- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
41-42

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sång - Sånga - Sångare - Sångarfester - Sångarförbund - Sångaria - Sångarkriget på Wartburg - Sångbar - Sången om Hildebrand och Hadubrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trebelli, Patti, Viardot, Malibran, Àrtôt,
Schröder-Devrient, Sontag, Milder-Hauptmann,
Lucca, Lilli Lehmann, Mallinger, Wilt, Herzog,
Destinn, Hempel, Materna, Sembrich, Nordica,
Tietjens, Albani, Thursby, Farrar, Melba, Achté,
Skilondz, Cahier, Monrad samt svenskorna Lind,
Nissen-Saloman, Nilsson, Michaeli, Arnoldson,
Gulbranson, Svärdström, Claussen; af sångare Velluti
(den siste kastraten), Rubini, Tamberlick, Mario,
Tamburini, Tamagno, Caruso, Duprez, Nourrit, Roger,
Capoul, Faure, Lablache, Schnorr v. Carolsfeld,
Tichatschek, Vogl, Niemann, Wachtel, Beck, Betz,
Gura, Scaria, Stockhausen, Scheidemantel, Kraus,
Wüllner, Mierzwinski, Reszke, Sjaljapin, Reeves,
van Dyck, Meschaert, von Rooy, Sistermans, d’Andrade,
Simonsen, Herold, Lammers, bland svenskar Strandberg,
Ödmann, Forsell. Sångläror äro skrifna af Panofka,
Panseron, Marchesi, Hauser, Stockhausen, Hey, Sieber,
Müller-Brunow, G. Herrman ("G. Armin"), Noë,
H. Goldschmidt, Garcia, Delle Sedie, Nissen-Saloman,
Arlberg, Lange m. fl. — 2. Tonsatt kväde,
sångstycke. — Om fåglarnas sång se Fåglar, sp. 184.
A. L. (E. F—t.)

Sånga. 1. Socken i Stockholms län, Färentuna
härad. 2,707 har. 1,178 inv. (1917). S. bildar
med Skå ett pastorat i Uppsala stift, Svartsjö
kontrakt. — 2. Socken i Västernorrlands län, Boteå
tingslag. 7,770 har. 693 inv. (1917). Annex till
Öfverlännäs, Härnösands stift, Ångermanlands sydvästra
kontrakt. Jfr "Svenska bygder" (1904, n:r 2).

Sångare, Sylvidæ, zool., familj tillhörande
ordn. tättingar (Passeriformes) inom
fågelklassen. Näbben är tunn; öfverkäken har bakom
spetsen en större eller mindre inskärning. De
skiljas från trastfåglarna (se
d. o.) hufvudsakligen därigenom, att tarsens
framsida medelst tvärsömmar är afdelad i flera
plåtar, från ärlorna (se Ärlesläktet) därigenom,
att de ha 10 (ej 9) handpennor. Omkr. 250 arter äro
kända, hvilka nästan alla bebo Gamla världen. De
flesta bo i löfskogar och trädgårdar samt lifnära
sig af insekter; några förtära ock bär. Hannarna
utmärkas genom sin sång. Bon byggas ofta med stor
konstfärdighet. De flesta hithörande former äro
flyttfåglar. De i Sverige förekommande släktena äro:
trädgårdssångarsläktet (Sylvia), löfsångarsläktet
(Phyllopseustes), kärrsångarsläktet (Calamoherpe),
flugsnapparsläktet (Muscicapa), törnskatesläktet
(Lanius); stundom räknas till denna familj äfven järnsparfsläktet
(Accentor). Fångst och dödande af alla egentliga sångare äro förbjudna 1
mars—15 sept. (Domänstyrelsens cirk. 25 april 1916).
L—e.

