- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
163-164

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderköping - Söderköpingsån - Söderljusne - Söderlund, Johan Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt därjämte äfven för mag- och tarmsjukdomar
samt njurlidanden. — Undervisningsanstalter äro
folkskola med fortsättningsskola och undervisning i
slöjd och huslig ekonomi samt en 6-klassig kommunal
samskola med realskolexamensrätt (statsunderstöd
fr. o. m. h.-t. 1907). I kyrkligt hänseende har
staden sedan 1639 utgjort ett regalt pastorat med
Skönberga som annex (Hammarkinds kontrakt i Linköpings
stift), men förslag föreligger om församlingarnas
särskiljande.

illustration placeholder
Fig. 6. Söderköping i slutet af 1600-talet,

efter Sueciæ-verket.

S. (Sudherköpung) var redan på 900-talet en
betydande handelsplats. Slätbaken sträckte sig då
fram till staden, och Storån var då ett betydligt
större, segelbart vattendrag, som gaf S. en ypperlig
hamn. Man har vid grundgräfningar funnit kulturlager
af 2—3 m. mäktighet och gatubeläggning 2 m. under
nuv. gatunivå. Staden har haft en storhetstid; den
började med Folkungaättens välde på 1200-talet,
konungarna uppehöllo sig där långa tider. 1250
skänktes staden med alla sina tillhörigheter
af konung Erik Erikssons änka Katarina, Sune
Folkessons dotter, till hennes syster Benedikta,
gift med Svantepolk Knutsson. 1270 hölls i S. ett
möte med rikets biskopar och förnämsta män, då
bl. a. beslöts ärkebiskopsstolens och domkyrkans
flyttning till det nuv. Uppsala. Magnus Ladulås,
som 1276 förmält sig med Helvig af Holstein, lät
i S. 1281 kröna henne. I samma konungs testamente
omnämnes ett mynthus i staden, och ännu 1543 hade
staden ett sådant. 1302 kröntes i S. med stor
högtidlighet konung Birger och hans drottning
Märta. 1359 hölls i S. ett riksmöte då förlikning
ingicks mellan konung Magnus och rikets stormän. 1389
höll Margareta där en herredag. Under den följande
tiden ledo handel och sjöfart betydligt afbräck genom
vitaliebröderna, som 1393 plundrade staden. 1419
bortförlänades staden af konung Erik till riddaren
Bengt Niklisson (lejonansikte) för 3,000 löd. mark,
men indrogs vid hans död (1423), ehuru den efter
Engelbrekts resning återgafs till arfvingarna. Under
Engelbrekts och Karl Knutssons tid höllos där flera
möten, bl. a. 1434, 1436, 1439, 1441 (kyrkomöte),
1472, och S. var utan tvifvel jämte Stockholm och
Kalmar landets förnämsta handelsstad. Den hade en
från Bjärköarätten afvikande gammal stadsrätt, af
hvilken fragment samlats och utgetts af Klemming
(1867). Det äldsta kända privilegiebrefvet
är utfärdadt 1513. Den hade tre kyrkor: S:t
Trinitatis l. Drottens (vid nuv. Drothems),
sannolikt af trä, S:t Laurentius’ (nuv. stadskyrkan)
och S:t Egidius’ l. S:t Ilians (Eliani), belägen
vid foten af Ramunderberget, där vid kanalens gräfning
vid slussen påträffades tre skikt grafvar
öfver hvarandra, hvaraf framgår, att S. redan under
900-talet blifvit kristnadt, enär på 1000-talet
en kristen församlingskyrka där var uppförd, ett
franciskankloster, anlagdt omkr. 1250, med kyrka,
ihågkommet med rika gåfvor af Folkungarna och andra,
flera kapell, ett S:t Görans hospital, utanför
staden liksom helgeandshuset vid den Karl Knutsson
tillhöriga Bossgården. I början af 1500-talet
sammanslogos hospitalet och helgeandshuset till en
inrättning, för hvilken riksrådet 1507 fastställde
reglemente. Hospitalet flyttades 1786 till Vadstena,
och dess byggnader såldes. Biskop Brask inrättade
i S. ett tryckeri (beläget i bottenvåningen af det
ännu kvarstående huset n:r 53 Hospitalskvarteret;
se fig. i art. Brask), men detta stängdes 1526 af
Gustaf Vasa. S:s handel blomstrade ännu under den
tidigare Vasatiden. I dec. 1567 tände dess egen
befolkning eld på staden, hvarefter danskarna under
Dan. Rantzau fullständigt utplundrade den. Hösten 1595
hölls det sista och kanske viktigaste af de många
(man uppger 18) riksmöten, som hållits i S. Ånyo
plundradt och brändt af danskarna 1612, nedsjönk
S. till en obetydlig småstad. Litt.: R. Geete, "Från
gamla Söderköping" (Sv. turistfören:s årsskrift 1903).
Wbg.

Söderköpingsån. Se Storån.

Söderljusne. Se Ljusneverken.

Söderlund, Johan Erik, arkitekt, f. 23 maj
1826 i Hälsingland, d. 3 aug. 1875 i Stockholm,
genomgick Konstakademiens läroverk och reste som
dess stipendiat till Italien, utnämndes 1866
till andre arkitekt i öfverintendentsämbetet,
tjänstgjorde som slottsarkitekt och blef 1873
t. f. hofintendent. 1874 kallades han till
agré af akademien. Bland de byggnader, till hvilka
S. uppgjorde ritningar, märkas Alhambra på Djurgården
(1868), Patologisk-anatomiska institutionen vid
Karolinska institutet (1869), restaurationer
och tillbyggnader af Petersensska huset (1870),
Hamiltonska huset m. fl. enskilda i hufvudstaden,
Bredablick på Djurgården (1876), läroverkshuset i
Söderhamn m. fl.
—rn.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:01:47 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free