Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södra stambanan - Södra strandverket - Södra stäket - Södra Sveriges fiskeriförening - Södra Sveriges sjuksköterskehem - Södra Sveriges stufvareförbund - Södra sällskapet - Södra Säm - Södra teatern - Södra Tjust - Södra Unnaryd - Södra Vadsbo domsaga - Södra Vadsbo kontrakt - Södra Vedbo - Södra Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
32 km., 1 okt. 1863, Mullsjö—Jönköping, 32 km.,
1 dec. s. å., Alfvesta—Lamhult, 31 km., 1 juni
1864, Lamhult—Sandsjö, 39 km., 1 okt. s. å. och
Sandsjö—Nässjö—Jönköping, 59 km., 1 dec. s. å.,
då således Södra stambanan i sin helhet var öppnad
för trafik. Af Södra stambanan tillhör linjen
Falköping Ranten—Nässjö Statens järnvägars 5:e
trafiksektion, som ingår i dessas 2:a distrikt, linjen
Nässjö—Hässleholm 9:e och linjen Hässleholm—Malmö 7:e
trafiksektionen, hvilka båda sektioner tillhöra 3:e
distriktet.
A. d’A.
Södra strandverket, fästningsverk på Marstrandsön. Se
Gustafsborg 2, sp. 697.
Södra stäket. Se Baggensstäket.
Södra Sveriges fiskeriförening bildades
1906. Föreningens ändamål är 1) att genom anställande
af planmässiga fiske- och fiskodlingsförsök utbilda
rationella brukningsmetoder för insjö- och dammkultur;
2) att frambringa och sprida för södra Sveriges
naturförhållanden lämpade, snabbväxande fiskraser; 3)
att inrätta och underhålla en skola för utbildning af
insjöfiskare och fiskodlare; 4) att genom skrifter och
instruktörer på allt sätt befordra sötvattensfiskets
utveckling inom föreningens område, samt 5) att
underlätta fiskens afsättning. Fråga har nu väckts
om, att en del af denna verksamhet skall öfvertagas
af staten. Föreningens verksamhetsområde var från
början endast Skåne, Småland och Blekinge, men har
senare utsträckts till hela södra och mellersta
Sverige. Föreningen har 1906 anlagt i Aneboda
socken af Kronobergs län en fiskeriförsöksstation,
som tillika är en central fiskodlingsanstalt,
hvarifrån hushållningssällskap och privata fiskodlare
kunna erhålla sutare, karp, regnbågsforell, gös
m. fl. fiskslag för utplantering i dammar, sjöar
och vattendrag. För denna försöksstation eger
föreningen i Aneboda en jordareal af 97,78 har,
på hvilken i jan. 1918 funnos 44 fiskdammar med en
sammanlagd areal af 42 har. Dessutom har föreningen
för anställande af fiskodlingsförsök i Skåne vid
Eriksdals järnvägsstation i Malmöhus län arrenderat
ett jordområde af 17,5 har, på hvilka anlagts dammar
(15,8 har) för karp, sutare och forell, hvarjämte
föreningen för sina insjöfiskeförsök arrenderat flera
sjöar i Malmöhus och Kronobergs län. 1910 inrättades
vid försöksstationen i Aneboda ett biologiskt
laboratorium, där äfven privata vetenskapsidkare äro
i tillfälle att bedrifva hydrobiologiska studier. 1908
inrättade föreningen i Aneboda en fiskeriskola för att
utbilda kunniga fiskodlare och insjöfiskare. Kursen
räcker 9 månader och omfattar såväl praktisk
som teoretisk utbildning. Fr. o. m. 1919 skall
denna skola omändras så, att den kommer att
bestå af kortare specialkurser i skilda läroämnen
(dammkultur, insjökultur, fiskredskapstillverkning
m. m.). Föreningen utger "Skrifter utgifna af Södra
Sveriges fiskeriförening". För meddelande af råd och
biträde vid anläggning och skötsel af fiskdammar och
fiskodling har föreningen en konsulent. Föreningen
åtnjuter anslag dels af staten, dels af olika
hushållningssällskap. 1918 uppgick statsanslaget till
22,000 kr. och hushållningssällskapens sammanlagda
anslag till 5,500 kr. Föreståndare för föreningens
försöks- och fiskodlingsverksamhet samt fiskeriskola
äfvensom sekreterare var från föreningens bildande till 1913
dåv. fiskeriintendenten O. Nordqvist. F. n. (1918)
är kapten D. M. Klingspor föreningens verkställande
direktör.
