- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
11-12

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Szechenyi, Istvan (Stefan) - Szechenyi, Bela - Sze-chuen - Szeged - Szeghalom - Szekely - Szekely-Udvarhely - Szekes-Fehervar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

likväl i mars 1848 som trafikminister i den
första själfständiga ungerska ministären, där
han fortfarande uppträdde mot Kossuth, då hans
kollega. Inför den hotande brytningen med Österrike
i sept. s. å. drabbades han af sinnessjukdom,
under hvars inflytande han försökte dränka sig i
Donau. Tillfrisknad efter många års sjukdom, utgaf
han anonymt broschyren Ein blick (1859), i hvilken
han skarpt uppträdde mot den Bachska regeringen. Då
polisen i anledning häraf företog husundersökning i
hans bostad på hospitalet i Döbling, gaf han sig i
ånyo utbrytande vansinne döden med ett pistolskott. I
Budapest (1880), Ödenburg (1897) och Szeged (1913)
ha statyer rests öfver S., som för sitt folk alltjämt
står som "den störste ungraren". Biogr. af M. Lónyai
(1875), A. Zichy (2 bd, 1896—97) m. fl. — 2. Béla S.,
den föregåendes son, forskningsresande,
f. 3 febr. 1837 i Budapest, företog 1877—80 tills.
med ungerske geologen L. Lóczy och topografen
G. Kreitner en expedition till Indien, Kina, Japan,
Tibet och Burma, hvars resultat publicerats i Die
wissenschaftlichen ergebnisse der reise des grafen
B. S. in Ostasien 1877—80
(1893; äfven på ungerska
i 3 bd 1890—97). En populär skildring af resan
har Kreitner lämnat i "Im fernen Osten. Reisen des
grafen S. 1877—80" (1881; "I fjärran Östern", 1885).
1—2. K. B. W.

Sze-chuen. Se Sz’tschwan.

illustration placeholder
Teaterhuset i Szeged.

Szeged [sä’gäd], ty. Szegedin, hufvudstad i ungerska komitatet
Csongrad, på högra stranden af Theiss, öfver
hvilken två järnbroar (den ena järnvägsbro) leda
till Új-S. (Nya S.) på vänstra stranden. Areal 816
kvkm. 118,328 inv. i hela kommunen (1910, hvaraf
77,797 i den egentliga staden), mest ungrare. Det
är ungerska slättlandets centralort och näst
Budapest största staden i landet. Efter den svåra
öfversvämningen i mars 1879, hvarvid flera tusen
hus förstördes, är den ombyggd i modern stil med
breda radial- och ringgator (körúl) och stora öppna
platser. I stadens medelpunkt ligger det stora
Széchenyi-torget med planteringar och monument:
i s. en marmorstaty
(1913) af grefve Ist. Széchenyi, i n. en bronsstaty
(1905) af ingenjören P. Vásárhelyi, upphofsman till
planen för Theissregleringen, en bronsstaty
(1904) af grefve L. Tisza, som ledde återuppbyggandet
af staden efter 1879, en bronsstaty (1913) af Deák
och en (1912) af Rákóczi samt något sydligare en
bronsstaty af L. Kossuth. Vid torgets nordvästra
sida ligger rådhuset (1883). Längre söderut ligger
Dugonicstorget, med staty af skriftställaren
A. Dugonics (1740—1818), som införde folkspråket
i den ungerska litteraturen. Från Széchenyitorgets
sydöstra hörn, vid posthuset, går Kállaygatan till
Rudolfstorget vid Theiss. Vid dess norra sida står
museet (Kultúrpalota), med moderna ungerska taflor,
mynt, förhistoriska fornlämningar, etnografisk
samling samt bibliotek (omkr. 80,000 bd). I
närheten af detta ligger Stefaniepromenaden, om
sommaraftnarna den eleganta världens samlingsplats,
med Maria-Theresia-porten (sommarrestaurang),
en rest af de forna befästningarna, marmorstaty
af zigenarkompositören Danko (d. 1904), en
marmorstaty af kejsarinnan Elisabet (1907)
m. fl. monument, samt teatern (se fig.). V. om
järnvägsstationen ligger ett franciskankloster,
med kyrka, värdefullt bibliotek och samling af
kyrkliga föremål. I Új-S. ligga en mycket besökt
folkpark och Kállay-skogen. Staden har gymnasium
och realskola, handelsskola, döfstuminstitut, högre
flickskola m. fl. läroanstalter och flera kloster,
drifver tillverkning af tändstickor, tobaksvaror,
sprit, tvål, soda samt har stor kvarnindustri och
stor omsättning af mjöl, spannmål, ull, kreatur
m. m. — S., som till 1879 var en stark fästning,
innehades 1541—1686 af turkarna. I juli 1849 var
det säte för den revolutionära ungerska regeringen
och riksdagen. Natten till 12 mars 1879 förstördes
det nästan fullständigt genom en öfversvämning
af Theiss, vid hvilken flera hundra människor
omkommo. S. skyddas nu genom starka gördeldammar.
Wbg.

Szeghalom [sä’g-], kommun i ung. komitatet Békés, vid
Berettyókanalens mynning i Snabba Körös. Omkr. 9,500
inv., mest reformerta ungrare.

Székely [sē’käj], György. Se Dózsa, Georg.

Székely-Udvarhely [sē’käj-o’dvarhäj]. Se Udvarhely.

Székes-Fehérvár [sē’käʃ fä’hērvār], ty. Stuhlweissenburg.
1. Oriktigt namn på ungerska komitatet Fehérvár ("hvita borgen"),
vanligen förk. Fejér (ty. Weissenburg),
v. om Donau. 4,009 kvkm. 214,045 inv. (1910),
hvaraf 85,7 proc. ungrare, 11,1 proc. tyskar och
2 proc. slovaker; 68,3 proc. rom. katoliker, 26,2
proc. reformerta, 3,1 proc. lutheraner. Landet
är i s. en vågformig slätt, i n. däremot skogigt
och genomdraget af Vértesbergen. Säd, frukt, vin
och tobak odlas. Betydande boskapsskötsel. Fiske
och flodfart bedrifvas. — 2. Hufvudstad (székes
bet. residens-) i komitatet Fejér, på en sumpig slätt
vid Pragerhof—Budapest-banan. 36,625 inv. (1910),
hvaraf 96,5 proc. ungrare och 1,5 proc. tyskar. S. är
säte för en romersk-katolsk biskop samt har katolskt
öfvergymnasium, högre realskola, prästseminarium
och kloster. Liflig handel med landtmannaprodukter,
äfven vin och hästar. Tillverkning af kläde, kattun,
läder m. m. S. är troligen beläget på samma plats som
den romerska kolonien Floriana, Det var 1027—1380 de
ungerske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free