- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
127-128

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sätuna - Sävare - Säve - Säve, Johan Adolf - Säve, Per Magnus Arvid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med hufvudgården belägen vid nordvästra stranden af
Långsjön och bebyggd med en jämförelsevis liten,
men vacker hufvudbyggnad (se fig.), uppförd på
1740-talet efter ritningar af K. Hårleman, efter
en äldre i Sueciæ-verket afbildad, som afbrann
1700. Godset omfattar 16 3/4 mtl i Björklinge, 6 mtl i
Tensta och 3 mtl i Viksta socken med ett sammanlagdt
tax.-v. af 404,500 kr. (1916) och en egovidd af
omkr. 2,000 har, hvaraf 800 har öppen jord. Ett hemman
S. donerades 1613 till sedermera riksskattmästaren
J. Krus, hvars änka Brita De la Gardie, omgift med
riksdrotsen frih. Gabr. Oxenstierna, lät uppföra den
äldre ståtliga hufvudbyggnaden. Efter sonsonens,
Jesper Krus’, död (1735) såldes S. till sedermera
riksrådet frih. O. Fleming, som lät uppföra den
nuv. manbyggnaden (se fig.), ärfdes af hans döttrar
och mågar, grefve N. Bonde och frih. F. K. Wrede, och
gick sedan till den sistnämndes söner frih. K. och
K. H. Wrede, hvilka 1815 skiftade arfvet,
då S. tillföll den förre, Fasma gård i Tensta
med underlydande den yngre. 1816 såldes S. till
bruksegaren B. M. Björkman, hvars yngste son,
J. F. Björkman, 1836 äfven inköpte Fasma. Efter
Björkmans död (1891) bildade hans arfvingar 1906
S. aktiebolag, som nu eger godset. (Fasma, nu delvis
styckadt, är dock frånsåldt.) Se uppsats af G. Upmark
i "Sv. turistför:ns årsskrift" 1915.
Wbg.

Sävare, socken. Se Säfvare.

Säve, gottländsk släkt, bördig från Mecklenburg,
hette urspr. Sæve och inflyttade från Lübeck till Visby 1720 med
handlanden Hieronymus Gottschalk Sæve. Dennes sonson
Per Hieronymus (f. 1765, d. 1837), prost i Roma och
lektor i Visby, riksdagsman och framstående skolman,
skref sitt namn Säve.

illustration placeholder

1. Johan Adolf S., teolog, riksdagsman, son till ofvan
nämnde Per S., f. 29 mars 1800 i Roma prästgård,
d. 25 febr. 1873 i Mariestad, blef student i Uppsala
1815, filos. magister 1821, teol. kandidat 1823
och teol. licentiat 1827. Docent i dogmatik och
moralteologi redan 1823, förestod han 1824—31 under
flera terminer dels kalsenianska professuren, dels
professuren i dogmatik och moralteologi. På uppdrag
af stiftarna af Hillska skolan å Barnängen företog han
1829—30 en resa till England för att i Hazelwood taga
kännedom om hillska undervisningsmetoden, hvarunder
han äfven i Oxford, Cambridge och London studerade
Englands högre undervisningsväsen. E. o. teol. adjunkt
vid Uppsala universitet 1834, utnämndes han 1835 till
kyrkoherde i Tuna pastorat i Medelpad. Han blef prost
1837, vice preses vid prästmötet i Härnösand 1838 och
teol. doktor 1845 samt innehade 1847, 1851 och 1858
rum på biskopsförslag i Härnösands, Kalmar och Visby
stift. 1858 blef han kyrkoherde i Mariestad. Han var
preses vid prästmötet i Skara 1865. Under
riksdagarna 1840, 1844, 1847, 1850, 1853 och 1856 var
han riksdagsfullmäktig för Härnösands stift, under
riksdagarna 1859, 1862 och 1865 för Skara stift,
och 1868 var han som representant för Skaraborgs
län led. af Första kammaren. 1872 blef hans filos.
jubeldoktor. S. intog både som riksdagsman och teolog
en själfständig och frisinnad ställning. Under
de nio ståndsriksdagar han bevistade, hvarvid
han hade sin plats i lagutskottet — utom under
riksdagarna 1856, 1859 och 1862, då han satt i
bevillningsutskottet — var han en af de mest bemärkte
talarna inom prästeståndets liberala minoritet, och
för representationsreformen verkade han städse med
värme och kraft. Redan 1840, då han likväl ännu kvarstod på
klassvalsståndpunktens grund, framlade han en motion
om införandet af ett tvåkammarsystem, hvarvid
han tänkte sig, att Första kammaren skulle utses
af provinsialständer. Men klassvalsståndpunkten
frångick han i det följande, öppet framhållande
sin öfvertygelse om "det oprästerliga i
prästeståndets riksdagsverksamhet". Vid valen
till 1865 års riksdag utfärdade han tills.
med kyrkoherden J. Otterström en adress
till prästerna i Skara stift till förmån för
det då hvilande representationsförslaget, och vid
reformdebatterna i prästeståndet under de ryktbara
decemberdagarna motsatte han sig ifrigt sina
ståndsbröders beslut att uppskjuta afgörandet,
tills adeln fattat beslut i ämnet. Varm vän af
nykterhetsrörelsen, insattes han 1853 i det
särskilda utskottet för behandlingen af frågan
om villkoren för brännvinsbränning och
brännvinsförsäljning och verkade där för
den nya sakernas ordning, som genomfördes.
En af hans många riksdagsmotioner var den om
införandet af hundskatt. Bland S:s utgifna skrifter
må nämnas Anteckningar öfver universiteterna i England
(1831), Matthei evangelium, revisionsförsök öfver
gamla bibelöfversättningen
(1846, tills.
med I. Bergman och J. Backlund), Om de fransyska
elementarläroverken och folkskolorna
(1857)
och Theologiska studier öfver uppenbarelsen och den
heliga skrift
(synodalafhandling 1865). Som teolog
sökte S., stödjande sig på den nyare bibelforskningens
resultat, verka för en sant protestantisk utveckling
af kyrkoläran. Tydligast är hans teol. ståndpunkt
framställd i afh. Om vår tids pietism och ortodoxism
inom den svenska evangelisklutherska kyrkan
(i tidskr.
"Framtiden", 1870), hvari han med mycken skärpa
uttalade sig mot både "pietismen och ortodoxien",
hvilkas uppfattning om arfsynden och nåden han
ej ansåg fullt biblisk, såsom upphäfvande människans
frihet. Se H. Wieselgren, "Ur vår samtid" (1880).

2. Per Magnus Arvid S., fornforskare, den
föregåendes halfbroder, f. 19 april 1811 i Roma
församling på Gottland, d. 10 nov. 1887 i Visby,
blef student i Uppsala 1830 och kollega (adjunkt)
vid Visby högre elementarläroverk 1835 samt aflade,
ehuru ej prästvigd, pastoralexamen
1841. Vitt., hist. o. ant. akad:s stipendiat sedan
1850, blef han, sedan rikets ständer anslagit lön
till en antikvitetsintendent, 1861 den förste
innehafvaren af denna tjänst, hvilken han innehade
till 1865. 1871 erhöll han afsked från sin
adjunktsbefattning. Han blef filos. hedersdoktor
vid Uppsala universitets jubelfest 1877, kallades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free