- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1-2

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syrten-vikarna - Syrtos - Syrtunna - Syrtut - Syrup - Syrupus - Syrus, Publiblius - Syrvanna - Syrvivans - Syska - Syskon - Syskonbarn - Sysla - Sysmä - Sysmä stråt - Süss - Syssel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NORDISK FAMILJEBOK


KONVERSATIONSLEXIKON


OCH


REALENCYKLOPEDI



*



Syrten-vikarna, två vikar af Medelhafvet, på Afrikas
norra kust, bekanta under namnen Stora Syrten och
Lilla Syrten. Den förra, äfven kallad Sidraviken
och Djun-el-Kebrit, är belägen mellan Tripolis
och Barka samt utgör Medelhafvets sydligaste del;
den har ett djup af ända till 1,800 m. Lilla
Syrten l. Gabesviken ligger på Tunisiens östra
kust, mellan ön Djerba och Karkenaöarna; dess
medeldjup är 60 m. Båda vikarna voro i forntiden
beryktade för sina grund och sandbankar. Icke
mer än en användbar hamn finnes på deras kuster,
nämligen Bengasi (se d. o.) vid Stora Syrten.
(J. F. N.)

Syrtos [si’rtos], nygrek., dans, med eller utan
ackompanjemang, i afmätta steg med en fördansare,
däraf (nygrek. sirin, draga) har dansen sitt namn.

Syrtunna. Se Gräddtunna, Mjölkhushållning och Smör.

Syrtut (fr. surtout, eg. "ofvanpå allt"), långrock
(i fr. betyder ordet öfverrock); bordställ (se
Bordsyrtut).

Syrup. Se Sirap.

Syrupus, lat., farm. Se Sirap.

Syrus, Publilius, författare af latinska
folkskådespel (mimer), född i Antiokia, var slaf,
men frigafs af sin husbonde. Sedan han skaffat sig
tillräcklig bildning, började han skrifva och uppföra
mimiska skådespel i Italiens städer och uppträdde i
Rom i täflan med Laberius omkr. 45 f. Kr., hvarvid
han af Cæsar erhöll priset. Han utmärkte sig
genom goda sedemålningar, rent språk och en viss
poetisk lyftning. Särskildt omtalade voro hans på
lefnadsvishet rika sentenser, af hvilka också snart
nog en samling föranstaltades, som bibehöll sig som
ett slags etisk lärobok långt in i medeltiden, dock
starkt uppblandad med tillsatser från andra håll. Den
är utg. af Wölfflin (1869), Ribbeck (i "Comicorum
græcorum fragmenta"; 2:a uppl. 1873), W. Meyer
(1880), O. Friedrich (s. å.), R. A. H. Blackford Smith
(1895; med fullständig bibliografi). Jfr W. Meyer,
"Die sammlungen der spruchverse des P. S." (1877).
R. Tdh.*

Syrvanna, mejerisk. Se Smör.

Syrvivans [-a’ȵs]. Se Survivans.

Syska, bot. Se Stachys.

Syskon benämnas de personer, som ha samma
föräldrar. Äro bägge föräldrarna gemensamma, så talar
man om samsyskon l. helsyskon (helbro(de)r,
helsyster), i motsats till halfsyskon
(halfbro(de)r, halfsyster), för hvilka antingen blott
fadern (halfsyskon å fädernet) eller blott modern
(halfsyskon å mödernet) är gemensam. Styfsyskon har
betydelsen af dels (och urspr.) sammanbragta barn (se
d. o.), dels halfsyskon, en som det synes, i senare
tid uppkommen betydelse, hvarigenom dessa ord bilda en
grupp för sig bland sammansättningarna med styf-, som
annars ej ange köttslig släktskap. Se L. Fr. Läffler,
"Om ordet styvbroder etc." (i "Studier tillegnade
Esaias Tegnér den 13 januari 1918").

Syskonbarn l. Kusiner (fr. cousins) kallas ett syskons
barn i förhållande till ett annat syskons barn,
m. a. o. personer, af hvilka den ene är barn till den
andres farbror eller faster (syskonbarn å fädernet,
fädernekusin), morbror eller moster (syskonbarn å
mödernet
). Mindre riktigt används ordet syskonbarn om
ens broders eller systers barn. Släktskapen mellan
syskonbarn utgjorde enligt svensk rätt ända till
1845 äktenskapshinder samt utgör fortfarande domar-
och vittnesjäf (se Jäf och Äktenskapshinder).
C. G. Bj.

Sýsla, Sýslumaður, isl. Se Island, sp. 394.

Sysmä, konsistoriellt pastorat af 2:a kl. i
Finland, S:t Michels län, Heinola domsaga och
härad, Nyslotts stift, Heinola kontrakt, en af de
äldsta församlingarna i Tavastland och fordom vida
utsträckt. 691 kvkm. 8,797 inv. (1914), finnar.
A. G. F.

Sysmä stråt. Se Kymmene, sp. 454.

Süss, Hans. Se Culmbach, H. von.

Syssel (fno. sysla), da. o. no., administrativt
distrikt, underlagt en sysselmand (se d. o.), den
efter 1150 vanliga beteckningen för den kunglige
distriktsombudsmannen. Sysselindelningen genomfördes
under konung Sverre; den betecknar grundläggningen
af en ämbetsorganisation, hvars innehafvare bildade
en ny adel, en af konungamakten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free