Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 191-192 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södertälje - Södertälje kanal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken sjön Maren är en rest,
uppgrundades. Åtskilliga politiska och kyrkliga
möten höllos där, såsom biskopsmöte 1279, rådsmöte
1345 och 1493, och en befäst borg, Tælghia hus,
synes ha anlagts i början af unionstiden för att
betrygga inloppet till staden från Saltsjösidan,
medan en tysk besättning innehade Stockholm. Namnet Tälje upphör på
1440-talet att omnämnas, och i stället förekommer
Brandaborg (se Brandalsund). Med hamnens
igenvallning och Stockholms uppblomstring, hvilken
af de styrande i första hand tillgodosågs äfven på
öfriga Mälarstäders bekostnad, nedsjönk S. till
en obetydlighet, hvarur först kanalen och andra
kommunikationer, sedermera badanstalten och
sist industrien ryckt upp det. Till försvar af
stadens inlopp anlades under 1600-talet skansar vid
Hörningsholmssundet (se Hörningsholmsskansarna),
men 1719 brändes dock staden af ryssarna.

Fig. 6. Södertälje i början af 1680-talet, efter Sueciæ-verket.

Södertälje kanal (se situationsplan till art.
Södertälje) går från Linaviken i Mälaren till
Igelstaviken i Östersjön förbi staden Södertälje
och genom den lilla sjön Maren. Redan Engelbrekt
planerade en segelled mellan Mälaren och Saltsjön
samt lät utföra en del gräfningar för en sådan
dels mellan Mälaren och Maren, dels äfven vid
den s. k. Engelbrektsgrafven mellan Maren och
Saltskogsfjärden. Arbetena afstannade dock och
upptogos först under Karl XI:s regering, då mellan
Maren och Strömsviken utfördes en kanal, som dock
senare förföll och uppgrundades. Sedan under senare
1600- och 1700-talen flera förslag att anlägga kanal
och sluss vid Södertälje väckts, utan att något
definitivt resultat vunnits, kom frågan i början af
1800-talet slutligen till lösning. Major mekanikus
E. Nordwall framlade 1804 ett på offentligt uppdrag
utarbetadt förslag, som sedan lades till grund för
utförandet. 1806 utfärdade K. M:t privilegium för
"Södertälje kanal- och slussverksbolag", som fick i
uppdrag att "denna inrättning företaga, fullborda och
allt framgent nyttja". Kanalens bredd fastställdes
till 30 fot och djup till 12 fot. Sluss byggdes i
kanalens norra ända vid Mälaren. Kanalen öppnades
för trafik 1819 och hade då kostat 826,000 rdr. I
statslån erhöllos 225,000 rdr, och dessutom lämnade
staten årliga bidrag såväl under byggnadstiden som
sedermera t. o. m. 1830. Mellanhafvandena mellan
bolaget och kronan ordnades vid 1882
års riksdag. Kanalen korsas af en svängbro för
gatutrafik (ombyggd 1909) i Stockholmsgatans
förlängning samt en 1860 byggd järnvägsbro för Södra
stambanan. Kanalen kan passeras af fartyg med en
största längd af 36 m., en bredd af 8,0 m. och ett
djupgående af 3,3 m. Åtskilliga förslag
ha framlagts för kanalens utvidgning, bland hvilka må
nämnas major G. Nermans af 1890 och major L. Broomés,
på uppdrag af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagdt 1903 i samband med förslag till Mälarens
reglering samt afseende alternativt 4, 5 och 6
m. djup under lågvattenytan.

Den s. k. 1911 års Södertäljekommission, som hade i uppdrag att
verkställa utredning om lämpligaste sträckning
för anläggning af dubbelspår för stambanan
Rönninge—Ström, uppgjorde äfven förslag till
ny farled förbi Södertälje för olika djup och
förordade sträckningen Maren—Igelstaviken, framför
linjen Maren—Strömsviken, som äfven blifvit ånyo
undersökt. 1912 års riksdag biföll en på basis af
Södertäljekommissionens utredning stödd k. proposition
af järnvägens framdragning i sträckningen öfver
Näset vid Ström, hvarvid för järnvägen behöfliga
sidoschakt skulle upptagas öfver vattenytan längs
södra delen af kanalen för att underlätta en blifvande
kanalutvidgning. 1912 års riksdag beslöt äfven, att
kanalen skulle inköpas för 1,035,000 kr., hvaraf
dock endast omkr. 769,000 kr. belöpte på själfva
kanalverket med inventarier. Kanalen är fr. o. m. 1913
ställd under Vattenfallsstyrelsens förvaltning. För
att bereda tillgång till ytterligare massa, för
dubbelspårsbyggnaden Rönninge—Ström, beslöt 1913 års
riksdag kanalens utgräfning för 5,5 m. djupgående
fartyg å angifven sträcka mellan Maren och Saltsjön
för en kostnad af högst 550,000 kr., hvarmed således
ett första anslag till kanalens ombyggnad var
beviljadt. Vattenfallsstyrelsen, som emellertid redan i
nov. 1912 anbefallts afge förslag till ombyggnad af
kanalen, sade sig i utlåtande 16 jan. 1914 ej våga
ställa i utsikt, att kanalens ombyggnad skulle inom
öfverskådlig framtid bli ett direkt rentabelt företag;
om dock med hänsyn till de allmänna intressena en
kanalutvidgning företoges, borde denna ske så, att
slussen byggdes med ett tröskeldjup af 7,5 m., men
kanalen i öfrigt såsom led för 5,5 m. djupgående
fartyg, hvarjämte motsvarande upprensning af
farlederna genom Bockholmssund, Agnesund och Kvicksund
borde företagas och bron vid sistnämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>