Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sztschwan - Szujski, Jozef - Szurdukpasset - Szymanski, Adam - Szymonowicz,l Szymon (Simonides) - s.å. - Sådd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pers. per kvkm. S:s hufvudflod är Jang-tse-kiang,
som under olika namn flyter genom västra och södra
delarna af landet och är segelbar för större
fartyg hit upp (till Tschung-king). Till denna
flod flyta alla andra vattendrag i S. utom de
allra västligaste, som gå ned till östra indiska
halfön. Nederbörden i västra S. är riklig och alstrar
i de trånga floddalarna rik växtlighet, bl. a. täta
skogar, medan de högre partierna mellan dalarna äro
ödsliga. I Min-kiangs bidalar ligga byarna alldeles
dolda af fruktträdslunder (valnötter, persikor,
aprikoser), bamburöret går till 1,500 m. ö. h. Men
först inom "röda bäckenet" utvecklar sig landets
rikedom fullständigt; äfven bergen äro där odlade
i terrasser, potatis går ända till 2,500—3,000
m. ö. h. Klimatet är det bästa: medeltemperaturen är
18,1° (max. 26,8°, min. 8,5°), nederbördsmängden 1,100
mm. Ris är här hufvudväxten öfverallt, där vatten
finnes, därnäst olika sädesslag, socker, te, tobak,
mullbärsträd (S. är Kinas viktigaste silkesområde)
och många industriväxter. De vilda däggdjuren ha
alldeles försvunnit ur "röda bäckenet", medan på
alperna i v. en del tibetanska djurarter finns kvar,
såsom björn, jakoxen, muflonen, myskhjorten och
antiloper. Fågelfaunan är däremot rik, fasaner
o. a. hönsfåglar, papegojor jämte sångfåglar
(bl. a. den kinesiska näktergalen) förekomma
talrikt. — Befolkningen är i västra S. besläktad
med tibetanerna och kallas af kineserna si-fan.
Den är halfvild, klädd i skinn samt afsticker
bjärt från de hyfsade kineserna. En af
dessa sifan-stammar (mantze), som lefver utefter
floden Lu-hwa, en västlig biflod till Min-kiang,
uppges räkna 3,5 mill. medlemmar, åtnjuter ett slags
politisk autonomi samt är fördelad på 8 konungariken
under enväldiga konungar. I sydvästra S. bor lolo-folket,
som skall ha invandrat från Schen-si på
1100-talet f. Kr. (se Lolo). Först ö. om de berg, som
i v. begränsa Min-kiangs bäcken, uppträda kineserna
som landets verkliga herrar, och ö. om Min-kiang
försvinna de gamla urinfödingarna alldeles. S:s
kineser äro de behagligaste, de välvilligaste och de
mest kultiverade af alla kineser på samma gång som de
öppnaste och de, som ha den bästa urskillningen. De
äro mycket arbetsamma, men ha ingen smak för
handel. Köpmännen i S. äro från Schen-si eller
Kwang-si, bankirerna och pantlånarna från Schan-si. —
S. har rika malm- och stenkolstillgångar, dock föga
bearbetade. Äfven på salt är landet rikt; petroleum
förekommer likaledes. — S. är jämte Tschi-li den
enda provins, som har särskild vicekonung; eljest
äro flera provinser förenade under en sådan. Dess
hufvudstad är Tschöng-tu-fu. Andra stora städer äro
Sui-fu och Tschung-king vid Jang-tse-kiang, Kia-ting
vid Min-kiang, Jatschóu n. v. om föregående, Pauning
och Suiting i n. ö.
