- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
71-72

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säfsjö sanatorium - Säfsjöström - Säfsjöström-Nässjö järnväg - Säfslända - Säfsnäs - Säfsnäs järnväg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudentrén med ett musikrum på ena och ett läsrum på
andra sidan. Rätt fram ligger en stor och ljus hall,
genom hvilken man kommer direkt in i matsalen,
där öfver 100 personer kunna bekvämt intaga sina
måltider samtidigt vid sittande bord. Intill och
bakom densamma finnes äfven en mindre matsal,
där tillfälle ges för sanatoriets gäster att i
mera slutet sällskap tillfälligtvis spisa. Bakom
matsalen ligga dessutom kök, matrum för betjäningen,
diskrum, erforderliga källare m. m. I samma midtpartis
andra våning äro läkarnas mottagningsrum, mörkrum,
laboratorium, ett större väntrum, några sjukrum
äfvensom bostadsrum för ekonomibetjäningen belägna,
öfversta våningen innehåller bostäder för underläkaren
och kamreraren samt syrum m. m. Patientrummen upptaga
hela västra sidopartiet och de båda öfre våningarna
af det östra samt ligga med få undantag mot s. Östra
bottenvåningen inrymmer kamrerarexpedition, bibliotek,
badafdelning, desinfektionsanstalt m. m. Sammanlagdt
finnas i den nya sanatoriebyggnaden 54 sjukrum
med plats för 81 patienter, hvaraf 27 i enskildt
rum och 54 i halfenskildt rum. För tillfälliga
gäster finnas ytterligare 2 rum, hvartdera med
2 sängar. Sjukvårdsbetjäningen har sina rum på
sjukvårdsafdelningarna. Hela byggnaden uppvärmes
medelst lågtrycksånga; ångpannorna äro placerade
i midtpartiets källare. Dessutom finnes i östra
bottenvåningen en mindre ångpanna, som sommartiden
används för uppvärmning af vattnet till badafdelningen
m. m. Vatten ledes från en djupbrunn,
belägen omkr. 110 m. ö. om sanatoriet. Badafdelningen
inrymmer erforderliga badrum för patienterna,
funktionärerna och betjäningen. Nordväst om
sanatoriet är den 80 m. långa ligghallen uppförd,
medelst mellanväggar med glaspartisr skild
i 6 afdelningar. Den står i förbindelse med
hufvudbyggnaden genom en 55 m. lång öfvertäckt
gångbana. Omkr. 275 m. ö. om sanatoriet ligger
maskinhuset, inrymmande elektricitetsverk och
mekanisk tvättinrättning. Sjukvårdspersonalen
utgöres af en öfverläkare, en underläkare,
husmoder samt 3 afdelningssköterskor
med erforderligt antal sköterskebiträden.
R. W.

Säfsjöström, bruks- och skogsegendom i
Kronobergs län, Lenhofda och Åseda socknar,
omfattande Säfsjö, 6 1/4 mtl frälse säteri, samt
därunder lydande 5 7/16 mtl i Lenhofda socken
samt 1/2 mtl i Åseda socken, med ett sammanlagdt
taxeringsvärde af kr. 1,000,000 och en sammanlagd
egovidd al omkr. 6,740 har, hvaraf omkr. 300 har
åker, resten värdefull skogsmark. Det vid Alsteråns
utlopp ur sjön Alstern och vid S. järnvägsstation
vid Kalmar järnväg (förut Nybro—S. järnväg) belägna
S. bruk har manufaktursmedja, gjuteri, snickerifabrik,
kvarn och såg, tax.-v. 108,000 kr. (1917), drifna af
fall i ån. — Säfsjö säteri med underlydande köptes
och tillbyttes af öfversten Håkan Nilsson Skytte 1648
och af sonen öfversten Nils Skytte 1689. Den senare
anlade det äldsta pappersbruket i Småland. Järnbrukets
första privilegier utfärdades 1730 för Nils Skyttes
son, majoren Håkan Skytte, och gällde en masugn, en
stångjärnshammare med två härdar samt en knipp- och
två spikhammare på Skahus egor nedanför de egentliga
Säfsjöverken. 1755 öfvergick S. till amiralitetsfiskalen
M. Brock, och 1774 såldes bruket
med underlydande hemman på bankoauktion till Eksjö
hofgårds bolagsintressenter, som innehade det
till 1812, då bolaget upplöstes, hvarefter det
till 1833 tillhörde brukspatron C. H. Barchæus,
sedan grefve G. Hamilton på Barsebäck och efter 1863
dennes måg, ryttmästaren S. af Petersens, hvars son,
v. häradshöfding G. H. af Petersens, 1913 sålde
S. för 2,150,000 kr. till A.-b. Brusafors-Hällefors.