O. N—t.
Södra Sveriges sjuksköterskehem. Se
Sjuksköterskor.
Södra Sveriges stufvareförbund. Se
Svenska arbetsgifvareföreningen.
Södra sällskapet, klubb, stiftad i Stockholm 1843,
hade till ändamål att "lämna tillfälle för bildade och
välkända medborgare af alla klasser att sammanträffa
och sysselsätta sig med konversation och lektyr samt
anständiga och tillåtna tidsfördrif". Ledamöternas
antal fick ej öfverstiga 300; årsafgiften var 6 rdr
32 sk. b:ko (= 10 kr.).
Södra Säm, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 3,185
har. 700 inv. (1917). Annex till Gällstad, Göteborgs
stift, Kinds kontrakt.
Södra teatern. Se Stockholms teatrar, sp. 80.
Södra Tjust. 1. Härad i Kalmar län, ingår i
Tjusts domsaga, Norra och Södra Tjusts härads
tingslag och Tjusts fögderi samt omfattar socknarna
Hjorted, Hallingeberg, Locknevi, Blackstad, Odensvi,
Gladhammar, Västerrum, Törnsfall, Gamleby (med Gamleby
köping). 1,337 kvkm. 19,409 inv. (1917). — 2. Kontrakt
i Linköpings stift, omfattar de åtta pastoraten
Västervik, Törnsfall, Odensvi, Hjorted, Locknevi
med Blackstad, Hallingeberg, Gamleby, Gladhammar med
Västerrum. 1,364 kvkm. 31,094 inv. (1917).
Södra Unnaryd, socken i Jönköpings län, Västbo
härad. 21,399 har. 2,090 inv. (1917). S. bildar
med Jälluntofta ett pastorat i Växjö stift,
Västbo kontrakt. Om allmogedräkten se pl. I till
art. Folkdräkt.
Södra Vadsbo domsaga. Se Vadsbo södra domsaga.
Södra Vadsbo kontrakt, i Skara stift, omfattar de
åtta pastoraten Fagre med Trästena; Hjälstad med Vad,
Svenneby och Mo; Götlunda med Flistad; Väring med
Locketorp, Bällefors med Ekeskog och Beateberg;
Ransberg med Mölltorp; Karlsborg; Undenäs med
Halna. 1,046 kvkm. 21,258 inv. (1917).
Södra Vedbo. 1. Härad i Jönköpings län, ingår i Norra
och Södra Vedbo domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Ingatorp, Bellö, Hässleby, Hult, Edshult,
Höreda, Mellby, Eksjö landsförsamling, Flisby,
Norra Solberga. 1,012 kvkm. 14,763 inv. (1917). —
2. Kontrakt i Linköpings stift, omfattar de fem
pastoraten Eksjö stad med landsförsamlingen,
Höreda med Mellby, Hult med Edshult, Ingatorp med
Bellö, Flisby med Norra Solberga. 937 kvkm. 18,396
inv. (1917).
Södra Vi, socken i Kalmar län, Sevede härad. 26,087
har. 3,314 inv. (1917). S. Vi bildar med Djursdala
ett pastorat i Linköpings stift, Tunaläns och Sevede
kontrakt. Inom socknen ligger S. Vi järnvägsstation
på Östra centralbanan, som utvecklat sig till
ett rätt betydande samhälle, med flera handlande,
industri (torfströfabrik, snickerifabrik och sågverk),
bankkontor m. m., och nära stationen ligger vid sjön
Krön den sedan gammalt välkända S. Vi hälsobrunn
med hälsokälla med hög järnhalt och radioaktivitet
(2,798
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