J. F. N.
Szujski [ʃo’jski], Józef,
polsk historiker och dramatiker, f. 1835, d. 1883,
blef 1869 professor i historia vid Krakaus universitet
och var länge medarbetare i tidskr. "Przeglad
polski". Han författade Dzieje Polske podług ostatnich
badán (Polens historia enligt senaste forskningar;
4 dlr, 1862—66, ny uppl. 1893—96), Dzieje literatury
ludow niechrzescianskich (De icke-kristna folkens
litteraturhistoria; 1867), Roztrzasania i opowiadania
historyczne (Historiska undersökningar och
berättelser; 1882) och redigerade "Scriptores rerum
polonicarum" (1871). Förutom poetiska berättelser,
däribland Obrona Częstochowy (Częstochowas försvar)
skref han många historiska skådespel: Zborowcy
(1869), Jerzy Ossoliński (1870), Kopernik (1873),
Maryna Mniszóchwna, Śmierc Władyslawa IV (W:s död)
och Dwór królewicza Władyslawa (1876) samt Dlugosz i
Kallimach (1880). Under märket Michal Skíba författade
han ock några noveller. Dessutom öfversatte han några
skådespel af Aischylos och Aristofanes. Hans samlade
skrifter utgåfvos 1885—96.
A—d J.
Szurdukpasset [so’rdok-], i Transsylvanska alperna,
på gränsen mellan Siebenbürgen och Rumänien,
i komitatet Hunyad. Genom S. går järnvägen från
Marosdalen söderut till Craiova i Rumänien, hvadan
detta pass är en viktig infallsport och begagnades
också under Världskriget 1916 som sådan af rumänerna
i sept. och okt. samt af centralmakterna i nov.,
då de på rumänska sidan anlagda befästningarna, i
hvilka t. o. m. pansartorn ingingo, betvingades,
hvarefter vägen till Craiova och den bördiga
rumänska slätten låg öppen för de förbundne.
L. W:son M.
Szymanski [ʃy-], Adam, polsk författare,
f. 1852, skref under sin förvisning i Sibirien
(1879—85) geografiska afhandlingar, hvarför han
valdes till led. af kejs. geografiska sällskapet
i Petersburg. Hans skönlitterära verksamhet
inrymmes i de båda novellsamlingarna Szkice (1886,
1891), hufvudsakligen på grundvalen af sibiriska
erinringar. Bland dessa berättelser utmärker sig
Hanusia genom den af djupt sedligt allvar burna
skildringen af en polsk kvinnas sibiriska lefnadsöde.
A—d J.
Szymonowicz [ʃymånå’vitj], Szymon (Simonides),
polsk skald, adlad med namnet Bendoński,
f. 1557 i Lemberg, d. där 1629 som lärare och
författare. Han skref på latin dramat Castus
Joseph (1587; polsk öfv. 1597), den patriotiska
klagodikten Aelinopaean (1589), den bibliska
parafrasen Joel propheta (1593; polsk öfv. 1722)
samt en mängd läro- och reflexionsdikter,
däribland Imagines diaetae Zamoscianae (tr. 1604),
Hercules prodicius (1602), Oda (1612) och Lutnia
rokoszańska (tr. 1863). På polska diktade han
den idylliska cykeln Sielanki (1614; omtr. 1837,
"Bykvinnor"), dels efter förebild af Theokritos,
dels originellt, med realistisk tillämpning
på polska förhållanden. Många af hans latinska
skrifter äro ännu otryckta. Ett urval publicerades
1772. Utförlig biografi af K. Heck i 3 dlr 1901—03.
A—d J.
s. å., förk. för samma år.
Sådd, Såningsmaskin. 1. Landtbr. Sådd utföres som
bred-, rad- eller gruppsådd på slätt land eller på
drill. Vid bredsådd, som utföres för hand eller
maskin, sprides utsädet jämnt öfver markytan och
nedmyllas vanligen efteråt genom harfning eller,
i fråga om små fröslag, genom vältning eller alls
ej. Rad- och gruppsådd utföres alltid med maskin,
som äfven myllar utsädet, ehuru ofta en efterföljande
harfning och vältning äro nödiga. Vid handsådd, som
sker med en eller båda händerna ur en af såningsmannen
buren såskäppa, medhinner en van såningsman intill
1 har i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
