Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tabari, Muhammed ibn Djerir - Tabarije - Tabarin - Tabaristan (Taberistan) - Tabarrini, Marco - Tabasco - Tabasjir - Tabassaraner - Tabatinga - Tabatiär - Tabaxir - Tabbert - Tabeldåt - Tabell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Egypten, Syrien och Persien och blef med tiden
professor i Bagdad. Han var utomordentligt produktiv;
hans förnämsta arbeten äro Ta’rich ar-rusul wa-l-muluk
("Apostlarnes och konungarnes historia"), omfattande
tiden från världens skapelse till 915 e. Kr. och
grundläggande för yngre arabiska framställningar
af världshistorien (utg. i Leiden 1879—1901 under
redaktion af de Goeje, 13 vol. jämte indices och
glossar) och hans stora Tafsir (korankommentar, utg. i
Kairo 1903, 30 bd jämte index; jfr äfven Haussleiter,
"Register zum qorankommentar des Ṭabari", 1912).
K. V. Z.
Tabarije, Bahr-T. Se Genesaret.
Tabarin [-rä̃’], fransk komiker (han hette eg. Jean
Salomon), f. omkr. 1584 i Paris, d. 1633, flackade
länge franska landsbygden rundt som medhjälpare
åt kvacksalfvaren Mondor (eg. Philippe Girard)
och uppträdde med honom 1618—28 på Place Dauphine
i Paris. T. vann ofantlig framgång hos den stora
hopen genom sitt aldrig sinande flöde af kvicka
infall, roliga åtbörder och upptåg. En samling
af hans dialoger, fantasier, skämtgåtor, farser
o. s. v. utgafs i 4 uppl. 1622 (2 nya editioner
1858). Hans farser visa släkttycke med den italienska
"commedia dell’ arte". Molière har af honom tagit
en hel scen i "Les fourberies de Scapin". T. är
hufvudpersonen i P. Ferriers komedi "Tabarin" (1874;
uppf. äfven i Stockholm).
Tabaristan (Taberistan) är hos österländska
författare namnet på än sydöstra delen af, än hela
persiska prov. Masenderan. Det härledes af folknamnet
tapurer i det forna Hyrkanien.
Tabarrini, Marco, italiensk historieskrifvare,
f. 1818, d. 1898, studerade juridik i Pisa och
bosatte sig 1846 som sakförare i Florens. Under
frihetskriget 1848 tjänstgjorde han som kapten och
invaldes i toskanska deputeradekammaren. T. blef 1860
direktör för den offentliga undervisningen, 1865
medlem af italienska statsrådet, 1871 af senaten,
hvars president han blef 1892. Han skref åtskilliga
arbeten och artiklar, bl. a. Studi di critica
storica (1876) och Gino Capponi (1879), samt utgaf
flera samlingar af andras skrifter, såsom Azeglios,
Capponis, Ricasolis. T. var en bland grundläggarna af
"Archivio storico italiano".
J. C.
Tabasco [-ba’skå]. 1. Stat i republiken Mexico, vid
södra kusten af Mexikanska viken (Campêche-bukten),
mellan Veracruz i v. och Campêche i ö. 26,871
kvkm. 192,675 inv. (1912), till större delen indianer
och mestiser. Södra delen är bergig, med angenämt
klimat; norra och större delen är ett skogrikt,
delvis sumpigt slättland, i hög grad osundt, till
följd af den stora fuktigheten och den tropiska
värmen. Hufvudfloder äro Grijalva l. Tabasco och
Usumacinta, hvilka ha gemensam mynning och äro genom
sin vattenrikedom viktiga kommunikationsmedel, enär
andra vägar så godt som saknas. — 2. (Villa Hermosa de
T. l. Villa de San Juan Bautista de T.) Hufvudstad
i nämnda stat, i en osund, för öfversvämningar
utsatt trakt vid floden Grijalva, 100 km. ofvanför
mynningen. 12,327 inv. (1912). Nära flodens mynning
ligger byn San Fernando på den plats, där
indianerna förr hade en hufvudort, hvilken eröfrades
af Cortez efter hans seger öfver dem 25 mars 1519.
1 o. 2. (J. F. N.)
Tabasjir (Tabaschir, Tabaxir, Tabasheer), bot. Se
Bambusa.
Tabassaraner, ett folk tillhörande den lesgiska
språkgruppen i Kaukasus, företrädesvis i Dagestan
(se Lesger). Namnet, som förekommer i olika former
hos grannfolken, är till sin härledning omtvistadt.
Tabatinga [təbətĩ’ȵgə], militärstation i brasilianska
staten Amazonas, på vänstra sidan af Amasonfloden
midt emot mynningen af floden Yacarana l. Javari,
som bildar gräns mellan Peru och Brasilien. T. är
stapelplats för handeln mellan de båda grannstaterna
samt ändstation på den brasilianska ångbåtsleden på
Amasonfloden.
(J. F. N.)
Tabatiär (fr. tabatière, af tabac, tobak), snusdosa,
särskildt af finare och dyrbarare material
(se Snusdosor med fig.). — Tabatiär-geväret
kallas ett af engelsmannen Snider uppfunnet
gevärssystem för bakladdning, där kammaren
öppnas åt sidan liksom locket på en snusdosa.
H. W. W.*
Tabaxir, bot. Se Tabasjir.
Tabbert, tysk släkt. Se Stralenberg.
Tabeldåt. Se Table.
Tabell (lat. tabella, eg. liten tafla), i
allmänhet hvarje på ett lätt öfverskådligt sätt ordnad
sammanställning af uppgifter. Öfverskådligheten uppnås
i vanliga fall därigenom, att de rubriker, till hvilka
uppgifterna hänföra sig, äro ordnade i en kolumn eller
rad och själfva uppgifterna i en eller flera bredvid
eller under stående rader af samma form, så att hvarje
rubrik med tillhörande uppgifter bildar en särskild
rad eller kolumn. Rubriken kallas ofta ingångsord (om
den är ett ord) eller ingångstal (om den är ett tal),
och hela följden af ingångsord eller -tal benämnes
ingång. Har vid uppställande af rubrikerna en enda
indelningsgrund användts, så att alla rubrikerna äro
ur logisk synpunkt koordinerade, behöfves endast en
ingång, och indelningsgrunden sättes då vanligen som
kolumnhufvud öfver ingångskolumnen. Förekommer däremot
en indelning efter två olika indelningsgrunder,
t. ex. dels efter ålder, dels efter kroppslängd vid
fråga om fördelning af ett antal människor, måste
man i allmänhet använda två ingångar (se vidstående
tabell),
| Ålder, år | Längd i meter | |||
| 1,76 | 1,77 | 1,78 | 1,79 | |
| 20 | 1 | 3 | 6 | 2 |
| 21 | 2 | 5 | 7 | 1 |
| 22 | 1 | 6 | 8 | 1 |
| — | — | — | — | — |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
