- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
69-70

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sädesrost - Sädeskyl - Sädessorterare - Sädessträng - Sädes-vallbruk - Sädesväxter - Sädesärla - Sädgåsen - Säf - Säfferot - Säffle - Säffle kanal - Säfsjö - Säfsjö sanatorium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1902 och 1918) och ”Ueber die Mycoplasmatheorie,
ihre geschichte und ihren tagesstand” (1910 o. f.).
J. E—n.

Sädesskyl. Se Skylning.

Sädessorterare, landtbr. Se Sädesrensningsmaskin.

Sädessträng. Se Säd, anat.

Sädes-vallbruk, landtbr., växtföljd, enligt hvilken
sädesodling omväxlar med fodervallar på åkern. Det
innebär ett framsteg från enbart sädesbruk (se
d. o.), men är ett mindre intensivt och lägre
brukningssätt än växelbruk (se d. o.). I Sverige
har det vanligaste varit, att man från sädesbruk
öfvergick till sädes-vallbruk genom att i höstsäden
inså gräs- och klöfverfrö (se Gräsvall), hvarefter
vallen fick ligga i 2—4 eller än flera år, innan
den upplöjdes för att följas af vårsäd. På detta
sätt uppkom vanligen ett sjuskiftesbruk: 1. träde,
2. höstsäd. 3—5. vall, 6—7. vårsäd, men genom flera
vall- eller vårsädesskiften uppkommo äfven längre
växtföljder. Dessa ha ofta betecknats som koppelbruk
(se d. o.). Då rotfruktsodling intagits i växtföljden,
har denna förlagts än mot slutet af växtföljden,
än, särskildt i södra Sverige, omedelbart efter
höstsäden, i hvilket senare fall vallen insåtts i
efter rotfrukterna följande vårsäd. Sädes-vallbruket
bildar på detta sätt öfvergång till växelbruket.
H. J. Dft.

Sädesväxter. Se Spannmål.

Sädesärla, zool. Se Ärlesläktet.

Sädgåsen, zool. Se Andfåglar, sp. 965.

Säf, bot. Se Scirpus.

Säfferot, bot. Se Libanotis.

Säffle, köping i Värmlands län, på ömse sidor
om Byälfven, 4 km. från dess utlopp i Vänern,
och vid S. station på Bergslagernas järnväg. 182
har. 2,701 inv. (1917). Taxeringsvärdet af
bevillningsskyldig fast egendom 169,500 kr. (1916)
å jordbruksfastighet och 3.495,700 kr. å annan
fastighet, tax. inkomst af kapital och arbete
1,491,477 kr. Kommunalskatt kr. 3,30 samt
kr. 1,80 gemensamt med By (1915). Tillgångarna vid
1915 års slut kr. 460,481 samt kr. 135,421
gemensamt med By församling, skulderna resp. kr.
359,712 och 61,248. Kommunens inkomster 1915:
135,129 kr. (hvaraf 59,141 gemensamt med By),
dess utgifter: 209,030 kr. (hvaraf 62,761 gemens.
med By). S. by blef köping och särskild kommun
1882 enl. k. br. 7 mars 1879 och 25 nov. 1881 och
bildar enligt k. br. 20 jan. 1911 fr. o. m. 1 maj
s. å. en särskild kapellförsamling, men har fortfarande
gemensamt skolväsen och gemensam kyrklig
ekonomi med By församling. Genom sitt
gynnsamma läge vid ofvannämnda kommunikationsleder
(jämväl Säffle kanal, se nedan) har samhället
raskt blomstrat upp (det hade endast 1,008 inv.
1890), har postkontor, tingsställe (för Näs härad),
provinsialläkare, distriktsveterinär, apotek (Näs,
1863), afdelningskontor af Värmlands enskilda
bank, kommunal mellanskola med realskolexamensrätt
och statsbidrag fr. o. m. 1913 samt
2 tidningar: ”Säffletidningen” och ”Västra Värmland”
(båda 2 ggr i veckan) och äfven något industri,
bl. a. valskvarn, bryggeri och elektricitetsverk,
men de större industrierna ligga utanför köpingen
i By socken.

Säffle kanal, en 1837 byggd, 1866—70
ombyggd, med endast 1 sluss försedd farled i
Byälfven, från Vänern upp till Arvika och norra
delen af Älgåfjärden. Farledens hela längd är
90,9 km., hvaraf den bearbetade delen utgör 12,8
km. Djupet under vattenytan är 2,08 m.,
bottenbredden 7,7 m. Anläggningskostnaden utgjorde
371,000 kr., hvaraf 187,200 kr. statsanslag. Den
trafikerades 1915 af 922 farkoster om 71,990
nettoton (hvaraf 586 ång- och motorfartyg om
53,064 ton) och 90 timmerflottar, och i kanal- och
slussafgifter erlades 45,559 kr.

Säfsjö, municipalsamhälle (jämlikt k. br. 29 sept. och
24 nov. 1882) i Jönköpings län, Vallsjö och N. Ljunga
socknar, vid Södra stambanan och den därifrån utgående
smalspåriga järnvägen S.—Hvetlanda—Målilla. 156 har,
1,481 inv. (1917), hvaraf 86 har och 1,035 inv. i
Vallsjö socken. Tax.-v. å bevillningsskyldig
fast egendom 1,608,900 kr. (1916), tax. inkomst
af kapital och arbete 621,198 kr., municipalskatt
(1915) kr. 2,00, tillgångar omkr. 72,000 kr. (1915)
och skulder 68,956 kr. Platsen har ganska liflig
rörelse, särskildt trä varuhandel, är tingsställe
för Västra härad, har postkontor, järnvägs-
och sanatorieläkare, distriktsveterinär, apotek
(1912), S. sparbank (1874), afdelningskontor af
Bank-a.-b. Södra Sverige, skjutsstation, hotell,
elektricitetsverk (1909) samt åtskillig industri
(kvarnstensfabrik, mejeri, skofabriker, möbelfabrik,
takspånsfabrik och sågverk m. m.). ”Säfsjö nyheter”
utges i Jönköping, 3 ggr i veckan.

illustration placeholder
Safsjö sanatoriebyggnad.

Safsjö sanatorium, en enskild vårdanstalt för
lungsjuka, belägen inom Jönköpings län på småländska
höglandet, 248 m. ö. h., ung. 1 km. från Säfsjö
järnvägsstation på Södra stambanan. Som kurort
för bröstpatienter har platsen gamla anor, ty
redan i början af 1870-talet började den besökas
af lungsjuka. ”Anstalten” egdes än af bolag, än af
privatpersoner, men förde i allmänhet ett tynande lif
ända till 1905, då det nuv. sanatoriebolaget öfvertog
skogsparken och de under årens lopp uppförda villorna
samt beslöt uppföra ett nytt och fullt modernt
utrustadt sanatorium.
illustration placeholder

Denna byggnad (se fig.), som blef färdig i juli
1907, är belägen på en mot s. sluttande grushöjd,
väl skyddad mot alla vindar. Huset är af trä — med
undantag af bottenvåningen, som är af betong — i tre
våningars höjd och med 80 m. fasad. Byggnadskomplexen
består af tre ”armar”, af hvilka den mellersta,
som från fasaden i s. löper ut mot n., innehåller
sällskapsrum, matsal, kök m. m. samt läkarnas
arbetsrum och några sjukrum. I södra ändan af denna
arm befinner sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:46 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free