- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
117-118

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sätherberg, Karl Herman - Sätherstens, Erik, nödhjälpsfond för verkligt behöfvande arbetare i Stockholm - Sätila - Sätra - Saetren, Gunnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sång) och Hvita frun på Drottningholm (uppfördt
1847, med musik af prins Gustaf och I. Hallström,
otryckt). Efter en tids tystnad framträdde S. med
reseskildringen Alprosor. Minnen från en sommarfärd
i Schweitz
(1855), efterföljd af två samlingar
Dikter, äldre och nyare (1862 och 1863, däribland
"Bellman"). Sina största diktverk utgaf S. på
äldre dagar: den dramatiska dikten Naima (1870),
diktcykeln Blomsterkonungen, bilder ur Linnés lif
(1879, 25 sånger), det historiska skådespelet Ur
förtryckets natt
(uppf. 1882, tr. 1886) och diktcykeln
Khalifens äfventyr 1888). — Det bästa i S:s diktning,
som hade svårt att bli frigjord från mångordighet och
enformighet, äro jägarsångerna, i hvilka S. länge
var nästan ensam, och naturbilderna, älskvärda
och svärmiska poem, af hvilka några, tack vare
tonsättning, höra till de mest kända svenska dikterna:
Längtan till landet, Glad såsom fågeln, den romantiska
Astralia och Sjung om studentens lyckliga dag. Jämte
Talis Qualis var han under studentåren den kanske mest
anlitade af de unge skalder, som gåfvo Otto Lindblad
texter till tonsättningar. Någon utveckling af S:s
melodiska och friska lyrik egde emellertid ej rum;
han stannade i upprepning och tämligen konventionell
rutin. S. erhöll 1870 utom täflan den mindre
guldmedaljen af Svenska akad. och 1879 samma akademis
kungliga pris (för "Blomsterkonungen"). 1896
utgaf han sina Lefnadsminnen.
(R—n B.)

Sätherstens, Erik, nödhjälpsfond för verkligt
behöfvande arbetare i Stockholm
stiftades genom
vinhandlaren och destillatorn i Staden inom broarna
(i von der Lindeska huset) Ernst Erik Sätherstens
(f. 1815 i ett mycket fattigt hem, d. 1872) och hans
hustru Amalia Matilda Sätherstens, född Hultman
(f. 1813, d. 1905), testamente af 12 sept. 1860
och öfverlämnades i april 1906 med ett belopp af
449,093 kr. från stärbhuset till en testamentsenligt
utsedd styrelse, som består af 7 personer med
pastor primarius i Stockholm som själfskrifven
ordf. Vid uppkommen ledighet efter annan ledamot än
ordf. kompletterar styrelsen sig själf. Reglemente
fastställdes af K. M:t 24 aug. 1906. Styrelsens
förvaltning granskas årligen af 2 revisorer,
utsedda af öfverståthållaren. Stiftelsen afser
att årligen utdela 100 nödhjälpsbidrag på minst 50
kr. till midsommar och 100 till jul, åt behöfvande
personer med hemortsrätt i Stockholm, särskildt inom
arbetsklassen, samt att i mån af tillgång verka äfven
för andra välgörande ändamål, synnerligast för fattiga
barns vård, uppfostran och skolgång. Stiftelsens
tillgångar 1 jan. 1918 utgjorde i kapital 481,000
kr. samt i besparade räntemedel 1,048,25 kr.
A. G—m.

Sätila, socken i Älfsborgs län, Marks härad. 14,585
har. 2,672 inv. (1917). S. bildar med Hyssna ett
pastorat i Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt.

Sätra (Sätra brunn), en Uppsala akademi tillhörig
hälsobrunn och badanstalt i Kila socken, Öfvertjurbo
härad, Västmanlands län. S. har brunnshus, två badhus,
gymnastik- och societetsbyggnader, sjukhus och kyrka
samt mycket stora parkanläggningar. Af hälsokällorna
är Trefaldighetskällan den största: den har vissa
år gett ända till 390 liter vatten i minuten. Enligt
en 1879 af Almén gjord undersökning innehöllo 608 gr. vatten
0,101 gr. fasta ämnen, och 5,591 gr. vatten innehöllo
0,39 järnmonokarbonat. Källorna såväl som andra
vattensamlingar ha sitt aflopp i den s. k. Solinge
myr. Brunnen besökes årligen af 900—1,200 pers.,
mest allmoge från mellersta och norra Sverige. —
Förste egaren af S. var doktor Samuel Skragge, som
1700 företog en undersökning af källorna, förnyad
1701 af Urban Hiärne. Brunnens förste intendent var
med. doktor K. F. Below 1701. 1702—04 var Skragge
själf intendent. Efter Skragges död ärfdes Sätra
brunn af hans syster änkeprostinnan Holstenia,
hvars sons arfvingar 1739 sålde den till
regementsfältskären Wolff. 1744 förvärfvades
S. för 24,000 dal. kmt af biskop Kalsenius, som vidtog
stora förbättringar samt 1748 skänkte brunnen jämte
två hemman och räntan af 20,000 dal.
kmt till Uppsala akademis medicinska fakultet. Från
1753 ha endast lärare af denna fakultet varit
intendenter vid S. Bland dem märkas särskildt
P. von Afzelius (intendent 1796—1825), som företog
stora reparationer och försköningar, O. Glas
(intendent 1852—67), som byggde nytt badhus,
lasarett och kyrka och under hvars tid brunnen
var mycket besökt, Fr. Björnström (intendent
1867—78), hvilken införde kallvattenkuranstalt
äfvensom elektricitetsbehandling i stor skala,
samt S. E. Henschen (1886—1900), som förbättrade
bostäder, nyanlade park och som vid behandlingen
lade stor vikt vid massage. Från 1878 styrs S. af
en direktion, bestående af intendenten och två af
akademien valda ledamöter. Se f. ö. P. Tersmeden,
"Sätra brunns krönika, 1700—1915" (1916).
R. Fbgr.
illustration placeholder
Societetshuset vid Sätra brunn.


Sætren, Gunnar, norsk ingenjör, f. 7 sept. 1843 i
Elverum, genomgick polyteknikum i Zürich (1865),
var sedan 1887 arbetsledare vid anläggningen af
Bandak-Norsjökanalen och 1891—1907 kanaldirektör
samt har därefter varit verksam som privat
hydrotekniker i Kristiania. Han framlade 1913
en storartad plan till kanal från Eidsvold till
Öieren och därifrån till Kristiania. Skrifter:
Vasdrag vestenfor Skienselven til og med Sireaaen
(1883; bd 8 af norska kanalväsendets historia),
Haandbog i norsk flödningsvæsen (tills. med
A. Borchgrevink och H. Nysom, 1889), Beskrivelse af
norske vasdrag. I. Glommen
(1904), II. Skiens vasdrag
(1907). Han har ock utgett hydrotekniska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free