Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södermanland - Södermanland - Södermanlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenska vitterheten är S. utomordentligt rikt
besjunget och skildradt, i det att vissa af dess
gårdar och trakter (Gripsholm, Skenäs, Stenhammar
m. fl.) af bl. a. historiska skäl lämnat fylligt stoff
för fantasien. Bland författare, som på detta sätt äro
fästa vid S., må särskildt nämnas Dalin, Bellman,
B. E. Malmström, Snoilsky och Strindberg samt de
i S. födda eller verksamma biskop Tomas, Schering
och Gustaf Rosenhane, Carelius, K. G. Brinckman,
E. Sjöberg (Vitalis), K. A. Nicander, V. Gumælius,
A. Törneros, K. V. A. Strandberg (Talis Qualis),
H. Sätherberg, A. T. Strömberg, K. A. Melin,
Amanda Kerfstedt, E. Lundquist, H. Tigerschöld,
Fanny Alving, K. G. O. E. Lindqvist (Mari Mihi)
och prins Vilhelm. — Ett stort arbete om S. af flera
författare, "En bok om S.", är afsedd att utges 1918.
R—n B.
Litt.: E. Hult, "Oratio" (1661), E. Lundström,
"Exercitium academicum de Sudermannia" (1747),
J. P. Tollstorp, "Beskrifning om S." (1837—38),
E. Tuneld, "Geografi" (I, Upland och S., 1827),
V. Tham, "Nyköpings län" (i "Beskrifning öfver
Sveriges rike", II, 1855), O. Eneroth, "Herregårdar
och slott uti S." (1865—69), H. O. Indebetou,
"Södermanlands minnen" (1877), T. Strömberg,
"Bilder och minnen från södra Mälarstranden" (1878),
A. Törneros, "Bref och dagboksanteckningar" (ny
uppl. 1890—91), G. Andersson, "Mälartraktens geografi"
(i "Ymer", 1903), H. Hofberg, "S:s phanerogamer och
filices" (1852), K. F. Thedenius, "Flora öfver Uplands
och S:s fanerogamer och bräkenartade växter" (1871),
J. A. Almquist, "S:s läns hushållningssällskaps
historia" (1914), "Bidrag till S:s äldre
kulturhistoria", utg. af S:s fornminnesförening (1—16,
1877—1916), Sv. turistfören:s resehandbok "S. och
Närke" (1912), uppsatser i dess årsskrift samt i
"Till hembygden, en julhälsning till församlingarna
i Strängnäs stift från präster i stiftet" (1—14,
1904—17), K. G. Styffe, "Skandinavien under
unionstiden" (3:e uppl. 1911). K. P Leffler har
i S:s fornminnesförenings "Bidrag" 1900 utgett
folkmusik från norra S. Jfr för öfrigt M. Essen,
"Sörmlandslitteratur" i "Biblioteksbladet" (1918),
Länskarta, 1:200 000 (1867), Ekonomiska kartor öfver
de olika häradena, 1 : 50 000, samt geologiska kartor
öfver olika delar.
Södermanland. 1. Hertigdöme eller del af sådant. Se
Hertigdöme. — 2. Hertigar eller titulärhertigar af. Se
Hertig.
