Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 37-38 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sågverk - Sågverk - Sågverksförbundet - Sågverks- och trävaruexportföreningen - Såkaka - Såken - Sålan - Sålebo - Sållsättning - Såltin, Alexandra Theodora - Sång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erhålla, hvilka antas eller förkastas. Gifvetvis
måste försäljaren hålla noggrannt reda på, hvilka
lager finnas i utlandet och hvilka kvantiteter finnas
i exporthamnarna för att veta, i hvad mån han kan
våga hålla på en vara.

Fig. 8. Bolinders hyfvelmaskin med 5 roterande kuttrar och 4 matarvalsar.

Sverige fick sitt första vattendrifna sågverk
1653 (om sågens historia se f. ö. Sågning,
sp. 28—29). Polhem tillverkade i början af 1700-talet
ett med ställbart vindhjul drifvet sågverk, försedt
med cirkelsåg och matarbord (modellen finns i Tekniska
högskolans samlingar). Den första ångsågen i vårt land
byggdes 1851 å Vifsta varf vid Sundsvall. Ångsågen
medförde, att verken kunde anläggas vid hafvet;
denna omständighet jämte allmännare användning af
ångfartyg, aktiebolagslagen af 1848 och engelska
införseltullarnas upphäfvande 1866 hade till följd en
betydlig utvidgning af den svenska sågverksindustrien,
hvilken hufvudsakligen idkas i Norrland och intar en
af de främsta platserna i världen. Sveriges export
af trävaror brukar omfatta omkr. 1 mill. standard,
hvaraf endast 10—15 proc. hyflade varor. (Exporten
utgjorde 1800 endast 3 proc. af vår nuvarande och ännu
1850 endast 10 proc.) Vid 1,132 sågverk och hyflerier
med 41,882 arbetare producerades 1915 trävaror till
ett salutillverkningsvärde af 232,872,839 kr. (jfr
statistiska uppgifter i art. Skogsbruk, sp. 1062—63).
W. E—n.

Sågverk (fr. crémaillère, af holl. kram, krampa),
befästningsk., en i omväxlande ut- och ingående
vinklar (en crémaillère) bruten befästning. Jfr
Svenska retranchementet.
L. W:son M.

Sågverksförbundet. Se Svenska arbetsgifvareföreningen.

Sågverks- och trävaruexportföreningen. Se Svenska
trävaruexportföreningen.

Såkaka. Se Kultbröd.

Såken. 1. Sjö i Kinds härad, Älfsborgs län,
177 m. ö. h., 3,7 kvkm., afrinner genom ett kort
vattendrag söderut till Ätran. — 2. Sjö i södra
Östergötland, Skärkinds och Bankekinds härad, 62
m. ö. h., 3,3 kvkm., afrinner till Yxningen.

Sålan, zool. Se Tungsläktet.

Sålebo, kronopark i Norra Vi socken, Ydre härad,
Östergötlands län, tillhörande Kinda revir af Östra
öfverjägmästardistriktet, har bildats dels därigenom,
att enligt k. br. 17 april 1903 förra
militiebostället Sålebo n:r 1 förklarats för
kronopark, dels enligt bestämmelserna i k. br. 20
juli 1900, 27 maj 1904, 19 april 1907, 15 dec. 1911,
6 mars 1914 och 28 mars 1914, hvarigenom af kronan
inköpts ett flertal hemman eller hemmansdelar
i byarna Hökhult, Herbergshult, Gallebo och
Fruhammar. Areal 2,025 har (1910).
S—r.

Sållsättning. Se Vaskning.

Såltin, Alexandra Theodora, finsk målarinna, född
Frosterus, f. 6 dec. 1837 i Ingå socken, d. 29
febr. 1916 i Vasa, idkade konststudier i Düsseldorf
och Paris. Gift 1866 med doktor F. V. Såltin,
egnade hon sig efter mannens död 1873 åter åt
konstverksamhet. 1875—89 var hon andra lärarinna
vid Konstföreningens ritskola i Åbo. Hon erhöll
bronsmedalj vid allmänna utställningen i Helsingfors
1876. Till text af Z. Topelius utgaf fru S. 1879
teckningar under titeln Barnens sommar på landet. I
finska konstföreningen finnas af henne följande
taflor: Den blinde spelmannen (föreningens första pris
1859), Båtfärden till kyrkogården (1861), En moder
vid sitt sofvande barns bädd (1862) och Små sorger
(1864). Fru S. framträdde särskildt som målarinna
af altartaflor. Ett 70-tal af dem är spridt i alla
delar af landet. De kännetecknas af varm religiositet,
harmoniska gestalter med ett upphöjdt uttryck, klara
färger och vackert ljus samt ha därigenom trängt in
i folkets hjärta.
H. af S.*

Sång, mus. 1. Kostens användning för musikaliskt
ändamål, d. v. s. fixeringen af dess ljud till
melodiskt och rytmiskt afmätta toner. (Den
vanliga poetiska definitionen "sång är stegradt
tal" är oriktig, ty talet kan stegras hur mycket
som hälst, utan att behöfva öfvergå till sång,
hvarjämte det finnes sång, som icke alls är tal,
t. ex. jodling, koloratur och de gamla jubilationerna
på Halleluja.) Sången är den mest omedelbara af
musikaliska uttrycksformer, och människorösten är
det mest fulländade af alla instrument. Sångarens
musikaliska instrument är hopväxt med honom själf;
andningens lifskälla är tillika hans tonkälla, hvilket
ger åt sångkonsten större personlig tjuskraft än åt
andra exekverande musikarter. Emellertid äro endast få
röster af naturen fullt danade för konstnärlig sång;
vanligen är en mycket trägen öfning nödvändig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>