icke ansåg tiden mogen, och så
bildades, med dåv. lektorn i Malmö Karl Herslow (se
denne) i spetsen, af en del affärs- och ämbetsmän i
sistnämnda stad samt yngre akademiska lärare i Lund
ett bolag för att utge Sydsvenska dagbladet. Denna
tidning skulle med en friare uppfattning samt ett
lifligare och direktare deltagande i den politiska
diskussionen förena tätare och snabbare meddelanden om
tilldragelserna i in- och utlandet. Tidningens första
nummer utkom 29 april 1870. Likasom Snällposten vid
sin uppkomst gynnades äfven Sydsvenska dagbladet af
den politiska konjunkturen, såtillvida som inom tre
månader från dess ofvannämnda, för en ny tidnings
framträdande mindre vanliga första utgifningsdag
öppnades ett världsdrama af så spännande
art som det fransk-tyska kriget, det franska
kejsardömets fall och det tyska kejsardömets
uppkomst. Genom ett utsträckt anlitande af
telegrafen och genom sitt läge i den stad, där
Sveriges utrikespost först landar, var Sydsvenska
dagbladet i stånd att med största snabbhet följa
och skildra de märkliga tilldragelserna under denna
händelserika tid, och tidningen, som 1 juni hade 700,
hade 1 nov. 2,700 prenumeranter.

Emellertid hade vid Sydsvenska dagbladets tillkomst
äfven Snällposten börjat utkomma dagligen, för att
på lika mark kunna möta den nya medtäflaren. Den
härigenom öppnade konkurrensen blef emellertid icke
långvarig, enär vid Cronholms redan 15 sept. 1871
inträffade frånfälle Snällposten inköptes af
Sydsvenska dagbladets förlagsaktiebolag, som
från 1872 års ingång förenade båda tidningarna
till en, under namn af Sydsvenska dagbladet
Snällposten
. Denna förfäktade sedermera, troget
fasthållande den ståndpunkt den från början valt,
en varsam, men konsekvent och afgjordt liberal
stats- och samhällsutveckling uti de politiska
striderna under 1800-talets båda sista årtionden
och intog i konstitutionella, försvars-, skatte-
och tullfrågor en ofta mycket bemärkt plats på
grund af Herslows auktoritativa och stilistiskt
framstående artiklar. Tidningen, som först utkom i
5-spaltigt format och sedermera vidgade detta till 6-
och 7-spaltigt, utgick från 1882 års början med ett
5–7-spaltigt nummer på morgonen och ett 5-spaltigt på
aftonen, däruti ensam inom svenska pressen följande,
den utgifvarmetod, som flera af utlandets tidningar
då infört. Sedan dåv. löjtnant K. 0. Wahlgren
1895 inträdt som ekonomidirektör inom det bolag,
Förlagsaktiebolaget i Malmö, som eger tidningen,
vidtog han den förändringen att från 1901 års
ingång samla tidningens hela material till en stor
morgontidning, utkommande alla dagar utom årets stora
helgdagar, och prenumerationspriset sänktes samtidigt
från 10 till 7 kr. 1907 afgick Herslow efter fyllda
sjuttioett år som tidningens hufvudredaktör för att
dock kvarstå som tidningsstyrelsens ordförande,
och den redaktionella ledningen uppdrogs åt
konsul Karl Albert Härje (f. 31 aug. 1859
i Tarsled, Älfsborgs län), som sedan 1885 varit
tidningens redaktionssekreterare. Samtidigt öfvertog
numera öfverstelöjtnant Wahlgren den verkställande
direktörspost i Förlagsaktiebolaget, som Herslow
lämnat, och en omfattande modernisering af tidningens
tekniska framställning som ock i de redaktionella
förbindelserna följde efter hand, hvarför tidningens
textinnehåll, hvilket alltjämt svällde ut, i det
vidgade formatet kunde få bättre utrymme. Verkningen
af dessa samfällda anordningar visade sig däri, att
tidningens upplaga hastigt ökades. Detta fortgick i
jämn stigning till 1914, då Baltiska utställningen
gjorde Malmö till medelpunkten för en liflig
nordeuropeisk uppmärksamhet, och Världskrigets
utbrott, då upplagans ökning försiggick allt snabbare,
så att nu (1918) tidningen utgår i öfver 26,000 ex. om
hvardagarna och 36–40,000 om söndagarna. Dyrtiden
1918 gjorde det nödvändigt att åter höja årspriset
till 10 kr.; tidningens omfång är nu 12–14 7-spaltiga
sidor. Tidningen är, såsom förut, främst ett organ
för de mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:43 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0741.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free