Södermanlands län, efter residensstaden stundom
benämndt Nyköpings län, omfattar största delen af
landskapet Södermanland och är beläget mellan 58°
37′ och 59° 31′ n. br. samt 2° 26′ och 0° 19′
v. lgd från Stockholms observatorium. Länets
största längd, ö.—v., är 120 km. och bredd,
n.—s., 100 km. Ytinnehållet är 6,811 kvkm., hvaraf
6,238 kvkm. land och 573 kvkm. vatten. De största
öarna äro Selaö (91 kvkm.), Aspö med Tosterö (64
kvkm.) och Mörkö (47 kvkm. utom den till Stockholms
län hörande Dåderö). I vattenarealen ingå sjöarna
Båfven (67 kvkm.), Yngaren (49 kvkm.), Långhalsen
(41 kvkm.) och Öljaren (19 kvkm.), men däremot äro ej
inräknade länets andelar af Mälaren (339 kvkm.) och
af Hjälmaren (187 kvkm.). Folkmängden vid slutet af
1917 var 187,891 personer,
hvaraf mankön 93,981 och kvinnkön 93,910. Mankönet är
sålunda numera (sedan 1917) talrikare än kvinnkönet,
hvilket eljest är fallet endast i 2 län i Svealand
och 3 län i Norrland. Landsbygdens folkmängd var
130,445 och städernas 57,446. Folkmängdstätheten
utgjorde 30 på 1 kvkm. land. Folkökningen har under
de sista tio åren utgjort 9,7 proc., endast Göteborgs
och Bohus, Stockholms och Västmanlands län samt de
tre nordligaste länen, äfvensom Stockholms stad,
ha att uppvisa en större folkökning. — Länet är
deladt i 3 domsagor med 6 tingslag: Nyköpings (2 t:g:
Jönåkers, Rönö och Hölebo härads samt Daga härads),
Oppunda och Villåttinge härads (2 t:g: Oppunda, äfven
omfattande staden Katrineholm, och Villåttinge härads)
samt Lifgedingets (2 t:g: Väster- och Österrekarne
härads samt Åkers och Selebo härads). Fögderierna
(häradsskrifvardistrikten) äro 4: Nyköpings (Jönåkers,
Rönö och Hölebo härad), Gripsholms (Daga, Åkers och
Selebo h:d), Rekarne (Villåttinge, Västerrekarne
och Österrekarne h:d) samt Oppunda (Oppunda h:d
och Katrineholms stad). Landsfiskalsdistrikten äro
4 i Nyköpings fögderi och 3 i hvart och ett af de
öfriga fögderierna, tillsammans alltså 13. Städerna
äro 7. Nyköping (residensstad), Eskilstuna,
Torshälla, Strängnäs, Mariefred och Trosa, samtliga
med rådhusrätt, och Katrineholm, som lyder under
landsrätt. Länet har 1 köping, Malmköping, och 5
municipalsamhällen: Oxelösund, Gnesta, Vingåker, Valla
och Flen. Landskommunerna, köpingen oräknad, äro 89. —
I ecklesiastikt hänseende hör länet till Strängnäs
stift, i hvilket det ingår med 7 hela och delar af
3 kontrakt. Pastoraten äro 60, omfattande 9
stads- och 89 landsförsamlingar. — Länet tillhör Fjärde
arméfördelningsområdet. Södermanlands regemente är
förlagdt inom länet. — Vidare tillhör länet Östra
postdistriktet, Östra telegraftrafikdistriktet,
Första järnvägsdistriktet, Mellersta väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, Östra bergmästardistriktet
och Östra skogsdistriktet (med 2 revir) samt bildar
2 justeringsdistrikt (n:r 6 och 7) och 2
landtmäteridistrikt. — För hälso- och sjukvården är
länet deladt i 7 provinsialläkardistrikt, hvartill
komma 4 extra provinsialläkardistrikt. Länslasarett
finnas i Nyköping, Eskilstuna och Flen, hospital
för sinnessjuka i Nyköping och vid Strängnäs (under
uppförande). Länet omfattar 1 länsveterinär-
och 11 distriktsveterinärdistrikt. — Af
undervisningsanstalter kunna nämnas högre
allmänna läroverk i Strängnäs (latingymnasium),
Nyköping (latin- och realgymnasium) och Eskilstuna
(eg. realskola, men med kommunalt realgymnasium),
kommunala mellanskolor i Katrineholm och Malmköping,
folkskollärarseminarium i Strängnäs, folkhögskola
i Åsa, teknisk skola i Eskilstuna, landtbruksskola
i Ulfhäll samt landtmannaskolor i Åsa och
Strängnäs. — I riksdagens Första kammare har länet
5 representanter, för valen till Andra kammaren är
länet indeladt i 2 valkretsar, Norra med 3 och Södra
med 4 representanter. — Jordbruk med boskapsskötsel
är länets hufvudnäring och har nått hög utveckling.
Af hela landarealen, 623,755 har, uppgåfvos
1916 1,968 har som trädgård, 179,250 har som åker
och annan odlad jord, 9,618 har som naturlig äng,
403,953 har som skogs- och hagmark och 28,966 har
som annan mark. 1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