Säfsjöström—Nässjö järnväg (sign. Sä. N. J.),
normalspårig (1,435 m.), 94,2 km. lång, med 31,4
km. inom Kronobergs och 62,8 km. inom Jönköpings län
belägen järnväg, som eges af Säfsjöström—Nässjö
järnvägs-a.-b., men trafikeras af Kalmar nya
järnvägs-a.-b. Järnvägen utgår från Nässjö station,
är därefter framdragen v. om Gisshultssjön och
ö. om sjön Nömmen samt vidare ö. om Ekenässjön till
Hvetlanda. Därefter framgår järnvägen mellan sjön
Grumlan och Bäckseda kyrka samt fortsätter förbi
Korsberga till Smedhemmet och vidare i sydöstlig
riktning till Åsheda station på Växjö—Virserums
järnväg, hvarifrån den i nästan rakt sydlig riktning
uppnår Säfsjöström, där anslutning sker till
Nybro—Säfsjöströms, Kalmar nya järnvägs-a.-b. tillhöriga,
normalspåriga järnväg. I Nässjö står järnvägen
i förbindelse med Statens, Halmstad—Nässjö och
Nässjö—Oskarshamns järnvägar och i Hvetlanda
med Hvetlanda—Säfsjö och Hvetlanda—Målilla
järnvägar. Bandelen Säfsjöström—Åsheda öppnades för
allmän trafik 16 jan. 1914 och bandelen Åsheda—Nässjö 12 dec. s. å.

Vid 1917 års slut utgjorde bokförda byggnads-
och förrådskostnaden 5,004,614 kr., hvaraf för
rullande materiel 573,196 kr. och aktiekapitalet
2,581,900 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt
säte i Kalmar, som äfven är järnvägens postadress.
A. d’A.

Säfslända, zool. Se Sialidæ.

Säfsnäs, socken i Kopparbergs län, Nås
tingslag. 60,867 har. 3,020 inv. (1917), häri
inräknade 46 pers., som 31 dec. 1917 eg. tillhörde Nås
socken, men 1 maj 1918 öfverflyttats till S. S. utgör
ett till egarna af Fredriksdals och Gravendals bruk
patronellt pastorat i Västerås stift, Norrbärke
kontrakt.

Säfsnäs järnväg (sign. S. V. J., som betyder
Säfsnäsverkens järnväg), smalspårig (0,802 m.),
47 km. lång, med 34,2 km. inom Kopparbergs och 12,8
km. inom Örebro län belägen järnväg, som eges och
trafikeras af Säfsnäs järnvägs-a.-b. Järnvägen, som
sträcker sig från stationen Hörken vid Bergslagernas
järnvägar i hufvudsakligen västlig riktning öfver
Strömsdal till Gravendal och vidare åt n. v. öfver
Fredriksberg till Annefors station inom Säfsnäs
socken, öppnades för trafik i aug. 1878. Från
Annefors station är järnvägen visserligen vidare
framdragen till Neva station vid statsbanelinjen
Persberg—Vansbro (del af förutvarande Mora—Vänerns
järnväg), men denna bandel används endast för bolagets
egna transporter. Vid 1917 års slut utgjorde bokförda
byggnadskostnaden 1,510,661 kr., hvaraf för rullande
materiel 153,824 kr., och aktiekapitalet 1,200,000
kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i
Fredriksberg, som äfven är järnvägens postadress.
A. d’A.

Säfsparfven, zool. Se Emberiza.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:46 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free