- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1205-1206

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thulstrup, Karl Magnus - Thulstrup, Karl Ludvig Henning - Thulstrup, Bror Ture - Thulstrup, Magnus Andreas - Thum (Thun) - Thumann, Friedrich Paul - Thumim (Thummim) - Thumstauf - Thun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kurs i kartritning för underbefälsskolor (1840), Lärokurs uti
beskrifvande geometri
(1849; 2:a uppl. 1854), De
första grunderna af matematisk geografi och topografi

1855; 2:a uppl. 1861).

illustration placeholder

2. Karl Ludvig Henning T., den föregåendes son,
militär, tecknare, f. 26 okt. 1836 i Stockholm,
d. där 23 juni 1902, blef 1855 underlöjtnant vid
Första lifgrenadjärregementet, var länge
lärare vid Karlberg och ingick 1873 vid den nybildade
generalstaben, blef där öfverstelöjtnant 1882,
var chef för krigsskolan på Karlberg 1882—90 samt
öfverste och chef för Södermanlands regemente
1890—96. Sedan 1886 var han led. af Krigsvet.
akad. Redan som kadett väckte T. uppmärksamhet
för sina raska teckningar. Sedan utgaf han
litografiska karikatyrhäften: En samling skämt
(1859), Komiska bagateller (1860—63), Militäriska
fotografier
(1860—62, delvis tills. med O. Brander),
Minnen (1865—71) och Karikatyralbum (1872, 1873,
1875—81), hvarjämte han lämnade teckningar till
"Ny ill. tidning" och utgaf Afbildningar af
nordiska drägter, sådana de burits eller bäras
uti olika landskap
(1888—89; 16 planscher i
litografiskt färgtryck med svensk och fransk text af
J. H. Kramer). Bland hans målningar nådde Kung Karls
sista eriksgata
(Karl XV:s likfärd genom Sverige,
1872) på sin tid rätt stor popularitet.

3. Bror Ture T., den föregåendes broder, tecknare,
f. 5 april 1848 i Stockholm, blef 1865 underlöjtnant
vid Svea artilleriregemente, anställdes 1868 i
franska armén, tjänade vid Främlingslegionen i
Algeriet och avancerade under fransktyska kriget
till kapten (1871) samt stred mot kommunarderna
i Versailles. Han vistades sedan 1872
som civilingenjör i Nord-Amerika. Sin konstnärliga
underbyggnad erhöll han i Paris, men egnade sig först
efter sin bosättning i New York (omkr. 1875) på allvar
åt konsten. T. har lämnat en mängd teckningar
till "The Graphic" och Frank Leslies och Harpers
illustrerade tidningar samt äfven utfört akvareller
och oljemålningar. Företrädesvis berömmes
han som militärmålare (bataljmålningar från
inbördeskriget i kapitoliebyggnaden i Atlanta
och i Soldier’s memorial i Pittsburgh
m. fl.), men han har äfven utfört genrer i kostym
från 1700-talet, scener och interiörer från Dalarna
o. s. v.
1. T—s. 2—3. -rn."

Thulstrup, Magnus Andreas, norsk läkare, f. 13 april
1769 i Köpenhamn, d. 18 maj 1844 i Kristiania,
blef student 1786 och kir. kandidat 1791. Sedan
han innehaft flera anställningar som kirurg i
Köpenhamn, kom han 1797 som militärkirurg till
Kristiania. 1801—18 var han regementskirurg, vid
Oplandske regementet, och bevistade som sådan krigen
1808—09 och 1814, blef 1809 förste medlem af norska
sundhetskollegiet och 1813 led. af direktionen öfver
det militära medicinalväsendet samt 1814 professor i
kirurgi och förlossningskonst vid Kristiania universitet.
1818 blef han öfverfältläkare och erhöll som sådan
1819 titeln generalkirurg. 1818 utnämndes
han till förste lifmedikus. Därjämte var han till
1836 medlem af styrelsen öfver rikshospitalet,
öfverkirurg, öfverläkare vid barnbördshuset och
föreståndare för barnmorskeinrättningen. T. blef
medlem af Svenska läkarsällskapet 1814, hedersled.
af svenska Sundhetskollegiet 1816, hedersdoktor
i Köpenhamn 1817 och medlem af Krigsvet. akad. 1820.
T. utvecklade ingen större författarverksamhet,
men intog vid sidan af professor Skjelderup en
framstående plats som grundläggare af de
medicinska studierna i Norge. Såväl hos Kristian
Fredrik som hos Karl XIV Johan åtnjöt T. stort
förtroende, och vid den senares hof var hans
hustru, Eleonora Clauson-Kaas (f. 1778, d.
1823, styfdotter till danske statsministern
F. J. Kaas), under många år anställd som statsfru.
Y. N.*

Thum (Thun), konstnärssläkt i Stockholm på
1600-talet. Stamfadern, Christian Thum (Theun)
uppförde 1628 komedier för de kunglige i Stockholm
och Kalmar, blef sedan med sin trupp anställd i
hofvets tjänst, erhöll 1640 understöd af allmänna
medel att uppbygga ett spel- eller komedihus i sin
gård på Södermalm samt fortfor att ge dramatiska
föreställningar ända in på 1650-talet. Antagligen en
son till honom var Christian von Thum, omtalad som
målare och konterfejare från 1655, ålderman i ämbetet
1667 och lefvande ännu 1686. Han arbetade äfven
för Hedvig Eleonora, för hvilken han 1664 utförde
tre konterfej och 1668 åtta stora jaktstycken (nu
sannolikt på Drottningholm). I Stockholms högskolas
tafvelsamling finns en af honom signerad tafla,
Katt i ett skafferi. Med hans söner Christian och
Henrik, båda målare, synes släkten ha utgått i början
af 1700-talet.
-rn.*

illustration placeholder

Thumann [tō-], Friedrich Paul, tysk målare, f. 1834,
d. 1908 i Berlin, studerade i Berlin och i Dresden,
målade porträtt och helgontaflor, var 1860—63
i Leipzig sysselsatt som tecknare för träsnitt,
besökte Italien och England, blef 1866 professor
vid konstskolan i Weimar, 1872 i Dresden och 1875
vid Berlins konstakademi. 1887—91 vistades han åter
uti Italien, återvände så till sin lärarverksamhet i
Berlin. Som tecknare af illustrationer till diktverk
återgaf han med en lycklig förening af naturlighet
och behag karaktären i Voss’ "Luise", Shaksperes
"En midsommarnattsdröm". Tennysons "Enoch Arden" och
Chamissos "Frauenliebe und leben" samt Psychesagan
m. fl. Bland hans oljemålningar må nämnas skildringar
ur Luthers lif (Wartburg).
(G—g N.)

Thumim (Thummim). Se Urim.

Thumstauf [tōm-], köping. Se Donaustauf.

Thun [tōn], fr. Thoune, stad i schweiziska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free