Sångarfester, nationella musikaliska tillställningar,
som vanligen fortgå några dagar och vid hvilka
a-cappella-körer för fyrstämmig manssång utföras
af sångföreningar från hela riket (eller en del
däraf), dels sammanslutna till jättekör, dels
hvar för sig. (Till skillnad från dem kallas
sammanslutningsfester med körer för blandade
röster och instrumentalmusik m. m. musikfester, se
d. o.) Sångarfester ha flerstädes dels gett upphof
till, att provinsiella och nationella sångarförbund
(se d. o.) bildats, dels
blifvit en frukt af, att sådana kommit till stånd. De
tidigaste sångarfesterna voro de schweiziska
(i Appenzell 1825, Zürich 1826), sydtyska (1827
ff.) och nordtyska (i början af 1830-talet). Dessa
voro ganska enkla i anordningarna; sångarna ankommo
och afreste mest inom en dags förlopp, och till
lokal hade man ortens kyrka. Vidsträcktare nationell
omfattning och betydelse fingo de schweiziska och
tyska på 1840-talet, med aktiva deltagare i tusental,
särskildt uppbyggda sångarhallar, stora festtåg
samt visad gästvänskap åt sångarna. De första
alltyska sångarfesterna höllos i Würzburg 1845
och Nürnberg 1861, och det 1862 bildade allmänna
Tyska sångarförbundet har från 1865 hållit stora
sångarfester i tyska och österrikiska städer, med
5—8 års mellanrum. I Belgien och Frankrike ha dylika
fester gärna gestaltats till pristäflingar mellan de
olika körerna (jfr Sångföreningar). I Danmark hölls
1859 en sångarfest i Helsingör med 12 deltagande
körföreningar, och sedan därefter några större
sångarförbund bildats, egde en köpenhamnsk-jutländsk
fest rum i Köpenhamn 1868, en andra i Aarhus 1874
samt alldanska sådana i Aarhus 1890, Odense 1895,
Köpenhamn 1901, Aalborg 1907. Därvid ha äfven
utförts stora körverk med orkester och biträde
af blandad kör. I flera norska städer höllos
sångarfester 1851—63, vidare 1883 i Trondhjem, 1896
i Kristiania och 1909 i Stavanger. I Sverige, där
manssången tidigt nog nått en hög ståndpunkt, kom dock
sammanslutningen mera sent. Stora tillrustningar och
glansfullt förlopp utmärkte de tre hittills hållna
allsvenska sångarfesterna 1897, 1912 och 1916,
i Stockholm. Om antalet deltagare i dessa m. m. se
Svenska sångarförbundet. Sånglokalerna voro för den
första festen den till utställningsåret särskildt
uppförda musikhallen på Fredrikshofstomten, för
den andra dels en särskildt uppförd sångarhall på
gården till Engelbrekts folkskola vid Valhallavägen,
dels Stadion (med sångarfesttåg) och Skansen,
för den tredje Stadion och Skansen. Om
skandinaviska och svenska sångarfester i
Nord-Amerika se Svenska sångarförbundet, sp. 1067.
E. F—t.

Sångarförbund, dels flera smärre, lokala
föreningars för manskörsång sammanslutning
landskapsvis till en hel organisation (provinsiella
eller länssångarförbund), dels sådana länsförbunds
sammanslutning till ett hela riket omfattande förbund,
med syfte att i allmänhet verka för utbredning af
denna musikart och att sjunga gemensamt vid nationella
sångarfester. Om sångarförbunds uppkomst och
verksamhet se Svenska sångarförbundet, Sångarfester
och Sångföreningar. Störst är det alltyska (Deutscher
sängerbund
), som 1915 omslöt öfver 190,000 sångare
från 77 förbund i hemlandet och 36 i utlandet,
innefattande 5,513 smärre föreningar. För det
svenska och det svensk-amerikanska finns redogjordt
i art. Svenska sångarförbundet.

Sångaria, mus. Se Aria.

Sångarkriget på Wartburg. Se Wartburg.

Sångbar. Se Melodisk.

Sången om Hildebrand och Hadubrand. Se
Hildebrandslied.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free