Print (PDF) - On this page / på denna sida - Särkilaks (Särkilax), Peder - Särkilax - Särkland - Särklassystem - Särna - Särna och Idre tingslag - Särskild föredragande - Särskildt utskott - Särskillnadsfrågan - Särskolor - Särslöf - Särtan - Särtryck - Säräisniemi - Särö - Säsong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
109
Särkilax-Säsong
110
socken, hvilket blifvit skänkt till Nådendals kloster,
då hans moster ingick som nunna därstädes. S. namnes
sista gången 1529. - 2. Peder S., pseudonym för
skriftställaren Emil von Qvanten. ,
1. A. G. F.
Sä’rkilax. Se Särkilaks 1.
Särkland ("sarasenernas land") betecknar i de
fornnordiska sagorna i allmänhet alla vid Medelhafvet
belägna asiatiska och afrikanska länder, på de
fornsvenska runstenarna det muhammedanska landet vid
Kaspiska hafvet.
Särklassystem, skpsb., innebär, att i en
eller flera klasser, skilda från de efter viss
mätningsregel (se d. o.) i och för kappsegling
uppmätta och indelade jakterna, indela båtar med
särskilda mätnings- och byggnadsbestämmelser, afsedda
att med frihet inom vissa gränser bibehålla
eller framkalla önskvärda former eller dimensioner.
Särklassystem användes för första gången i
Sverige 1904, då inom Segelsällskapet Molus i
Göteborg ! två särklasser med resp. 45 och 30 kvm.
segelarea inrättades. Särklassbåtarna blefvo fort
populära (flera hundra dylika byggdes), men
deras popularitet och betydelse ha gått tillbaka.
Våra kända nuv. skärgårdskryssare, hvilka äro . att
anse som en modern form af särklassbåtar, äro i
för kappsegling uppdelade i 9 klasser med segel-
! area från 15 till 150 kvm., med utrymmes- och
byggnadsbestämmelser samt deplacement svarande
mot segelarean. Skärgårdskryssarregeln
antogs i inom Kungl. Svenska segelsällskapet i
Stockholm 1908. och enligt denna byggda båtar
finnas nu- j mera i hela Sverige i mycket
stort antal samt j äfven i grannländerna.
Den mest kända särklass i världen är
dock den tyska "Sonderklasse", urspr,
instiftad på initiativ af kejsar Vilhelm II. Dit
hänförda båtar äro uteslutande kappseglingsbåtar.
~ "
Särna, socken i Kopparbergs län, Särna och Idre
tingslag. 2,244 kvkm. 1,727 inv. (1917). S. bildar
sedan 1 maj 1918, då Idre frånskildes till eget
pastorat, ett pastorat i Västerås stift, Mora
kontrakt. – Socknen intogs i mars 1644 af en flock
dalkarlar under anförande af kapellanen i Älfdalen,
D. Buskovius (se denne), men någon afträdelse af
S. från dansk sida omnämnes ej i Brömsebrofreden
(1645). Först genom 1751 års gränstraktat kan trakten
sägas ha blifvit formligt tillerkänd svenska kronan.
Särna och Idre tingslag, i Kopparbergs län, ingår
i Ofvansiljans domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Särna och Idre. 4,497 kvkm. 2,859
inv. (1917).
Särskild föredragande, förv,, sakkunnig, som
n. L-m.
sköter eller medverkar vid föredragningen i
statsrådsberedningen (se Statsråd, sp. 1102). S. B.
Särskildt utskott. Se Utskott.
Särskillnadsfrågan. Se Sveriges socialdemokratiska
arbetareparti.
Särskolor. Se Samundervisning, sp. 613.
Särslöf, socken i Malmöhus län, Oxie härad. 515
har. 185 inv. (1917). Annex till Görslöf, Lunds stift,
Bara kontrakt
Särtan, zool. Se Vimba.
Särtryck. Se Separat-tryck (under art. Separat).
SäYäisniemi, imperiellt pastorat af 3:e kl., Kajana
kontrakt, Kuopio stift, Uleåborgs län, Kajana härad
och domsaga, Finland. 1,091 kvkm. 3,554 inv. (1914),
finsktalande. A. G. F.
Särö, sommarvistelseort och hafsbadanstalt i Släps
socken, Hallands län, på en vacker, rikt skogbeväxt
ö eller snarare halfö, omkr. 150 har, i öppna hafvet,
fordom genom ett smalt sund skild från fastlandet. Det
tillhör l mtl frälse S. S., "västkustens pärla",
är vida kändt för sin härliga yppiga växtlighet,
desto mera framträdande, som omgifningarna bestå af
kala klippor, ön är bevuxen hufvudsakligen med lind,
vinterek och furu. Den sällsynta idegranen bildar
ett af norra Europas rikligaste bestånd, och en
del af S., Västerskog, är också ämnad att bevaras
som natur-park. Särskildt östra delen af S. är tätt
bebyggd med smakfulla sommarvillor, ön står sedan
1904 medelst den 24 km. långa Göteborg-S. järnväg i
liflig förbindelse med Göteborg. S. har både varm-
och kallvattenkuranstalt, alla medicinska badformer
serveras, synnerligen berömda äro tångbaden. S. har
varit badort sedan början af 1870-talet och besökes
årligen af omkr. 500 badgäster. Hemmanet, som
omfattade själfva ön med därå belägen herrgårdsbyggnad
samt på fastlandet be-
Särö, Sandviken med badhusen.
lägna jordegendomar, blef frälse 1651
och fick säterifrihet genom burggrefven
G. Leijoncrantz. Hemmanet eges f. n. af arfvingarna
efter H. L. Ygberg, under det att ön med badanstalt
inköpts 1917 för 800,000 kr. af ett bolag i
Göteborg. Se uppsats i "Sveriges natur" (1914).
G. E-d.
Säsong [-å^; fr. sotson], årstid; termin, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
